Spåtistel

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Spåtistel
Carlina vulgaris.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Ordning Asterordningen
Asterales
Familj Korgblommiga växter
Asteraceae
Släkte Spåtistelsläktet
Carlina
Art Spåtistel
C. vulgaris
Vetenskapligt namn
§ Carlina vulgaris
Auktor L., 1753
Hitta fler artiklar om växter med

Spåtistel (Carlina vulgaris) är en art i familjen korgblommiga växter.

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

Vetenskapliga namn[redigera | redigera wikitext]

  • Carlina bieberstenii Bern. ex Hornem.
  • Carlina longifolia Rchb

Svenska namn[redigera | redigera wikitext]

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

Det vetenskapliga namnet[redigera | redigera wikitext]

Longifolia betyder "långbladig"

Vulgaris betyder "allmän"

För härledningen av Carlina finns två teorier: [2]

  1. Det finns en tistelliknade sippa som i en norditaliensk dialekt kallas cardelina, detta namn har via namnet på fågeln steglits, Carduelis carduelis, (tyska Distelfink — tistelfink — härletts till latinska Carduus, vilket blivit det vetenskapliga namnet på piggtistelsläktet.
  2. Enligt en skröna skulle Karl den store (742- -814), alternativt kejsar Karl V (1500- -1558) haft en dröm där en ängel sade att växten silvertistel skulle vara bra mot pest varför Karl anbefallde växten för soldaterna i sin här. Växten fick då namnet Karlsblume (Karlblomma), vilket skulle bli roten till latinska namnet på silvertistel, Carlina acaulis. Av källan, tyska Wikipedia, framgår inte i vilken form silvertisteln skulle användas som botemedel.
    Det finns noteringar [3] om att man förr åt spåtistelns blomkorg ungefär som kronärtskocka. Kanske var det så soldaterna skulle förebygga pest?

Svenska[redigera | redigera wikitext]

Namnet spå(mans)tistel har växten fått därför att den sägs kunna spå väder. Sedan den blommat ut står stråna kvar över vintern, och på våren visar de hoptorkade hyllebladen en hygroskopisk effekt: Vid hög relativ luftfuktighet (RH) drar de ihop sig till en holk, vid lågt RH står de rätt ut.

Mekanismen är att undersidan av bladen drar åt sig mera vatten än översidan.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Tistel i Johan Ernst Rietz, Svenskt dialektlexikon (1862–1867)
  2. ^ [1] Tyska wikipedia, Silberdistel
  3. ^ [2] Alternativmedicin

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]