Stockholms stadsbibliotek

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Koordinater: 59°20′36″N 18°03′17″Ö / 59.34333°N 18.05472°Ö / 59.34333; 18.05472

Huvudbyggnaden, vy från Observatoriekullen i augusti 2010.

Stockholms stadsbibliotek ligger vid korsningen Sveavägen och Odengatan i Vasastaden. Numera ingår namnet Asplundhuset i adressen, efter arkitekten Gunnar Asplund, som även planerade parken i bibliotekets närhet. Biblioteket rymmer cirka 700 000 böcker. I verksamheten inryms även det Internationella Biblioteket med en stor nationell samling av böcker, musik etc från alla delar av världen som en resurs för invandrare och andra intresserade.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse överlämnade år 1918 en donation på 1 miljon kronor till Stockholms stad för upprättande av ett stadsbibliotek, villkorat att stadsfullmäktige för samma ändamål ur den Forsgrénska fonden anslog 575 000 kronor samt anvisade en tomt för byggnaden. Stiftelsen donerade ytterligare 130 000 kronor, varpå stadsfullmäktige beslutade att uppföra byggnaden. År 1925 tillkom ytterligare 250 000 kronor från avkastningen av B A Danelii donationsfond.[1] Biblioteket invigdes den 31 mars 1928, i närvaro av bland andra prins Eugen, ecklesiastikministern John Almkvist, direktör K. A. Wallenberg, Karl Otto Bonnier med flera.

Byggnaden[redigera | redigera wikitext]

Asplunds perspektivskiss 1931.
Claude Nicholas Ledoux: Rotonde de la Villette.
Under byggnad 1927.
Nyuppfört, slutet av 1920-talet.

I Stockholm hade man tillsatt en stadsbibliotekskommitté, där Gunnar Asplund kom med 1918. Från början arbetade Asplund med stadsplanen för området kring Observatorielunden. Under en studieresa till USA fick han klart för sig hur han skull lägga upp huvuddragen för biblioteket med en centralhall för utlåning, omgiven av mindre läsrum och ljusgårdar.

De första skisserna visar centralbyggnaden med en kupol.[2] Asplund valde sedermera att ge byggnadens yttre en monomental resning genom en hög cylinder. Bland förebilderna stod bland annat 1700-talets Barrière Saint-Martin (Rotonde de la Villette) i Paris[2].

Asplunds skapandeprocess för Stockholms stadsbibliotek föll i en stilmässig brytningstid inom arkitekturen i Sverige. Asplunds tidiga skisser för byggnaden visar fortfarande en mer traditionell klassicism. När biblioteket efter tio års arbete i mars 1928 stod klart hade den blivit till ett av de främsta exempel för svenskt tjugotalsklassicism, en stilriktning som övriga världen kallade “Swedish grace”. Byggnaden kom att bli förebild för andra biblioteksbyggnader i Sverige, bland annat Örebro stadsbibliotek och konserthus.

Det skulle även bli Asplunds sista storverk i denna stil; de basarliknande längorna vid bibliotekets entré mot Sveavägen från 1928 har redan klara funktionalistiska drag och två år senare, på Stockholmsutställningen 1930, hade Asplund helt gått över till funktionalismen.

Enheter[redigera | redigera wikitext]

Stadsbiblioteket, vid Odengatan/Sveavägen, är en del av Stockholms stadsbibliotek och består av enheterna Lära, Låna, Läsa och Möta. Stadsbibliotekets tidningar och tidskrifter finns, tillsammans med Internationella Biblioteket, från hösten 1996 i det intilliggande annexet på Odengatan 59. Här finns 177 löpande dagstidningar och ca 1200 tidskrifter. Lika många avslutade tidskrifter förvaras i magasin. I denna byggnad låg fram till hösten 1995 Grünewalds målarskola. I närheten av stadsbiblioteket, i Observatorielunden på en ås, ligger Stockholms gamla observatorium. Övriga enheter utgörs framförallt av stadsdelsbiblioteken.

Serieteket i Kulturhuset är ett specialbibliotek och det enda specialbiblioteket för tecknade serier i Sverige.[3].

Tillbyggnad[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2006[4] utlyste Stockholms stadsbyggnadskontor i samverkan med fastighets- och saluhallsnämnden, kulturnämnden och marknämnden en tävling för ett förslag till tillbyggnad av Stadsbiblioteket. Över tusen förslag kom in, varav sex blev nominerade till den sista omgången. Den 16 november 2007 offentliggjordes att förslaget Delphinium av Heike Hanada hade vunnit tävlingen.[5] Tävlingen är av rådgivande natur. Inget slutgiltigt politiskt beslut har ännu tagits om utformningen av det nya stadsbiblioteket. De ingrepp i Gunnar Asplunds arkitektur och i Observatorielunden, som det vinnande förslaget kräver, har lett till en debatt angående en alternativ placering för ett nytt, expanderat stadsbibliotek.

Den 12 oktober 2009 avbröts alla planer på en tillbyggnad av biblioteket, främst med hänvisning till de skenande kostnaderna som förknippats med projektet (1,4 miljarder istället för 800 miljoner kronor). Men enligt dåvarande kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt har man i stadshuset även "tagit intryck av kritiken" som framfördes av bland annat ICOMOS, Unescos expertorgan för kulturmiljöfrågor, Svenska akademien, och en rad andra organisationer. Den svenska samtidens största arkitekttävling tycks därmed ha slutat i ett fiasko. Nya Slussen har istället föreslagits som lämplig placering för en komplettering av biblioteket.[6][7] Idag (oktober 2013) ser det dock inte ut som om någon biblioteksfilial vid Nya Slussen skulle vara aktuell.

Exteriörer[redigera | redigera wikitext]

Interiörer[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 15. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8 
  2. ^ [a b] Asplund, Arkitektur Förlag, 1985, sida 28
  3. ^ Serieteket/
  4. ^ nyttstadsbibliotek.stockholm.se
  5. ^ Delphinium vann Stockholms Stads webbplats
  6. ^ Uppgift enligt "Arkitektur"
  7. ^ Svenska Dagbladet 12/10 2009

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Myrstener, Mats (1998). På väg mot ett stadsbibliotek: folkbiblioteksväsendets framväxt i Stockholm t o m 1927. Skrifter från Valfrid, 1103-6990 ; 15. Borås: Valfrid. Libris 7799017. ISBN 91-973090-5-2 
  • Myrstener, Mats (1996). ”Stockholms stadsbiblioteks tillkomst: ekonomi, ideologi och kamp om fritiden”. Svensk biblioteksforskning (Göteborg : Centrum för biblioteks- och informationsvetenskap, 1987-) "1996:4,": sid. 17-27. ISSN 0284-4354. ISSN 0284-4354 ISSN 0284-4354.  Libris 2615471
  • Myrstener, Mats (2008). De första folkbiblioteken i Stockholm: folkbibliotek och andra bibliotek före Stadsbibliotekets tillkomst 1928. Stockholms stadsbiblioteks skriftserie, 0283-2968 ; 15. Stockholm: Stockholms stadsbibliotek. Libris 10760973. ISBN 978-91-975088-2-7 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]