Storcolombia

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Republiken Colombia
Spanska: República de Colombia

1819–1831
Flag of Venezuela (1836-1859).svg
Flag of Ecuador (1830-1845).gif
Flagga Vapen
Statens läge i Sydamerika
Statens läge i Sydamerika
Huvudstad Santa Fe de Bogotá
Språk Spanska
Religion Romersk-katolsk kristendom
Statsskick Republik
Bildades 17 december 1819[1]


Upphörde 19 november 1831


I dag del av  Colombia
 Panama
 Brasilien
 Costa Rica
 Ecuador
 Guyana
 Nicaragua
 Peru
 Venezuela

Storcolombia (spanska: Gran Colombia), namnet på den statsbildning, bestående av den tidigare spanska besittningen Nya Granada eller nuvarande Colombia, Panama, Ecuador och Venezuela, och som 1819 utropades som självständig från spanske kungen av Simón Bolívar.

Ordet Colombia kommer från Christopher Columbus namn och användes först av Francisco de Miranda som en benämning på den Nya världen, speciellt alla amerikanska territorier och kolonier under spanskt och portugisiskt styre. Ordet Gran (som betyder "stor") användes inte under republiken Storcolombias tid, utan lades till namnet av senare tiders historiker, för att skilja mellan den historiska federationen och det nutida Colombia. Då landet fanns hette det officiellt Republiken Colombia, så det har aldrig funnits något land vid namn Storcolombia.

Federationens historia[redigera | redigera wikitext]

Sydamerikas frihetskämpe Simón Bolívar och andra revolutionärer använde namnet Gran Colombia för hela det spanska Amerika tills republiken grundades 1819 vid Angosturakongressen. Vid denna kongress utropades Gran Colombia som en federal republik, bestående av tre departement med huvudstäder i Bogotá (departementet Cundinamarca), Caracas (departementet Venezuela) och Quito (departementet Quito). Den nya republikens konstitution antogs 1821 vid kongressen i Cucuta och då utsågs även Bogotá till republikens huvudstad. En ny administrativ indelning antogs, Bolívar valdes till president och Francisco de Paula Santander till vicepresident.

Under sina första år hjälpte Storcolombia andra provinser som fortfarande befann sig i krig med Spanien att bli självständiga. Panama kom med i federationen 1821, liksom några återstående provinser i Quito och Venezuela. Peru blev självständigt med hjälp av Storcolombia. Både Bolívar och Santander omvaldes 1826.

Federationens upplösning[redigera | redigera wikitext]

Bolívar drömde om att förena hela Sydamerika och såg Storcolombia som en början. Andra sydamerikanska politiker var inte lika tilltalade av idén om en enda stat och dessa motgångar ledde till att Bolívar avgick 1828. Federationen upplöstes 1830, bland annat beroende på inbördesstrider mellan olika regioner, stridigheter som hade ökat i omfattning efter Bolívars avgång.

1863 beslutade staten Nya Granada, som uppstått vid federationens upplösning, att officiellt byta namn till Colombias förenta stater. 1886 ändrades namnet till nuvarande Republiken Colombia. Panama förblev en provins i Colombia till 1903, då det blev självständigt.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bethell, Leslie (1985). The Cambridge History of Latin America. Cambridge University Press. sid. 141. ISBN 978-0-521-23224-1. http://books.google.com/books?id=0QghsDsSCB4C&pg=PA141. Läst 6 september 2011 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]