Panama

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Panama (olika betydelser).

Koordinater: 9°N 80°V / 9°N 80°V / 9; -80

República de Panamá
Flagga Statsvapen
Valspråk„Pro Mundi Beneficio“ „För det goda i världen“
Nationalsång: Himno Istemño
Huvudstad
(och största stad)
Panama City
Officiellt språk Spanska
Statsskick Republik, presidentialism
 -  President Ricardo Martinelli
 -  Regeringschef Ricardo Martinelli
Självständighet från Colombia 
 -  Deklarerad 3 november 1903 
Area
 -  Totalt 78 200 km² (116:e)
 -  Vatten (%) 2,9%
Befolkning
 -   års uppskattning 3 191 319 (129:e)
 -  Befolkningstäthet 40,0/km² (132:a)
BNP (PPP) 2003 års beräkning
 -  Totalt $12 916 milj (84:e)
 -  Per capita $4 524 (2004) 
Valuta Balboa eller Amerikanska dollar (PAB eller USD)
Tidszon UTC-5
Topografi
 -  Högsta punkt Volcan de Chiriqui, 3 475 m ö.h.
Nationaldag 3 november
Nationalitetsmärke PA
Landskod PA, PAN
Landsnummer 507
Puente de las Americas över Panama-kanalen.

Panama, formellt Republiken Panama (spanska: República de Panamá), är ett land på Panamanäset i södra Centralamerika. Landet var en spansk koloni fram till 1821 men fick sin slutliga självständighet år 1903 från Colombia. Största inkomstkälla är Panamakanalen som förbinder Atlanten, genom Karibiska havet, och Stilla havet. Landet gränsar till Costa Rica i norr och Colombia i söder.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Landområdet bildades omkring tre miljoner år sedan då Panamanäset slutligen band samman de två amerikanska dubbelkontinenterna med en landbrygga, en händelse som skulle få konsekvenser för växt- och djurliv liksom eventuellt även människor.[1][2] Befolkningsgrupper som fanns i området innan den spanska kolonisationen inkluderade chibchan-, choco- och cuevafolken. Dessa dog ut när det spanska styret etablerades under 1500-talets första hälft, troligtvis var sjukdomar från Europa en stor orsak.[3] Den första europeiska expeditionen till området anfördes av conquistadoren Rodrigo de Bastidas redan år 1501. Åren 1538-1739 var Panama formellt en del av kolonin Nya Spanien och därefter Nya Granada till 1821.

Modern historia[redigera | redigera wikitext]

Amerikansk LAV-25 i Panama City under invasionen 1989.

Efter att ha blivit del av Gran Colombia vid självständigheten från Spanien år 1821 gjordes flera försök att bryta sig loss under 1800-talet. Mallarino-Bidlack-fördraget från 1847 innebar början på USA:s ökande inflytande över Panamanäset. Efter Tusendagarskriget i Colombia började USA stödja kampen för ett självständigt Panama sedan den colombianska kongressen vägrat gå med på att överlämna territorium i området till amerikanerna för anläggandet av en kanal. Panama blev självständigt år 1903 och slöt samma år Hay–Bunau-Varillafördraget där USA erhöll formell suveränitet över en 16 km bred landremsa från kust till kust där kanalen skulle anläggas.[4] Panamakanalzonen befästes av USA:s armé och själva kanalen byggdes av amerikanska ingenjörstrupper mellan 1904 och 1914. År 1977 beslutades att Panamakanalen och zonen skulle överföras från amerikansk kontroll till Panama den 31 december 1999. USA har alltifrån statens födelse utövat ett omfattande ekonomiskt och politiskt inflytande över Panama, samtidigt som militärt och civilt styre växlat i landet. När den progressiva general Omar Torrijos grep makten år 1968 stöddes han av USA på grund av sina antikommunistiska värderingar och Panama förblev en de facto militärdiktatur lojal till USA under resten av kalla kriget. År 1989 invaderade USA landet och störtade general Manuel Noriega, som tidigare åtnjutit nära relationer med CIA och hjälpt USA att finansiera gerillagruppen Contras i grannlandet Nicaragua, men från mitten av 1980-talet hamnat i onåd i Washington. Invasionen väckte stor vrede i regionen och fördömdes både av OAS och FN:s generalförsamling.[5][6] Panama är ett land i syd

Geografi[redigera | redigera wikitext]

  • Punta Mariato på den sydvästra delen av Azuerohalvön i provinsen Veraguas är den sydligaste platsen på den nordamerikanska kontinenten.

Miljö och klimat[redigera | redigera wikitext]

Klimatet är tropiskt; hett och fuktigt. Regntiden är lång och varar från maj till januari. Det förekommer svåra stormar och i Darien-området inträffar ibland skogsbränder.

Några av Panamas miljöproblem är vattenföroreningar, avverkning av den tropiska regnskogen, jorderosion och luftföroreningar.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Panama är indelat i ett territorium (comarca), San Blas, och nio provinser (provincias): Bocas del Toro, Chiriqui, Cocle, Colon, Darien, Herrera, Los Santos, Panama och Veraguas.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Panamas ekonomi

Panamas ekonomi är huvudsakligen baserad på en välutvecklad servicesektor, som står för 75% av BNP. Denna sektor omfattar bland annat Panamakanalen, frihandelsområdet Colon, banker, försäkringsbolag, hamnar, fartygsregister och turism. Nedgången i den globala ekonomin i början av 2000-talet påverkade även Panama. För att stimulera tillväxten har regeringen genomfört vissa reformer, bland annat i skattesystemet. Man försöker också utveckla turismen och den regionala handeln.

Drygt 60% av elektriciteten framställs av vattenkraft och resterande huvudsakligen av fossila bränslen.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ (Mayo 2004: 9–10) Mayo, J. 2004. La Industria prehispánica de conchas marinas en ‘Gran Coclé’, Panamá. Diss. U Complutense de Madrid.
  2. ^ Piperno, D. R. 1984. The Application of Phytolith Analysis to the Reconstruction of Plant Subsistence and Environments in Prehistoric Panama. Dissertation Temple University. Philadelphia: Temple University volume 8 pages 21–43
  3. ^ J. N. Hays (2005). "Epidemics and pandemics: their impacts on human history", ABC-CLIO, s. 82–83, ISBN 1-85109-658-2
  4. ^ http://runeberg.org/nfbk/0084.html
  5. ^ New York Times, 21 December 1989, "U.S. Denounced by Nations Touchy About Intervention", James Brooke.
  6. ^ International Development Research Centre, "The Responsibility to Protect", December 2001,