Thomaskyrkan, Leipzig

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Thomaskyrkan
Kyrka
Thomaskyrkan i Leipzig
Thomaskyrkan i Leipzig
Land  Tyskland
Ort Leipzig
Thomaskyrkan sedd framifrån, 2009
Thomaskyrkan sedd framifrån, 2009

Koordinater: 51°20′21″N 12°22′21″Ö / 51.33917°N 12.37250°Ö / 51.33917; 12.37250 Thomaskyrkan i Leipzig är en av stadens två huvudkyrkor och är bland annat känd som Johann Sebastian Bachs arbetsplats mellan åren 1723 och 1750.

Historik[redigera | redigera wikitext]

På Thomaskyrkans plats har det funnits en kyrka sedan 1100-talet. Mellan 1212 och 1222 blev den tidigare byggnaden det nya Thomasklostret av Augustinerorden. 1217 skänkte minnesångaren Heinrich von Morungen en relik från aposteln Sankt Thomas då han återvände från en resa i Indien. Efter åtskilliga ombyggnader (rester av en tidigare romansk kyrka upptäcktes vid arkeologiska utgrävningar) invigdes den nuvarande kyrkan, som är ett exempel på sengotisk arkitektur, av Thilo von Trotha biskop av Merseburg den 10 april 1496. Martin Luther predikade här Pingstdagen 1539. Idag är kyrkan protestantisk.

Tornet byggdes 1537 och rekonstruerades 1702 och fick då sin nuvarande höjd, 68 meter.

Tonsättaren Johann Sebastian Bach var körledare i kyrkan från 1723 till sin död 1750. En staty av Bach restes utanför kyrkan 1908.

Den 4 december 1943 förstördes tornet vid ett bombanfall av de allierade styrkorna vilket medförde att det fick repareras. Taket över de gotiska valven är ett av de brantaste i Tyskland med en takvinkel på 63°.

Efter att Johanneskyrkan[1] förstörts under andra världskriget fördes Bachs kvarlevor från Johanneskyrkan till Thomaskyrkan 1950. Det nuvarande altaret som sattes in 1993 kommer från Paulinerkirche[2], universitetskyrkan i Lepzig, som revs 1968 av den kommunistiska regimen.

En staty föreställande Felix Mendelssohn som levde i Lepzig från 1835 till sin död 1847 invigdes den 18 oktober 2008 då den på nytt restes mittemot kyrkan vid firandet av minnet av tonsättarens 200-årsdag. Den 6 meter höga statyn av Gewandhausorkesterns ledare och tonsättare är i brons. Högtidstal hölls av Kurt Masur, också han tidigare dirigent för orkestern och av Burkhard Jung, borgmästare i Leipzig. Originalstatyn tillverkad av Werner Stein invigdes den 26 maj 1892, men togs ned av nazisterna på grund av Mendelssohns judiska härkomst.

Kören[redigera | redigera wikitext]

Der Thomanenchor grundades 1212 och är en av Tysklands äldsta och mest berömda gosskörer. Den leds av Thomaskantorn.

Thomaskantorer efter 1615[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

I Thomaskyrkan finns två orglar. Den äldre är en romantisk orgel byggd av Wilhelm Sauer mellan 1885 och 1889. Eftersom denna inte lämpar sig för barockmusik byggdes en ny av Gerald Woehl mellan 1999 och 2000. Denna byggdes för att påminna om den som Bach spelade på i Paulinerkirche.

Sauerorgeln[redigera | redigera wikitext]

Sauerorgeln i Thomaskyrkan.
Disposition sedan 1908
I Manual C-a3
Principal 16′
Bordun 16′
Principal 8′
Geigenprincipal 8′
Doppelflöte 8′
Flûte harmonique 8′
Flauto dolce 8′
Gemshorn 8′
Gedackt 8′
Quintatön 8′
Viola di Gamba 8′
Dulciana 8′
Quinte 51/3
Octave 4′
Rohrflöte 4′
Gemshorn 4′
Violini 4′
Octave 2′
Rausquinte II
Mixtur III
Cornett II–IV
Scharf V
Groß-Cymbel IV
Trompete 16′
Trompete 8′
II Manual C-a3
Salicional 16′
Gedackt 16′
Principal 8′
Flûte harmonique 8′
Konzertflöte 8′
Rohrflöte 8′
Gedackt 8′
Schalmei 8′
Salicional 8′
Harmonica 8′
Dolce 8′
Octave 4′
Flaute dolce 4′
Salicional 4′
Quinte 22/3
Piccolo 2′
Cornett III
Mixtur IV
Cymbel III
Tuba 8′
Clarinette 8′
III Manual
(med svällare)
C-a3
Lieblich Gedackt 16′
Gamba 16′
Principal 8′
Spitzflöte 8′
Flûte d’amour 8′
Gemshorn 8′
Gedackt 8′
Quintatön 8′
Viola 8′
Aeoline 8′
Voix céleste 8′
Praestant 4′
Traversflöte 4′
Fugara 4′
Quinte 22/3
Flautino 2′
Harmonia aetheria III
Trompette harmonique 8′
Oboe 8′
Pedal C–f1
Majorbass 32′
Untersatz 32′
Principal 16′
Contrabass 16′
Subbass 16′
Lieblich Gedackt 16′
Gemshorn 16′
Violon 16′
Salicetbass 16′
Quintbass 102/3
Principal 8′
Offenbass 8′
Bassflöte 8′
Gemshorn 8′
Cello 8′
Dulciana 8′
Octave 4′
Flauto dolce 4′
Contraposaune 32′
Posaune 16′
Fagott 16′
Trompete 8′
Clarine 4′
  • Koppel: II/I, III/I, III/II, I/P, II/P, III/P.
  • Kombinationer: Mezzoforte, forte, tutti, rörverk, piano-, mezzoforte-, forte- och tuttipedal med lås, handregister med tre inställbara kombinationer, rullsvällare mit lås.
Tekniska data
  • 88 Register
  • Traktur:
    • Ton- och registertrakur: rörpneumatik
  • Stämning:
    • a1= 440 Hz.
    • Liksvävande

Woehlorgeln[redigera | redigera wikitext]

Disposition sedan 2000
I Bröstverk C–f3
Grob Gedackt 8′
Klein Gedackt 4′
Principal 2′
Super Gemßhörnlein 2′
Quint-Sexta II
Sieflit 1′
II Huvudverk C–f3
Bordun 16′
Principal 8′
Violdagamba 8′
Rohrflöth 8′
Quinta 6′
Octav 4′
Nassatquint 3′
Superoctav 2′
Queerflöth 2′
Sesquialtera III
Mixtur VI
Cimbel III
Fagott 16′
Trombetta 8′
III Öververk C–f3
Quintaden 16′
Prinzipal 8′
Gedackt 8′
Gemßhorn 8′
Flauta doux 8′
Octav 4′
Hohlflöth 4′
Hohlquint 3′
Superoctav 2′
Plickflöth 2′
Sesquialtera III
Scharff IV
Vox Humana 8′
Hautbois 8′
Tremulant
IV Fjärrverk C–f3
Barem 16′
Still Gedackt 8′
Quintaden 8′
Principal 8′
Nachthorn 4′
Spitzflöth 4′
Spitzquint 4′
Octav 2′
Schweizerflöth 2′
Rauschquint 11/2
Superoctävlein 1′
Cimbel III
Regal 8′
Pedal C–f1
Großer Untersatz 32′
Prinzipal 16′
Violon 16′
Sub Bass 16′
Octav 8′
Gedackt 8′
Quintaden 8′
Superoctav 4′
Bauerflöth 8′
Mixtur VI
Posaun Bass 32′
Posaun Bass 16′
Trombet 8′
Cornet 2′
Glockenspiel 2′
Woehlorgeln i Thomaskyrkan.
Tekniska data
  • 61 register
  • Ca 5 000 pipor
  • Luftförsörjning:
    • Fyra kilbälgar
  • Stämning:
  • Kammarkoppel för alla verk
    • Tonomfång korton: Manual C–f3, pedal C–f1
    • Tonomfång kammarton: Manual CD–f3, pedal CD–f1

Viktiga händelser i kyrkans historia[redigera | redigera wikitext]

Datum Händelse
1409, 12 december Leipzigs universitet grundas i klostret
1477, 14 seotember Den äldsta kyrkklockan, “Gloriosa” gjuts
1482-1496 Renovering av mittskeppet till gotisk stil
1519, 24 juni Gudstjänst i inledningen till Leipziger Disputation mellan Martin Luther och Johannes Eck
1539, 25 maj Martin Luther håller en predikan och introducerar reformationen i Leipzig
1541 Klostret stängs och byggnaderna rivs
1723-1750 Johann Sebastian Bach är kantor i Leipzig
1727, 11 april Det första framförandet av Matteuspassionen av Bach på Långfredagen
1732 Renovering av Thomasskolan
1789, 12 maj Wolfgang Amadeus Mozart spelar på orgeln i Thomaskyrkan
1806 Napoleon I:s trupper använder kyrkan som ammunitionsupplag
1813-14 Thomaskyrkan används som militärsjukhus under Slaget vid Leipzig (1813) då Napoleon besegras
1813, 16 augusti Tonsättaren Richard Wagner döps i kyrkan[3]
1841, 4 april Bachs Matteuspassion återuppförs av Felix Mendelssohn
1842, 16 september Grundande av “Gustav-Adolf-Werk”,[4] uppkallad efter Gustav II Adolf
1843, 23 april Invigning av minnesmärket över Bach
1848, 26 november Högtidlighållande av minnet av Robert Blum
1884-1889 Renovering av kyrkan till nygotisk stil
1885-1889 Sauerorgeln byggs
1902 Thomasskolan stängs
1904 Kyrkans förvaltningsbyggnad byggs på Thomasskolans tomt
1908 Invigning av Bachstatyn av Carl Seffner
1917 Den siste tornvaktaren flyttar ut ur tornvaktarbostaden
1943, 4 december Klocktornet förstörs av de allierades bomber
1950 Bachs grav flyttas till kyrkan
1961-64 Invändig renovering
1966-67 Schukeorgeln installeras
1991 Inledning av en fullständig renovering
1993 Invigning av det renoverade Paulusaltaret
1997 Installation av Mendelssohnfönstret
1999 Schukeorgeln tas bort
2000, 11 juni Återinvigning av den restaurerade kyrkan med den nya Bachorgeln
2000, 28 juli Firande av 250-årsminnet av Bachs död
2008, 18 oktober Invigning av kopian av statyn av Mendelssohn

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Mendelssohn Bartholdy, Felix (1869). Felix Mendelssohn-Bartholdys reseminnen: skildrade i bref till anhöriga och vänner 1830-1832. Stockholm: Eklund. Libris 1583096 
  • Lemper, Ernst-Heinz (1954) (på ger). Die Thomaskirche zu Leipzig.: Die Kirche Johann Sebastian Bachs als Denkmal deutscher Baukunst. Forschungen zur sächsischen Kunstgeschichte. Herausg. von Eberhard Hempel. Bd 3.. Leipzig. Libris 2769734 
  • Wolff Christian, red (2005) (på ger). Die Orgeln der Thomaskirche zu Leipzig. Leipzig: Evang. Verl.-Anst. Libris 10021060. ISBN 3-374-02300-2 
  • Scheidemantel, Dirk (2003) (på ger). Leipzig, Thomaskirchhof: Klerus, Bürger und Beamte. Archaeonaut, 1611-2628 ; 2. Dresden: Landesamt für Archäologie. Libris 9161197. ISBN 3-91008-51-8 
  • Orf, Wolfgang (1977) (på ger). Die Musikhandschriften Thomaskirche Mss. 49/50 und 51 in der Universitätsbibliothek Leipzig. Quellenkataloge zur Musikgeschichte, 0079-905X ; 13. Wilhelmshaven: Heinrichshofen. Libris 5985626. ISBN 3-7959-0243-6 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Johanniskirche_%28Leipzig%29
  2. ^ http://de.wikipedia.org/wiki/Paulinerkirche_%28Leipzig%29
  3. ^ Kirchliches Archiv Leipzig (Leipzig kyrkoarkiv): Taufbuch Thomas 1811-1817 (Dopbok för S:t Thomas 1811-1817), p. 156; se även tyskspråkiga wikipedias artikel om Richard Wagner
  4. ^ http://www.gustav-adolf-werk.de/

Källor[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia