Gotisk arkitektur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Västra sidan av katedralen i Reims, Frankrike.

Gotisk arkitektur är en stil av arkitektur som uppstod i Frankrike på 1100-talet och fick sitt genombrott i resten av Europa på 1200-talet.[1] Gotiken är, till skillnad från den romanska rundbågsstilen, en spetsbågsstil.[1] Gotisk stil utmärker sig främst genom stora glasytor, smala spiror, spetsbågar, kryssribbvalv och skelettartade stenstrukturer.[2]

Konstruktions-principer[redigera | redigera wikitext]

Upprinnelsen till den gotiska arkitekturen var strävan att uppföra kyrkobyggnader av basilikatyp, det vill säga med högre mittskepp och lägre sidoskepp. Svårigheten bestod i att föra ned trycket från de massiva korsvalven i mittskeppet utan att vara tvungen att ta till alltför grova murar som stöd. Den gotiska arkitekturen använde sig av tre sammanhängande konstruktions-principer för att lösa problemet: det fyrdelade kryssribbvalvet, spetsbågen och strävpelaren.

Trycket från valvet mildrades genom ett system av ribbor mellan vilka ett tunt skal av sten bildade valvkapporna. Genom att trycket från valven nu fördes ned i bestämda punkter istället för jämnt fördelat över en hela muren kunde man helt enkelt ta bort delar av muren. När man lät de utvändiga strävpelarna uppta stora delar av trycket från valvet kunde ytterligare stora delar av muren ersättas med fönster. Genom att brottet mellan valvets horisontella krafter och den vertikala muren inte längre blev så markant kunde man ersätta den tidigare rundbågen med spetsbågen som lättare kunde anpassas till olika spännvidder. En konsekvens av detta var att man kunde ersätta den tidigare bundenheten vid kvadratiska travéplaner med rektangulära planer – både spännvidderna och dimensionerna i kyrkobyggnaderna ökade avsevärt.

Även andra detaljer som kan sägas vara typiska för den gotiska arkitekturen kan härledas direkt ur dess konstruktiva grundprinciper. Knippelarna utgör naturliga fortsättningar på ribborna i valvet; spetsbågen hänger samman med de konstruktiva formerna och skrevs ofta in i höga gavlar som direkt avspeglades i takets lutning.

Där den romanska arkitekturen förblev bunden till de statiska antika byggelementen och artikuleringen mellan burna och bärande delar, upphävdes dessa motsatser i den gotiska arkitekturen som i stället strävar uppåt och ofta är så rikt ornamenterad att man har svårt att få ett helhetsintryck inför alla strävpelare, fialer, vimperger, torn och skulpturala element. Trots detta är gotiken en av de konstruktivt mest konsekvent genomförda byggstilarna i historien.

Unggotiken[redigera | redigera wikitext]

Klosterkyrkan Saint-Denis interiör

I koromgången i klosterkyrkan Saint-Denis användes för första gången spetsbågiga kryssribbvalv på ett medvetet sätt, och dess invigning 1144 med närvaro av Ludvig VII, Abbot Suger och biskopar från hela Frankrike kan sägas inleda den gotiska epoken. Kolonnerna och valven bildar ett ramverk utan massiv murverkan kring symboliken i bilderna i de målade fönstren: "Hela sanktuariet genomströmmas av ett mirakulöst och kontinuerligt ljus, som tränger in genom de allra heligaste fönstren" som Suger själv uttryckte det.

Unggotik: Notre-Dame i Paris med södra transeptet i förgrunden

Konstruktivt följdes Saint-Denis av fler kyrkoprojekt som alla eftersträvade större enhetlighet och mer vertikalitet. I katedralen Saint-Étienne i Sens omkring 11401180 höll man fast vid emporvåning och stödväxling och en klassisk, vilande proportionering dominerar fortfarande. I Notre-Dame de Paris övergav man stödväxlingen vilket gav mer enhetlighet men höll fast vid emporerna. Tjocka kolonner avlöses av knektar som sträcker sig upp i valven.

Höggotiken[redigera | redigera wikitext]

Höggotik: Katedralen i Reims

I Notre-Dame i Chartres kom den gotiska stilen omkring 1200 att först hitta sin höggotiska balans mellan detaljering och helhet. Man ersatte emporvåningen med ett triforium och gjorde arkaderna högre samt klerestoriet betydligt större än tidigare, vilket ledde till att mittskeppets övre del nu badade i ljus och färg. Samtidigt bands alla delarna ihop av knektarna och ribborna som bildade ett konsekvent system från golvet till slutstenarna som med strävpelarnas hjälp gav ett lätt intryck. Koret gjordes nästan lika stort som långhuset och omgavs av en koromgång vilket medgav ännu mer ljus.

I Katedralen i Reims, påbörjad 1211, har ännu mer ljus släppts in i kyrkorummet genom att klerestoriet nästan uteslutande består av masverk och att rosettfönstret antagit enorma proportioner. Ett enhetligt system sambinder i Reims både kor och transept, och portalernas dimensioner svarar mot skeppen i interiören.

I katedralen i Amiens, påbörjad 1220, uppnåddes gotikens största dimensioner – 42 meters takhöjd invändigt – och mittskeppsväggarna kan knappast kallas väggar längre – arkaderna upptar mer än halva höjden – och korets plan består av ett raffinerat system som kombinerar sju inre och tolv yttre stödpunkter.

Sengotiken[redigera | redigera wikitext]

Sengotik: Koret i Sainte-Chapelle

Det sista monumentala höggotiska katedralprojektet blev koret i katedralen i Beauvais som påbörjades 1225. Det störtade samman på 1280-talet vilket kan ses som övergången från den höggotiska strävan efter balans mellan konstruktiva delar till sengotikens mer dekorativa verkan med helt dominerande spröjsverk, en utveckling som kom att mynna ut i Sainte-Chapelle som från början tänktes som ett helt uppglasat skrin kring den relik, Kristi törnekrona, som förvarades där. Dess kor består nästan uteslutande av glas, och dess stödsystem har minimerats till vertikala pelare som tryckts mot den höga fasaden.

Tegelgotik[redigera | redigera wikitext]

Tegelgotik - Nikolaikyrkan och rådhuset i Stralsund.

Den tegelarkitektur som uppfördes i norra Tyskland, Holland och länderna runt Östersjön under slutet av 1100-talet fram till 1500-talet kallas tegelgotik (ty:Backsteingotik). Denna typ av arkitektur finner man i de flesta Hansastäder. Stralsunds rådhus och Nikolaikyka, Holstentor i Lübeck och Mariakyrkan i Gdansk är exempel på tegelgotik.

Civilarkitektur[redigera | redigera wikitext]

Borgar[redigera | redigera wikitext]

Arkitekturen i de franska privathusen påverkades inte nämnvärt av utvecklingen i kyrkorna. Den feodala adeln levde till övervägande del på landsbygden i borgar. Borgarna som byggdes under den romanska perioden var bostadstorn, s.k. donjon. Under gotiken omgavs istället la Grand' Salle och det privata kapellet av en murgördel och flera torn.

I nordeuoropa byggdes tidens borgar i tegelgotik, till exempel ordensborgen Marienburg i Malbork i Polen.

Exempel på franska borgar är:


Palats och privathus[redigera | redigera wikitext]

I städerna, i synnerhet i Paris, kom dock en viktig ny form av aristokratiskt bostadsform att se dagens ljus, s.k. hôtel:

Nygotiken[redigera | redigera wikitext]

Nygotiken var en "nationell stil" i alla Europas länder under 1800-talet, i opposition till de nyklassiska stilarna som uppfattades som internationella.[förtydliga]

Lista över gotiska katedraler[redigera | redigera wikitext]

Följande är en ofullständig lista över gotiska katedraler.

Katedral Byggår Stad/Region
Frankrike
Katedralen Saint-Étienne 1135-1515 Sens, Yonne
Klosterkyrkan Saint-Denis 1140- Saint-Denis, Île-de-France
Katedralen i Noyon ca 1150- Noyon
Notre-Dame ca 1163- Paris
Notre-Dame i Laon 1170- Laon, Aisne
Katedralen i Chartres 11981220 Chartres, Eure-et-Loir
Katedralen i Reims 1211- Reims, Marne
Étampes
Avallon
Saint-Bénigne i Dijon Dijon
Saint-Loup-de-Naud
La Charité-sur-Loire
Katedralen i Amiens 1220- Amiens
Saint-Barthélemy Liège
Saint-Gilles du Gard Gard
Saint-Trophime Arles
Saint-Étienne i Bourges 11951255 Bourges, Cher
Le Mans
Katedralen i Beauvais 12251278 Beauvais, Oise
Sainte-Chapelle Paris
Saint-Germain-en-Laye
Strasbourg
Rouen
Italien
Modena
Baptisteriet, domen
och kampanilen
Pisa
Siena
Domen i Orvieto Orvieto
Domen i Milano Milano
San Nicolà Pellegrino Trani
Spanien
Santa Maria de la Sede Sevilla
Toledo
Burgos katedral Burgos
Storbritannien
Katedralen i Canterbury Canterbury
Katedralen i Ely 10831375 Ely
1220- Salisbury
Wells
Rochester
1192- Lincoln
Gloucester
York Minster 12301472 York
Katedralen i Worcester Worcester
Westminster Abbey 12451517 London
Tyskland
Limburg an der Lahn
Minden
Domen i Albrechtsburg Meissen
Domen i Naumburg Naumburg
Kölnerdomen Köln
Katedralen i Ulm Ulm
Centraleuropa
Stefansdomen Wien, Österrike
Mariakyrkan i Kraków Polen
Mariakyrkan i Gdansk 13421502 Polen
Katedralen i Zagreb Kroatien
Sankt Martinsdomen Bratislava, Slovakien
Sankta Barbarakyrkan Kutna Hora, Tjeckien
Sankt Vituskatedralen Prag, Tjeckien
Mátyástemplom Budapest, Ungern
Norden
Nidarosdomen 10701320 Trondheim, Norge
Uppsala domkyrka 12731435 Uppsala, Sverige

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Nationalencyklopedin”. NE. NE. http://www.ne.se/gotik. Läst 12 november 2012. 
  2. ^ ”Bild- och kulturhistoria”. Skolbloggen. http://bildhistoria.skolbloggen.se/2011/11/07/medeltid-romansk-och-gotisk-stil/. Läst 12 november 2012. 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]