Thulinverken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Industribyggnaderna 1915 och 1923.
Thulin A25 1925.
Jungfruflygning för publik över Gärdet i Stockholm i augusti 2010 av Tekniska Museets Thulin Typ A från 1918, restaurerad till flygdugligt skick 2009/10 av Mikael Carlson.

AB Thulinverken var ett tidigare verkstadsindustriföretag i Landskrona. 1912 hade en kamrer Ask grundat ett flygplansföretag i Landskrona och i november 1913 ingick Enoch Thulin, flygare och flygingenjör, kompanjonskap med denne. I augusti följande år övertog Thulin ledningen av firman och den 15 juli 1915 antogs bolagsordningen för ”Aktiebolaget Enoch Thulins Aeroplanfabrik”. Den första styrelsen utgjordes av d:r Enoch Thulin, d:r Gustaf Dahlén och ingenjör Gustaf Ericsson.

Fram till 1919 utökades aktiekapitalet till 6 miljoner och sistnämnda år ändrades namnet till ”Aktiebolaget Thulinverken”.

Flygfabriken startade i ett enkelt träskjul invid Landkronas järnvägsstation men Ask flyttade redan 1912 verksamheten till den plats där fabriken sedan skulle komma att utvecklas. De stora utvidgningarna av lokalerna inleddes dock först 1914 och 1917 uppfördes en monteringshall i tre våningar. I fabriken fanns en för den tiden avancerad avdelning för materialprovning samt ett aerodynamiskt laboratorium. För det sistnämnda hade man uppfört en stor hall med fyra stora tuber innehållande fläktar på 3.7 meters diameter. Med denna anläggning kunde man testa vindstyrkor på mer än 30 meter per sekund.

Arbetsstyrkan vid fabriken uppgick 1914 till 12-15 personer, 1917 till 200 personer och 1919 till 900 personer. Till en början tillverkades endast flygplansstommarna men 1916 började man även tillverka motorerna. Dessa utvecklades utifrån den så kallade le Rhonemotorn. Genom att bland annat använda sig av svenskt kullager ökades prestanda i motorerna och dessa vann internationellt gott rykte.

Fabrikens första flygmaskiner levererades till det svenska försvaret. Snart påbörjades en export även till Danmark och Norge. Under världskriget såldes ett par hundra maskiner till Holland och under Finlands frihetskrig inköpte landet ett antal flygplan.

Fabriksledningen etablerade från 1916 samarbete med danska ”Aktieselskabet Nielsen & Winther” som med hjälp från Landskrona byggde motorer dels av egen, dels av Thulintyp. Emellertid försämrades utförselmöjligheterna för motorer drastiskt i slutet och efter 1:a världskriget och bolaget hamnade i svårigheter. För att stärka verksamheten påbörjade tillverkning av bilar sommaren 1919.

I januari 1919 avgick Enoch Thulin som chef för företaget. Den 14 maj omkom han i en flygkrasch under en flygning över Landskrona. Den 20 augusti 1920 tvingades företaget gå i konkurs. 1922 rekonstruerades företaget av ”Förvaltningsbolaget Teve” och på hösten samma år framtogs en ny bilmodell i nya serier i mindre skala. Biltillverkningen kom att vara fram till 1928.

En betydande tillverkning av bromssystem gjorde att Thulinverken 1958 sammanfördes med det 1913 grundade Svenska AB Bromsregulator. Rester av denna verksamhet ingår i SAB Wabco AB, som sedan 2004 ägs av franska Faiveley Transport-koncernen.



Flygplan tillverkade vid AB Enoch Thulin Aeroplanfabrik (AETA)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • A. Lindström: Thulins. Ett stycke skånsk världsindustrihistoria. Skåne. Årsbok 1923. Utgiven av Sällskapet Skånes årsbok, Malmö 1923.
  • Olefeldt, Lars (2008). Palle Mellblom: lite snack och mycket verkstad. Vejbystrand: Storahult media. Libris 11335822. ISBN 978-91-633-2534-2 (inb.) 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]