Scania

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Scania är det latinska och engelska namnet för landskapet Skåne. För krusbärssorten, se Scania (krusbär). För asteroiden, se 460 Scania.


SCANIA Aktiebolag
Scandia wordmark.svg
Org.nr 556184-8564
Typ Publikt aktiebolag
OMXSCV A
OMXSCV B
Huvudkontor Sverige Södertälje, Sverige
Nyckelpersoner Martin Winterkorn
Styrelseordförande
Martin Lundstedt
Koncernchef Vd
Bransch Kommersiella fordon
Produkter Bussar
Lastbilar
Antal anställda 33 835 - December 2012
Historia
Grundat 1891
Bildat av Maskinfabriksaktiebolaget Scania
Ekonomi
Omsättning 84,325 miljarder SEK
Rörelseresultat 8,3 miljarder SEK
Vinst efter skatt 6,64 miljarder SEK
Tillgångar 113,132 miljarder SEK
Eget kapital 35,004 miljarder SEK
Struktur
Ägare 2011-11-30[1]:
Volkswagen AG - 70,94%
MAN SE - 17,37%
Clearstream Banking S.A. - 1,02%
Swedbank Robur Fonder - 0,6%
Alecta Pensionsförsäkring - 0,47%
Skandia Liv - 0,39%
AMF Försäkring och fonder - 0,28%
Scania Resultatbonusstiftelse - 0,26%
AFA Försäkring - 0,23%
Handelsbanken fonder - 0,18%
Övriga aktieägare - 8,28%
Moderbolag Volkswagen AG
Dotterbolag Lista över dotterbolag
Övrigt
Webbplats Scania.com
Fotnoter Siffror från 2012 års bokslut.[2]
Scanias fabrik i Södertälje

Scania AB är en svensk lastbils- och busstillverkare som till största delen ägs av tyska Volkswagen AG. Verksamheten är i huvudsak förlagd till Södertälje, Stockholms län, där även Scaniagruppens huvudkontor finns. Förutom lastbilar och bussar tillverkar man också industri- och marinmotorer. En växande del av företagets verksamhet utgörs av olika servicetjänster för deras produkter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Scania 1905
Klassisk Scania-lastbil

Företaget Scania grundades 1900, i Malmö, med namnet Maskinfabriksaktiebolaget Scania. Scania är det latinska namnet för Skåne. Ursprungligen tillverkades främst cyklar, men efter att Per Nordeman 1905 blivit direktör för bolaget omställdes produktionen successivt till att uteslutande omfatta bilar. Bolaget slogs 1 januari 1911 samman med den 1891 grundade järnvägsvagns- och biltillverkaren Vabis i Södertälje.

Efter sammanslagningen blev bolagsnamnet Scania-Vabis, vilket leddes av Nordeman fram till 1919. Lastbilstillverkningen förlades ursprungligen till Malmö, men efter en konkurs 1921 koncentrerades all verksamhet till Södertälje, samtidigt som produktionen helt inriktades på lastbilar och bussar. Vabis-namnet försvann i samband med samgåendet med Saab 1969.

Scania-koncernen har med tiden utvecklats till en av världens ledande lastbilstillverkare. Man etablerade sig tidigt i Sydamerika där man sedan 1950-talet haft produktion.

1969 slogs Scania samman med Saab vilket skapade industrikoncernen Saab-Scania. Under 1970-talet växte man på de olika europeiska marknaderna under en period när flera självständiga lastbilstillverkare försvann eller blev en del av större tillverkare genom sammanslagningar.

1989 fick den nya 3-serien priset Truck of the Year.

Under 1990-talet såldes Saabs personbilsdivision vilket var början till splittringen av Saab-Scanias olika industrigrenar. Scania blev återigen ett eget företag och lanserades på börsen den 1 april 1996. År 2000 köpte Volkswagen AG 34 % av rösterna och 17,7 % av kapitalet i Scania.

2005 tilldelades Staffan Sjöström, före detta projektdirektör, utmärkelsen Årets projektledare för framgångsrik projektledning i samband med utvecklingen av Scanias nya generation lastbilar, (PRT-serien), av Svenska Projektakademien. Under projektet - med arbetsnamnet NGS (New Generation Scania) och som kallas ”den mest lyckade lastbilsintroduktionen i Scanias historia” - genomfördes en omfattande förnyelse av arbetssättet, med ett nytt sätt att integrera projekt- och linjearbetet, samt kontinuerligt uppmärksamma och åtgärda projektavvikelser genom så kallade "pulsmöten". Arbetssättet är inspirerat av SPS (Scania Production System), det vill säga Scanias egna lean-principer inom produktionen, och har sedermera fått stor spridning inom Scania, och gett ett bestående värde för företaget.

2010 tilldelas Scanias nya R-serie med priset Truck of the Year.

2011 lanserar Scania som första tillverkare i världen lastbilar med motorer som uppyller avgasemissionsnormen Euro 6.

Logotyp[redigera | redigera wikitext]

Företagets symbol har alltid varit skånegripen. Under tiden som en del i Saab-Scania blev skånegripen hela koncernens symbol vilket förklarar varför även biltillverkaren Saab Automobile hade kvar skånegripen i sitt märke, trots att det är olika företag och att det för Saabs del saknar historisk grund.

Sammanslagningar och avyttringar[redigera | redigera wikitext]

1999 träffade Investor AB avtal med Volvo om avyttring av hela innehavet i Scania. Affären godkändes sedermera inte av EU:s konkurrensmyndighet. Volvo skapade istället holdingbolaget Ainax (eXit scANIA baklänges) som stod som ägare till de Scaniaaktier man förvärvat. Ainax-aktierna delades ut till Volvos aktieägare.

MAN SE erbjöd aktieägarna i Scania 475 kronor per A- och B-aktie. Erbjudandet avvisades av storägaren, Wallenbergs Investor. Även den största Scania-ägaren, tyska Volkswagen, sa i det läget nej. Budet drogs därmed tillbaka. Men Volkswagens nye koncernchef Martin Winterkorn, våren 2007 vald till styrelseordförande i Scania AB, och Volkswagen-koncernens huvudägare Ferdinand Piëch (familjen Porsche) arbetade fortsatt aktivt för att åstadkomma någon form av samgående mellan Scania och tyska lastbilstillverkaren MAN AG. Även Volkswagens egen produktion av lastbilar var tänkt att ingå i en sådan kommande lastbilsjätte. Våren 2008 köpte Volkswagen AG Wallenberg-kontrollerade Investors aktiepost i Scania. Därmed kontrolleras Scania av Volkswagen-koncernen och dess huvudägare, familjen Porsche, och dess främste företrädare Ferdinand Piëch. [källa behövs]

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Scania R420

Företaget producerar tunga lastbilar över 16 ton, bussar, marin- och industrimotorer och tillhandahåller servicetjänster för dessa produkter. Lastbilar är den viktigaste produkten och dess del av försäljningen ökar, från en nivå på 58 % under 2005 till 63 % får 2008. Produktionsvolymerna för lastbilar och bussar har ökat under högkonjunkturen som föregick Finanskrisen 2008-2009 till totalt 75 878 under 2007 men för 2008 sjönk den till 73 793.

Största marknaderna räknat i omsättning var 2005 Storbritannien, Brasilien, Sverige och Tyskland. Scanias marknadsandel inom lastbilar över 16 ton var 2008 13 % i Västeuropa och 26 % i Brasilien. För bussar över 12 ton var marknadsandelen 2005 10 % i Västeuropa. Scania har ingen försäljning av lastbilar och bussar i USA och Kanada.

Största fabrikerna finns i Södertälje och i São Bernardo do Campo. Huvudkontor och utveckling finns i Södertälje. Produktion av delar till fordonen finns också i Tucumán (växellådor) i Argentina samt i Södertälje (växellådor, retarder, transmissionsartiklar), Oskarshamn (hytter), Luleå (bakaxelbryggor, tvär- och sidobalkar samt stötfångare) och Södertälje (framaxlar, bakaxlar och stödaxlar).

Tidigare låg produktionen av axlar i Falun, och växellådorna gjordes i Sibbhult. Beslutet att stänga dessa produktionsorter togs 2005 och sedan mitten på 2008 var båda de nya enheterna operativa i Södertälje. Den sista växellådan från Sibbhult tillverkades i juni 2008 och den sista axeln från Falun monterades i december 2008. I samband med denna omflyttning outsourcades även ett stort antal artiklar, till exempel kardanaxlar, växellådshus etc till externa leverantörer.

Sammansättningsfabriker för lastbilar finns i Södertälje, Angers i Frankrike, Zwolle i Nederländerna, St Petersburg i Ryssland och São Bernardo do Campo i Brasilien.

Företaget är ett publikt aktiebolag och noterat på Stockholmsbörsen. Mellan 1994-2012 var Leif Östling VD, innan dess var han chef för Scania-divisionen inom Saab-Scania. Från September 2012 är Martin Lundstedt VD, han kommer närmast ifrån posten som ansvarig för försäljning & marknadsföring på Scania.

Dotterbolag[redigera | redigera wikitext]

Scania har enligt dess Årsredovisning 2007[3] 149 dotterbolag. Bland dessa är många lokala sälj- och finansieringsbolag. Det gamla namnet Vabis är återanvänt som namnet på dess försäkringsbolag[4]

DynaMate[redigera | redigera wikitext]

DynaMate började som en avdelning på Scania, då kallat Scania Partner, för att serva koncernen med fastighetsunderhåll samt stöd till produktionen bland annat i form av logistiklösningar. Företaget har i sig flera dotterbolag och riktar sin verksamhet även utanför Scaniakoncernen. Exempel på dotterbolag är Svenska Mektek och IntraLog. Idag 2011 är DynaMate ett renodlat underhållsbolag som endast vänder sig till Scania med fastighet- & produktionsunderhåll samt fastighetsprojekt. För kunder utanför Scania skapades 2010 DynaMate Industrial Service AB som vänder sig ut till extrerna kunder.

Ferruform AB[redigera | redigera wikitext]

Helägt dotterbolag till Scania. Ligger i Luleå och tillverkar främst chassiartiklar och axlar till Scania. Scanias verksamhet i Luleå startade med att Scania-Vabis i maj 1965 fick regeringens tillstånd att låta uppföra en Press och Plåtverkstad i Luleåområdet och i juni samma år togs första kontakten med Luleå Stads ledning. Produktionsenheten ombildades år 2000 till Ferruform. VD:n hette då Peter Norman.

Scania IT[redigera | redigera wikitext]

Scania anser IT vara en del av sin kärnverksamhet och skapade 2001 ett dotterbolag för just IT, Scania IT. Efter att ha haft ett gemensamt bolag tillsammans med WM-data så är nu Scania IT helägt av Scania. Bolaget är till för att skapa och underhålla IT-lösningar åt koncernen och riktar sig till skillnad från till exempel Volvo IT bara inom koncernen.

Omni[redigera | redigera wikitext]

I och med omstrukureringen av Scanias busstillverkning bröts chassi och karossering isär och Omni skapades i slutet på 1990-talet som helägt dotterbolag för att sköta karossering, i och med detta skapades Scania Omni-serien som ersatte de äldre Scania CN113-modellerna som karosserades i Katrineholm.

I Sankt Petersburg i Ryssland och i Słupsk i Polen finns Omnis karossering. Utveckling ligger dock i Södertälje.

Omni är dock inte den enda karossören för Scanias busschassin - Scania har ett djupt samarbete med det spanska bolaget Irizar och tidigare även den danska karossören DAB Silkeborg.

Även många andra bolag karosserar Scanias chassin, bland annat VanHool och Vest, tidigare även Carrus som blev uppköpta av Volvo Bussar runt 2002 och numera endast bygger karosser på Volvo-chassin och Helmark som gick i konkurs 2010.

Produkter[redigera | redigera wikitext]

Förutom de fysiska produkterna så har även Scania byggt upp en stor verksamhet för underhåll av produkterna samt finansiella tjänster.

Lastbilar[redigera | redigera wikitext]

Scania R480 Highline
En Scania OmniLink i Amsterdam.

Modellbeteckningen består av hyttbenämningen samt hästkraftsantalet på motorn. Bilens ytterligare specifikationer går inte att utläsa från modellbeteckningen.

Hyttmodeller[redigera | redigera wikitext]

  • P - en låg hytt som primärt används inom distribution och anläggningsbilar.
  • G - en rymligare hytt än P för att möjliggöra större motorer samt ett plattare golv i hytten.
  • R - största hytten för de längsta sträckorna samt möjligheten att använda Scanias V8

Äldre beteckningar[redigera | redigera wikitext]

Utgående från beteckningarna på de äldre modellerna kan man också utläsa ytterligare information. I grillen stod det före R- och P-beteckningarna en tre- eller tvåsiffrig nummerserie, till exempel 92, 113, 164. I denna nummerserie anger den sista siffran vilken serie den tillhör, "92" är alltså den andra serien, "113" den tredje, "164" den fjärde osv. Vidare anger numren före vilken motor lastbilen har; "92" har nio liters, "113" har elva liters och "164" har sexton liters motor.

Historiska modeller[redigera | redigera wikitext]

Scania 3-serie: 143H i Hofors.
  • Vabis 3,0 ton (1907–1910)
  • Scania EL (1906–1909)
  • Scania HL (1908–1910)
  • Scania-Vabis CLb/CLc (1911–1927)
  • Scania-Vabis DLa (1911–1926)
  • Scania-Vabis ELa (1912–1926)
  • Scania-Vabis FLa (1911–1924)
  • Scania-Vabis GLa (1914–1923)
  • Scania-Vabis 314/324/325 (1925–1936)
  • Scania-Vabis 335/345/355 (1931–1944)
  • Scania-Vabis L10/L40/L51 (1944–1959)
  • Scania-Vabis L20/L60/L71 (1946–1958)
  • Scania-Vabis L75/L76 (1958–1968)
  • Scania-Vabis L55/L56/L66 (1959–1968)
  • Scania-Vabis L36 (1964–1968)
  • Scania 0-serie (1968–1974)
  • Scania 1-serie (1974–1981)
  • Scania 2-serie (1981–1988)
  • Scania 3-serie (1987–1996)
  • Scania 4-serie (1996–2004)
  • Scania R-serie (2004-2010)
  • Scania (NYA) R-serie (2010)-nu)

Bussar[redigera | redigera wikitext]

En bevarad Scania-Vabis C70 Capitol från 1962.
Scania-Vabis C70 Capitol, logo

Motorer[redigera | redigera wikitext]

Scania Engines[redigera | redigera wikitext]

Förutom att tillverka motorer till sina lastbilar och bussar, producerar Scania Engines motorer för andra tillämpningar inom industri- och marinsektorn. I september 2007 byttes namnet från Scania Industri- och Marinmotorer till Scania Engines.

Idag ligger produktionsvolymen på cirka 7 000 motorer per år. Större delen av verksamheten är lokaliserad till Södertälje, där majoriteten av de cirka 90 anställda jobbar.

Scania Engines säljer sina produkter med hjälp av ett 40-tal distributörer över hela världen. En del av dessa ägs av Scania medan andra styrs via samarbetsavtal.

För lastbilar samt bussar[redigera | redigera wikitext]

Övriga[redigera | redigera wikitext]

Scanias Engines industriella motorprogram omfattar en 5-cylindrig 9-litersmotor, en 6-cylindrig 12-litersmotor och en 16-liters V8-motor. Bland annat hjullastare, pistmaskiner, skördetröskor, militärfordon, flygplatser och rockkonserter får energi med hjälp av Scania Engines industri- och strömförsörjningsmotorer.

Scanias marinmotorer används i färjor, räddningsbåtar, lotsbåtar, fiskebåtar och fritidsbåtar. Marinmotorn tillverkas i två varianter, en 6-cylindrig 12-litersmotor och en 16-liters V8-motor.

Utgångspunkten för motortillverkningen är Scanias lastbils- och bussmotorer som modulärt anpassas efter kundernas behov med fokus på pålitlighet, miljö och totalekonomi.

Produktionsorter[redigera | redigera wikitext]

Sverige[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Sydamerika[redigera | redigera wikitext]

Reservdelslager[redigera | redigera wikitext]

Europa[redigera | redigera wikitext]

Opglabbeek (Belgien)

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Scanias Industrigymnasium[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1941 har Scania ett Industrigymnasium i Södertälje där man utbildar industritekniker. Skolan har fått en del uppmärksamhet eftersom eleverna får en tillsvidareanställning och lön redan under utbildningen.

Under utbildningen jobbar man i verkstad varannan vecka där man bland annat lär sig svarva, fräsa, slipa, programmera och köra cnc-maskiner, -II- robotar, projektarbeten, hydraulik och pneumatik, fyra olika svetsmetoder + tillval och andra saker. Varannan vecka har man teori, med för ett gymnasium vanliga teoriämnen.

Utbildningen blev utnämnd till Årets Teknikutbildning Gymnasieskolan i region Mitt 2008[6]

Samarbete med universitet[redigera | redigera wikitext]

Scania har många samarbeten med olika universitet, ett exempel är Sverker Sjöströms professur i Tillförlitliga konstruktioner som Scania hjälper till att finansiera[7].

Intern utbildning[redigera | redigera wikitext]

Företaget har en egen funktion för kompetensutveckling där interna kurser utvecklas och externa kurser köps in.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Euroclear Sweden AB. ”Ownership - The ten largest shareholders”. Scania.com. http://www.scania.com/scania-group/corporate-governance/ownership/index.aspx. 
  2. ^ ”Bokslut & Nyckeltal - SCANIA Aktiebolag”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5561848564/bokslut. 
  3. ^ http://www.scania.com/images/scania-annual-report-swe_tcm10-199652.pdf
  4. ^ http://www.allabolag.se/5164017856/verksamhet
  5. ^ http://www.scania.com/news/Events/archive/2001/scania_news_2001/Press_12903.asp
  6. ^ http://www.teknikforetagen.se/templates/BusinessTopic2____3004.aspx
  7. ^ http://www.mynewsdesk.com/se/view/pressrelease/20370