Volvo Construction Equipment

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Volvo Construction Equipment AB
Volvo logo.svg
Org.nr 556021-9338
Typ Privat aktiebolag
Huvudkontor Sverige Eskilstuna, Sverige
Nyckelpersoner Martin P. Weissburg
Styrelseordförande
N. Jörgen S. Svenningsson
Vd
Bransch Kommersiella fordon
Produkter Anläggningsmaskiner
Antal anställda 3 990 - Mars 2010[1]
Historia
Grundat 1832[2]
Grundare J. Theofron Munktell
Jean Bolinder
Carl Gerhard Bolinder
Ekonomi
Omsättning 25,194 miljarder SEK
Rörelseresultat -406,644 miljoner SEK
Vinst efter skatt 452,481 miljoner SEK
Tillgångar 9,853 miljarder SEK
Eget kapital 1,221 miljarder SEK
Struktur
Moderbolag Volvo Construction Equipment NV
Övrigt
Webbplats VolvoCE.com
Fotnoter Siffror från 2013 års bokslut.[3]

Volvo Construction Equipment AB är en svensk tillverkare av anläggningsmaskiner som ingår i Volvokoncernen.

Företaget[redigera | redigera wikitext]

Volvo Construction Equipment, VCE, är ett av de ledande företagen inom anläggningsmaskiner. Företaget har ett brett utbud av maskiner som innefattar hjullastare, banddrivna och hjuldrivna grävmaskiner, dumprar, schaktmaskiner, baklastare, kompaktlastare, kompaktorer och asfaltsmaskiner. VCE har produktionsanläggningar i Sverige, Frankrike, Tyskland, Kina, USA, Brasilien, Mexiko, Sydkorea, Indien och Polen. Då företaget finns över hela världen kan de tillhandahålla service och reservdelar till kund i stor utsträckning och företaget har även ett brett utbud av tillbehör, såsom skopor.

Volvo Construction Equipment distribuerar främst sina maskiner via fristående försäljare och finns tillsammans med sitt uthyrningsprogram i mer är 200 länder. De maskiner som främst hyrs ut är kompakta grävmaskiner, kompaktlastare och baklastare.

Volvokoncernens uthyrningsgren, Volvo Rents, påbörjade uthyrning av anläggningsmaskiner år 2001. Idag har företaget omkring 90 uthyrningscentra, främst i norra Amerika men även i Europa.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Volvo BM
Anläggningsmaskin, den klassiska baklastaren LM 621 - årsmodell 1976 - från tiden då Volvo Construction Equipment hette Volvo BM.

Volvo Construction Equipment är det äldsta industriella företag som fortfarande är aktivt inom entreprenadmaskiner.[4] Företagets historia börjar redan 1832, då Johan Theofron Munktell fick stadens uppdrag att starta en mekanisk verkstad i syfte att förse Eskilstuna Gevärsfaktori och bygdens hantverkare "med nödige Wärktyger och Machiner". Företaget fick namnet Munktells Mekaniska Verkstad och tillverkade till en början tryckpressar, verktyg och smidespressar. Efter en resa till England inspirerades Munktell till att 1853 tillverka Sveriges första ånglok, Förstlingen. Detta ledde in företaget till att producera ånglokomobiler och senare traktorer.

Medan detta skedde i Eskilstuna grundades J. & C. G. Bolinders Mekaniska Verkstad år 1844 i Stockholm av bröderna Jean och Carl Gerhard Bolinder. Under de första årtiondena var produktionen inriktad på ångmaskiner, träbearbetningsutrustning och råoljemotorer för till exempel båtar och sågverk. 1932 slogs Munktells Mekaniska Verkstad och Bolinders motoravdelning samman till Bolinder-Munktell. Under det nya namnet tillverkade företaget traktorer, dieselmotorer, skördetröskor och jordbruksredskap.[5]

Volvo köpte upp Bolinder-Munktell år 1950, vid den tiden fanns ett antal konkurrerande tillverkare av lastmaskiner baserade på jordbrukstraktorer, så kallade baklastare. Den första Volvo-baklastaren tillverkades 1954 genom ett samarbete mellan Bolinder-Munktell och Bröderna Lundbergs Mekaniska i Skellefteå, den baserades på en BM 35 och kallades H10. Bröderna Lundbergs Mekaniska hade redan tre år tidigare, 1951, tillverkat sin första baklastare, baserad på en Fordsontraktor. 1954 anses vara startpunkten för Volvos lastmaskintillverkning och 2004 firade man 50 år. 1957 slöt Bolinder-Munktell avtal med Bröderna Lundbergs och konceptet lastmaskin utvecklades till att bli en världsprodukt.

Volvo inledde ett samarbete med Lihnells Vagn AB i Braås år 1955 där Lihnells tillverkade traktorer med tillhörande vagn som 1958 fick tippfunktion. Genom att ta bort framaxeln och istället använda sig av hydraulcylindrar för att styra framramen tillverkades år 1966 den första ramstyrda dumpern, DR 631 som fick smeknamnet Gruskalle.[6] Lihnells Vagn AB slogs sedan ihop med Volvo år 1974.

För att stärka Volvos varumärke ändrades namnet på företaget från Bolinder-Munktell till Volvo BM AB år 1973. Samtidigt bestämde företaget sig för att inrikta sig mer mot anläggningsmaskiner och frångick tillverkning av jord- och skogsbruksmaskiner.

Volvo BM AB började 1985 samarbeta med det amerikanska företaget Clark Equipment Companys anläggningsmaskindivision. Clark Equipment ägde produktnamnen Michigan och Euclid och vid sammanslagningen fick det nya företaget namnet VME Group. För att ge sig in i branschen för kompakta hjullastare köpte VME upp Zettelmeyer år 1991 i Konz, Tyskland.[7] Samma år köpte de även upp Åkermans Verkstad AB i Eslöv.

Volvo köpte upp Clarks andelar i samarbetet VME år 1995 och företaget blev ett helägt Volvoföretag och fick sitt nuvarande namn Volvo Construction Equipment. Samma år köptes det franska företaget Pel-Job, tillverkare av kompakta grävmaskiner, och integrerades i koncernen. Endast två år senare, 1997, köpte Volvo upp en tillverkare av väghyvlar, det Kanadabaserade Champion Road Machinery Limited för att bredda utbudet och förankra företagets närvaro i Nordamerika.

Som det första utländska företaget i världen investerade Volvo i Korea genom att köpa upp Samsung Heavy Industries division för anläggningsmaskiner. Samsungs grävmaskiner såldes redan då över hela världen. För att stärka sin position på den asiatiska marknaden köpte Volvo 70% av aktierna i den kinesiska anläggningsmaskinstillverkaren Shandong Lingong Construction Machinery Co, SDLG, år 2006.

Det amerikanska företaget Ingersoll-Rands division för väganläggningsmaskiner köptes upp av Volvo år 2007 och blev därefter världens tredje största tillverkare inom anläggningsmaskiner.

Volvo påbörjade år 2010 investeringar för 65 miljoner SEK för att börja producera bandgående grävare i Brasilien.

Volvo påbörjade investeringar under 2011 som ska sträcka sig över de närmaste åren där Volvo CE planerar att investera 100 miljoner amerikanska dollar i anläggningen i Shippensburg. Investeringarna går till start av produktion för hjullastare, grävare och dumpers till Nordamerika.

Volvo köpte Terex division för ramstyrda dumprar och stela tipptruckar år 2014.

Produkter[redigera | redigera wikitext]

Företaget tillverkar idag, som namnet antyder, endast anläggningsmaskiner men hade tidigare under BM-eran även tillverkning av bland annat jordbrukstraktorer, tröskor, schaktmaskiner och skogsmaskiner.

Hjullastare[redigera | redigera wikitext]

Volvo L35B kompakt hjullastare.

De modeller företaget har idag är uppdelade på kompakta hjullastare och hjullastare.

  • Kompakta hjullastare

De kompakta hjullastarna har modellnamnen L20, L25, L30 och L35. Siffrorna förklarar vilken last de är konstruerade för, exempelvis är L20 gjord för att hantera 2 tons last medan L35 är gjord för att hantera 3,5 ton. Det är dock inte samma som den maximala lasten som maskinen klarar av att lyfta, hänsyn har även tagits till att maskinen svänger fullt, exempelvis kan en L20 lyfta 3,2 ton i statisk last när den står rakt. [8]

  • Stora hjullastare

De större hjullastarna finns i modellerna L45, L50, L60, L70, L90, L110, L120, L150, L180, L220, L250 och L350. Den minsta hjullastaren har kapacitet för 4,5 ton och den största för 35 ton. Modellerna L60 till och med storleken L350 tillverkas huvudsakligen i Arvika men montering av vissa modeller sker även i Pedeneiras och Shippensburg.

Grävmaskiner[redigera | redigera wikitext]

Volvo säljer tre olika typer av grävmaskiner, minigrävmaskiner, hjul- och bandburna grävmaskiner. [9]

  • Minigrävmaskiner

Minigrävmaskinerna är alla bandburna och har beteckningarna EC20, ECR28, EC35, ECR38, EC55, ECR58 och ECR88. Siffrorna beskriver vikten för maskinen inklusive hytt, exempelvis väger en EC20 2 ton och en ECR88 väger 8,8 ton.

  • Hjulburna grävmaskiner

De hjulburna grävmaskinerna har beteckningarna EW160, EW180, EW210 och EW230, och använder sig av samma system som minigrävarna för att beskriva vikten, dvs en EW180 väger 18 ton.

  • Bandburna grävmaskiner

Modellnamnen för de bandburna grävmaskinerna är EC140, ECR145, EC160, EC220, ECR235, EC250, EC300, ECR305, EC330, EC340, EC360, EC380, EC460, EC480, EC700. Beteckningarna beskriver likt för de andra modellerna att den minsta grävmaskinen väger 14 ton medan den största väger 70 ton.

Dumpers[redigera | redigera wikitext]

En Volvo-dumper, modell A25D

VCE har med sina sju maskinmodeller störst marknadandelar inom segmentet för dumprar och har haft det sedan 1996.[10] Den första dumpern, DR 631 tillverkades i Bråas genom ett samarbete mellan AB Bolinder Munktell och Lihnells Vagn AB.[11] Den första dumpern var i princip en vanlig traktor utan framaxel som istället har en vagn som dras efter. Sedan dess har dumpern utvecklats och idag har dagens modeller drivning även på vagnen och styrningen har gjorts om till att vara ramstyrd med hjälp av hydraulcylindrar. Dagens sju modeller bygger på fyra maskinstorlekar, A25, A30, A35 och A40. Dessa storlekar har sedan utrustats med FS, vilket på engelska står för full suspension och förklarar att såväl hytt som lastkorgen har fjädring. Modellnamnen förklarar storleken på last som kan fyllas i korgen, dock är det inte lika exakt framräknat som vid VCE:s andra anläggningsmaskiner. Storleken på lasten ligger mellan 24 och 39 ton, A25 är konstruerad för lasten 24 ton och en A40 för lasten 39 ton. VCE distribuerar dumprarna i cirka 150 länder och har idag en marknadsandel på 37%. År 2006 rullade den 50 000:e enheten av produktionslinan i Braås.

Kompaktorer[redigera | redigera wikitext]

På kompaktorsidan har Volvo tre typer, små asfaltskompaktorer, stora asfaltskompaktorer och jordkompaktorer. Dessa typer har olika variationer vad gäller fram- och bakaxlarna. Det finns kompaktorer med ståltrummor på både fram- och bakaxel, de som har en trumma fram och däck på bakaxeln och de som har däck både bak och fram.

Små asfaltskompaktorer

De mindre kompaktorerna för asfalt heter CR24, CR30, DD25, DD29, DD31 och DD38. Modellnamnet är kopplat till den totala vikten på maskinen. CR30 har en vikt på 3 ton och DD38 en vikt på 3,8 ton. Modellerna med beteckning CR har trumma fram och däck bak medan DD-modellerna har trumma fram och bak, på engelska double drum.

Stora asfaltskompaktorer

De större kompaktorerna heter DD70, DD110, DD112, DD118, DD132, PT125 och PT240. PT är en förkortning av pneumatic tire, på svenska pneumatiska däck. Modellerna som heter PT har däck både fram och bak.

Jordkompaktorer

Jordkompaktorerna heter SD45, SD75, SD115, SD160 och SD200. SD står för soil drum, jordtrumma på svenska.

Kompaktlastare[redigera | redigera wikitext]

Volvo har idag sju modeller av kompaktlastare konstruerade efter vilken kapacitet som behövs.[12] Modellerna är MC60, MC70, MC95, MC115, MCT85, MCT125, MCT145, där MCT innebär att de är bandburna medan övriga modeller har hjul. Kapaciteten för vad maskinerna klarar av varierar mellan 600 kg och 1450 kg, där modellnamnet visar vilken kapacitet de har. Kapaciteten i kilogram får man genom att ta siffrorna i modellnamnet och multiplicera med faktor 10, exempelvis har MC115 kapaciteten 1150 kg.

Utvecklings- och produktionsorter[redigera | redigera wikitext]

Volvo Construction Equipment har under årens gång utvecklats inom det egna företaget och även genom uppköp av andra företag. På detta sätt har företaget skaffat sig ett brett sortiment av anläggningsmaskiner som innefattar såväl kompaktorer, hjullastare, grävare, dumpers, schaktvagnar och kompaktlastare. Dessa maskiner tillverkas på ett antal olika ställen utspritt över hela världen, från Sverige till Tyskland, Frankrike, USA, Brasilien, Kina och Sydkorea.

Arvika[redigera | redigera wikitext]

I Arvika sker montering av hjullastare i storlekarna L60, L70, L90, L110, L120, L150, L180, L180HL (highlift), L220, L250 och L350. Tillverkning av ramar till maskinerna görs även i Arvika. Det är cirka 1050 fast anställda i Arvika, ej medräknat inhyrd personal. Grunden till vad som idag är Volvo CE i Arvika är något som från början var en smedjerörelse för tillverkning av hackelsemaskiner och plogar redan 1885 grundad av Per Andersson.[13] 1899 bildas AB Arvika Werkstäder som 1916 omvandlas till AB Arvikaverken för att utvidga företaget. Volvo går in som helägare i företaget 1995 och därmed ges företagsnamnet Volvo Construction Equipment. Tillverkningen av hjullastare har varit en del av Volvokoncernen sedan 1954. Volvos huvudfabrik för all tillverkning av hjullastare finns i Arvika, där den första hjullastaren tillverkades 1966.

Belley[redigera | redigera wikitext]

Den franska orten Belley har tillverkning av kompakta grävmaskiner med modellnamnen EC20, ECR28, EC35, ECR38, EC55, ECR58 och ECR88. Anläggningens historia började år 1978 då företaget Pel-Job grundades som Europas första distributör av kompakta grävmaskiner i Europa. 1995 köpte Volvo upp företaget som integrerades i det nuvarande företaget.

Braås[redigera | redigera wikitext]

I Braås monteras dumprar för modellerna A25, A30, A35 och A40 här tillverkas även lastkorgarna och ramarna för dumprar. Det är cirka 950 fast anställda i Braås, ej medräknat inhyrd personal. Den första dumpern, DR 631, tillverkades i Bråas redan 1966 genom ett samarbete mellan AB Bolinder Munktell och Lihnells Vagn AB.[11]

Changwon[redigera | redigera wikitext]

Eskilstuna[redigera | redigera wikitext]

I Eskilstuna sker utveckling för i huvudsak samtliga teknikområden för hjullastare och dumper och även tillverkning av axlar och drivlina för hjullastare och dumper. Ramkonstruktion är ett av undantagen som har utveckling i Braås. Utvecklingsavdelningarna innefattar bland annat motor, axlar och drivlina, hydraulik, el och elektronik. Det är cirka 1900 fast anställda, ej medräknat inhyrd personal vilket gör VCE till 7:e största arbetsgivaren i Södermanland.[14] Redan 1832[15] anlade Johan Theofron Munktell mekanisk verkstad i Eskilstuna, i vilken sedermera tillverkning av traktorer startades och sedan dess har staden varit med i företagets utveckling.

Hallsberg[redigera | redigera wikitext]

I Hallsberg sker tillverkning av hytt och plåtdetaljer. Tidigare skedde även tillverkning av hydraulcylindrar i Hallsberg. Det är cirka 400 fast anställda i Hallsberg, ej medräknat inhyrd personal.

Hammeln[redigera | redigera wikitext]

Konz[redigera | redigera wikitext]

I anläggningen i Konz tillverkas kompakta hjullastare i storlekarna L20, L25, L30, L35, L40, L45 och L50 samt hjulburna grävmaskiner i storlekarna EW140, EW160, EW180, EW210 och EW230 samt bandburna grävmaskiner i modellerna EC160, EC220, och EC240. Historian började redan 1887 då Zettelmeyer grundades av Hubert Zettelmeyer. År 1990 köpte VME upp företaget och 1998 tillverkades den första Volvo-märkta kompakta hjullastaren. Den första Volvomärkta grävmaskinen byggdes år 2005.

Köping[redigera | redigera wikitext]

I Köping bearbetas och monteras växellådor till flera olika anläggningsmaskiner.

Pedeneiras[redigera | redigera wikitext]

Shippensburg[redigera | redigera wikitext]

Skövde[redigera | redigera wikitext]

I Skövde sker tillverkning av motorer för hjullastarna.

Wroclaw[redigera | redigera wikitext]

Återförsäljare[redigera | redigera wikitext]

På den svenska marknaden marknadsförs Volvo Construction Equipments produkter av Swecon Anläggningsmaskiner som ägs av Svenska Lantmännen.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Our employees”. Volvo Construction Equipment. 2010. http://www.volvoce.com/SiteCollectionDocuments/VCE/Documents%20Global/VCE%20Corporate/Volvo%20CE%20Corp%20Pres%202011_no.pdf. Läst 02 augusti 2013. 
  2. ^ ”Volvo Construction Equipment 1832-2007”. VolvoCE.com. http://www.volvoce.com/SiteCollectionDocuments/VCE/History/Company/175%20years%2021A1003961-0711.pdf. 
  3. ^ ”Bokslut & Nyckeltal - Volvo Construction Equipment AB”. AllaBolag.se. http://www.allabolag.se/5560219338/bokslut. 
  4. ^ ”Volvo – the partner to trust”. Volvo Group. 2013. http://www.volvoce.com/constructionequipment/corporate/en-gb/aboutus/history/pages/introduction.aspx. Läst 12 september 2013. 
  5. ^ [http://www.volvoce.com/SiteCollectionDocuments/VCE/History/Company/175%20years%2021A1003961-0711.pdf ”Looking Back – Moving Forward Volvo Construction Equipment’s first 175 years”]. Volvo Construction Equipment. 2007-11-30. http://www.volvoce.com/SiteCollectionDocuments/VCE/History/Company/175%20years%2021A1003961-0711.pdf. Läst 12 september 2013. 
  6. ^ ”Volvo BM DR 631 (Gruskalle)”. Munktellmuseet. 2010. http://www.volvoce.com/SiteCollectionDocuments/VCE/Documents%20Global/VCE%20Corporate/Volvo%20CE%20Corp%20Pres%202011_no.pdf. Läst 02 augusti 2013. 
  7. ^ ”Zettelmeyer Baumaschinen GmbH”. Volvo Group. 2013. http://www.volvoce.com/constructionequipment/corporate/en-gb/aboutus/history/the%20company/pages/zettelmeyer%20baumaschinen%20gmbh.aspx. Läst 15 september 2013. 
  8. ^ ”Data according to bucket type”. Volvo, Asheville. 2010. http://www.volvoce.com/SiteCollectionDocuments/VCE/Documents%20Global/compact%20wheel%20loaders/ProductBrochure_L20F_L25F_NA_EN_22A1006322_2010-06.pdf. Läst 18 juli 2013. 
  9. ^ ”Volvo Excavators - Optimum Performance, Comfort & Fuel Efficiency”. AB Volvo. 2010. http://www.volvoce.com/CONSTRUCTIONEQUIPMENT/NA/EN-US/PRODUCTS/EXCAVATORS/Pages/excavators.aspx. Läst 29 juli 2013. 
  10. ^ ”Articulated Trucks”. AB Volvo. 2010. http://www.volvoce.com/constructionequipment/na/en-us/products/articulated-truck/Pages/volvo-articulated-truck.aspx. Läst 02 augusti 2013. 
  11. ^ [a b] ”Lihnells Vagn AB (Livab)”. Volvo Group. 2013. http://www.volvoce.com/constructionequipment/corporate/en-gb/aboutus/history/the%20company/pages/lihnells%20vagn%20ab%20(livab).aspx. Läst 18 juli 2013. 
  12. ^ ”Kompaktlastare från Volvo”. Volvo Group. 2013. http://www.volvoce.com/dealers/sv-se/Swecon/products/skidsteerloaders/Pages/skidsteerloaders.aspx. Läst 19 juli 2013. 
  13. ^ ”Arvikafabrikens historia”. AB Volvo. 2013. http://www.volvogroup.com/GROUP/SWEDEN/SV-SE/VOLVO%20GROUP/HISTORY/MUSEUMS/Pages/history_arvikamuseet_history.aspx. Läst 14 augusti 2013. 
  14. ^ ”1832 – Johan Theofron Munktell”. Volvo Group. 2013. http://www.regionfakta.com/Sodermanlands-lan/Arbete/Storsta-arbetsgivare/. Läst 18 juli 2013. 
  15. ^ ”De 25 största arbetsgivarna 2012. Södermanlands län”. Pantzare Information AB. 2013-04-12. http://www.volvoce.com/constructionequipment/corporate/en-gb/AboutUs/history/history%20track/1832/Pages/featuresandbenefits.aspx. Läst 24 juli 2013. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]