Trattkantarell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Trattkantarell
Cantharellus tubaeformis 1.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Cantharellales
Familj Cantharellaceae
Släkte Craterellus
Art Trattkantarell
C. tubaeformis
Vetenskapligt namn
§ Craterellus tubaeformis
Auktor (Bull.), Fr.

Den mykologiska karaktären hos trattkantarell:

Ridges icon.png
hymenium:
vecklad

Infundibuliform cap icon.svg
hatt:
trattlik

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Choice toxicity icon.png
ätlighet:
delikat



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
gräddfärgad

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Trattkantarell (Craterellus tubaeformis) är en vanlig, mycket god matsvamp.[1][2] Den kallas ibland för höstkantarell. Trattkantarellen är ganska vanlig i Sverige men mer sällsynt i norra delen av landet samt i sura områden. Trattkantarellen kan bli så stor som 12 cm på höjden och 5 cm på bredden. Den hittas i september till november.[3]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Trots namnet är trattkantarellen inte någon äkta kantarell (släktet Cantharellus). Trattkantarellerna hör till det mycket närstående släktet Craterellus.[4] Det senare uppvisar fruktkroppar med ihålig fot; de äkta kantarellerna har fruktkroppar med kompakt, icke ihålig fot.[3] Namnet trattkraterell har föreslagits för att markera att C. tubaeformis inte är någon äkta kantarell.[förtydliga]

Trattkantarellen bildar ektomykorrhiza.

Trattkantarell har förväxlats med den dödligt giftiga toppig giftspindling, trots klart olika utseende. Svampar som liknar mer är sporsäckssvampen slemmurkling (Leotia lubrica) och grå kantarell. Slemmurklingen är mer gelé- eller vaxartad och saknar egentliga lameller på hattens undersida. Slemmurklingen saknar matvärde.[3] Också rödgul trumpetsvamp kan uppfattas snarlik. Slemmurklingen anses inte giftig[5] och både rödgul trumpetsvamp och grå kantarell är goda matsvampar.

Trattkantarellen kan producera svagt mutagena ämnen om den skadas ordentligt.

Trattkantarellen är Västmanlands landskapssvamp.[6]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Torkning[redigera | redigera wikitext]

Trattkantarellen går mycket bra att torka, vilket framför allt ger svampen en hållbarhet på flera år vid rätt förvaring men kan även uppfattas som smakförhöjande.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Svampguiden”. http://svampguiden.com.digitest.biz/art.asp?art=cantharellus_tubaeformis. 
  2. ^ Asta Östenius, Brita Olsson, Hans B Eriksson (foto) (1980). Rutiga kokboken. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-0600-1 
  3. ^ [a b c] ”Nybörjarguide till svampplockning”. http://www.naturplats.com/svamp/plockasvamp/nyborjarsvampar.aspx. Läst 2014-07-31. 
  4. ^ M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research "104": sid. 388-394. 
  5. ^ Edmund Garnweidner, Stig Jacobsson (Sv. bearb.) (2004). Svampar. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010026-9 
  6. ^ "Artlista från svamputställningen i naturum Gotland 2008": Naturumgotland.se. Läst 18 september 2014.
  • M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research "104": sid. 388-394. . Med samma titel finns Dahlmans examensarbete 1998 från hortonomprogrammet, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Libris 2679778.
  • J. Webster, R.W.S. Weber (2007). Introduction to Fungi. ISBN 978-0-521-01483-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]