Trattkantarell

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök


Trattkantarell
Cantharellus tubaeformis 1.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Svampar
Fungi
Stam Basidiesvampar
Basidiomycota
Klass Agaricomycetes
Ordning Cantharellales
Familj Cantharellaceae
Släkte Craterellus
Art Trattkantarell
C. tubaeformis
Vetenskapligt namn
§ Craterellus tubaeformis
Auktor (Bull.), Fr.

Den mykologiska karaktären hos trattkantarell:

Ridges icon.png
hymenium:
vecklad

Infundibuliform cap icon.svg
hatt:
trattlik

Decurrent gills icon.png
skivtyp:
nedlöpande

Choice toxicity icon.png
ätlighet:
delikat



Bare stipe icon.png
fot:
bar

Tan spore print icon.png
sporavtryck:
gräddfärgad

Saprotrophic ecology icon.png
ekologi:
saprofyt

Trattkantarell

Trattkantarell (Craterellus tubaeformis) är en vanlig, mycket god matsvamp.[1][2] Den kallas ibland för höstkantarell. Trattkantarell bör ej förväxlas med toppig giftspindling. Trattkantarellen är ganska vanlig i Sverige men mer sällsynt i norra delen av landet samt i sura områden. Trattkantarellen kan bli så stor som 12 cm på höjden och 5 cm på bredden. Den hittas i september till november.

Det är idag känt att "trattkantarellen" inte är någon äkta kantarell (dvs. medlem i släktet Cantharellus), utan att den snarare är en del av det mycket närstående släktet Craterellus.[3] Det senare uppvisar fruktkroppar med ihålig fot; de äkta kantarellerna har fruktkroppar med kompakt, icke ihålig fot. Namnet trattkraterell har föreslagits för att markera att C. tubaeformis inte är någon äkta kantarell.

Trattkantarellen bildar ektomykorrhiza.

Den kan förväxlas med sporsäckssvampen slemmurkling (Leotia lubrica), som dock är mer gelé- eller vaxartad och saknar egentliga lameller på hattens undersida. Slemmurklingen anses ej vara giftig [4], men den saknar helt matvärde och -kvalitéer. Kan också förväxlas med rödgul trumpetsvamp. Trattkantarellen kan producera svagt mutagena ämnen om den skadas ordentligt.

Trattkantarellen är Västmanlands landskapssvamp.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394. . Med samma titel finns Dahlmans examensarbete 1998 från hortonomprogrammet, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Libris 2679778.
  • J. Webster, R.W.S. Weber (2007). Introduction to Fungi. ISBN 978-0-521-01483-0 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Svampguiden”. http://svampguiden.com.digitest.biz/art.asp?art=cantharellus_tubaeformis. 
  2. ^ Asta Östenius, Brita Olsson, Hans B Eriksson (foto) (1980). Rutiga kokboken. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-0600-1 
  3. ^ M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394. 
  4. ^ Edmund Garnweidner, Stig Jacobsson (Sv. bearb.) (2004). Svampar. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010026-9 

Se även[redigera | redigera wikitext]