Trattkantarell
| Trattkantarell | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Svampar Fungi |
| Stam | Basidiesvampar Basidiomycota |
| Klass | Agaricomycetes |
| Ordning | Cantharellales |
| Familj | Cantharellaceae |
| Släkte | Craterellus |
| Art | Trattkantarell C. tubaeformis |
| Vetenskapligt namn | |
| § Craterellus tubaeformis | |
| Auktor | (Bull.), Fr. |
|
Den mykologiska karaktären hos trattkantarell: | |||||||||
|
|
|
|
|
| |||||
|
|
|
| |||||||
Trattkantarell (Craterellus tubaeformis) är en vanlig matsvamp[1][2] i Europa, Sibirien och Nordamerika. Trattkantarellen är ganska vanlig i södra och mellersta Sverige men mer sällsynt i norra delen av landet samt i sura områden. Trattkantarellen kan bli så stor som 12 cm på höjden och 5 cm på bredden. Den hittas i september till november.[3]
Beskrivning[redigera | redigera wikitext]
Trots namnet är trattkantarellen inte någon äkta kantarell (släktet Cantharellus). Trattkantarellerna hör till det mycket närstående släktet Craterellus.[4] Det senare uppvisar fruktkroppar med ihålig fot; de äkta kantarellerna har fruktkroppar med kompakt, icke ihålig fot.[3] Namnet trattkraterell har föreslagits för att markera att C. tubaeformis inte är någon äkta kantarell.[förtydliga]
Kännetecken:[1]
- Hatt tunn, navlad till trattformad, ovansidan är gulbrun till brunsvart.
- Hattens undersida har gula till gråa grenade åsar som löper ner på foten.
- Fot ihålig, brungul till gul.
Trattkantarellen bildar ektomykorrhiza vilket innebär att svampen lever i symbios med skogsträd.
Trattkantarell har förväxlats med den dödligt giftiga toppig giftspindling, trots klart olika utseende. Den växer i liknande miljö och kan förväxlas genom slarv.[1]
Svampar som mer liknar trattkantarellen är sporsäckssvampen slemmurkling (Leotia lubrica) och grå kantarell. Slemmurklingen är mer gelé- eller vaxartad och saknar egentliga lameller på hattens undersida. Slemmurklingen saknar matvärde.[3] Också rödgul trumpetsvamp kan uppfattas snarlik. Slemmurklingen anses inte giftig[5] och både rödgul trumpetsvamp och grå kantarell är goda matsvampar.
Trattkantarellen kan producera svagt mutagena ämnen om den skadas ordentligt.[6]
Trattkantarellen är Västmanlands landskapssvamp.[7]
Bilder[redigera | redigera wikitext]
- Bilder på trattkantarell
-
-
-
-
-
- Förväxlingssvampar
-
Rödgul trumpetsvamp (Cantharellus lutescens), ätlig -
Grå kantarell (Cantharellus cinereus), ätlig -
Slemmurkling (Leotia lubrica), smaklös -
Toppig giftspindling (Cortinarius rubellus), dödlig
_Qu%C3%A9l_100703.jpg)
Torkning[redigera | redigera wikitext]
Trattkantarellen går mycket bra att torka, vilket framför allt ger svampen en hållbarhet på flera år vid rätt förvaring men kan även uppfattas som smakförhöjande.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”Svampguiden”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071013065247/http://svampguiden.com.digitest.biz/art.asp?art=cantharellus_tubaeformis.
- ^ Asta Östenius, Brita Olsson, Hans B Eriksson (foto) (1980). Rutiga kokboken. Västerås: ICA bokförlag. ISBN 91-534-0600-1
- ^ [a b c] ”Nybörjarguide till svampplockning”. http://www.naturplats.com/svamp/plockasvamp/nyborjarsvampar.aspx. Läst 31 juli 2014.
- ^ M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394.
- ^ Edmund Garnweidner, Stig Jacobsson (Sv. bearb.) (2004). Svampar. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. ISBN 91-0-010026-9
- ^ ”Nordiska ministerrådet 2012: Handelssvamp”. sid. 26. Arkiverad från originalet den 22 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140222003747/http://www.norden.org/sv/publikationer/publikationer/2012-540/at_download/publicationfile. Läst 13 september 2012.
- ^ "Artlista från svamputställningen i naturum Gotland 2008": Arkiverad 5 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine. Naturumgotland.se. Läst 18 september 2014.
- M. Dahlman, E. Danell et al (2000). ”Molecular systematics of Cratarellus: cladistic analysis of nuclear LSU rDNA sequence data”. Mycological Research 104: sid. 388-394.. Med samma titel finns Dahlmans examensarbete 1998 från hortonomprogrammet, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp, Libris 2679778.
- J. Webster, R.W.S. Weber (2007). Introduction to Fungi. ISBN 978-0-521-01483-0
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Trattkantarell.- Se recept på Trattkantarell i Wikibooks kokbok.
