Tristan da Cunha

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karta föreställande Tristan da Cunhas läge.

Tristan da Cunha är en brittisk ögrupp i södra Atlanten, belägen 2 500 kilometer sydväst om Sankt Helena. Förutom huvudön ingår även de obebodda öarna Inaccessible Island, Gough Island och Nightingale Island med Middle Island och Stoltenhoff Island. Området tillhör området Saint Helena and dependencies. Tristan da Cunha är den plats på jorden som ligger längst bort från någon annan bebodd plats, och är därmed en av världens yttersta platser.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Öarna upptäcktes i maj 1506 av den portugisiske kaptenen Tristão da Cunha. Han gav dem namnet Ilha de Tristão da Cunha (Tristão da Cunhas ö). Dåligt väder hindrade honom dock från att gå i land och han avseglade därifrån utan att ha satt sin fot på ön. Den första närmare undersökningen av öarna gjordes av den franska fregatten L'Heure du Berger 1767. De upptäckter man gjorde publicerades av en hydrograf vid Brittiska flottan, vilket ledde till att ön fick sina första bosättare; Jonathan Lambert från Salem i USA, som kom dit år 1810 och grundande tillsammans med tre andra öns första permanenta bostättning. Lambert ansåg att öarna tillhörde honom och döpte dem till Islands of Refreshment. Lambert och två av de andra bosättarna dog dock i en olycka 1812 och 1816 annekterades öarna av Storbritannien. Detta skedde främst för att hindra Frankrike från att använda ön som bas vid ett eventuellt försök att frita Napoleon I som satt fängslad på Sankt Helena och samma år stationerades en brittisk garnison på ön. En av soldaterna som stationerades på ön var skotten William Glass, som bestämde sig för att bosätta sig på ön. Garnisonen gav sig av 1817 men Glass återvände till ön tillsammans med sin familj 1821 med avsikten att bosätta sig permanent på Tristan da Cunha, Glass fick snart sällskap av andra och lade grunden till den bosättning som finns på ön idag. Nästan alla av Tristan da Cunhas nuvarande invånare är ättlingar till dessa första bosättare.[1]

Tristan da Cunha införlivades 1938 i Saint Helena and Dependencies-området. Ett vulkanutbrott 1961 ledde till att befolkningen evakuerades till Storbritannien, och först 1963 kunde man återvända.

Flora och fauna[redigera | redigera wikitext]

Ön Gough

Många av arterna i Tristan da Cunhas flora och fauna har vid cirkumpolär utbredning i södra Atlanten och södra Stilla havet. Många av dessa arter finns alltså också så långt bort som i Nya Zeeland. Ett exempel är växtarten Nertera depressa som insamlades första gången i Tristan da Cunha,[2] men sedan har registrerats växande även på Nya Zeeland.[3]

Tristan är känd framför allt för sin vilda natur. Ön har av BirdLife International identifierats som ett viktigt fågelområde för att 13 kända sjöfågelarter häckar där och två landlevande arter lever där.[4] Bland sjöfåglarna finns Eudyptes moseleyi, Mindre albatross, Vanlig sotalbatross, Vitbukad petrell och Långvingad petrell.


Samhälle[redigera | redigera wikitext]

Edinburgh of the Seven Seas sett från havet.

Samhället på Tristan da Cunha är på grund av sitt geografiska läge väldigt isolerat. Endast åtta efternamn finns representerade på öarna: Glass, Green, Hagan, Lavarello, Repetto, Rogers, Swain och Patterson. Patterson har dessutom tillkommit relativt nyligen då en öbo som gift sig med en britt flyttat tillbaka till ön.[5]. Sammanlagt lever 80 familjer på Tristan da Cunha. Edinburgh of the Seven Seas är det samhälle i världen som ligger längst bort från annan bebodd plats, nämligen Sankt Helena, dit det är 250 mil.

Den enda religion som finns representerad på öarna är kristendomen, i form av den anglikanska och romersk-katolska kyrkan.

Undervisningen är endast grundläggande och barnen lämnar skolan vid 15 års ålder.

Hälsa[redigera | redigera wikitext]

Sjukvården på ön är gratis, men endast en läkare och fem sjuksystrar finns tillgängliga, och i nödfall kan man därför behöva transportera folk till Kapstaden för vård. Sedan 2007 har dock sjukhuset direktkontakt med läkare på andra platser i världen, vilka kan konsulteras vid behov.

Vulkanutbrottet 1961 har bidragit till forskningen kring orsakerna till karies. Före vulkanutbrottet var karies okänt bland befolkningen på ön, vilket troligen berodde på kosten som bestod av fisk och grönsaker som odlades på ön. När befolkningen evakuerades till England blev sjukdomen vanlig bland de förr kariesfria öborna. De engelska kostvanorna, som anammades av flyktingarna anses vara orsaken till detta. Den höga konsumtionen av socker (cirka 60 kg per person och år) i England kan jämföras med kostvanorna på Tristan da Cunha, där raffinerat socker var praktiskt taget okänt. Efter återkomsten till ön två år senare, sjönk kariesfrekvensen.

År 2007 drabbades Tristan da Cunha av ett utbrott av akut astma, vilket bottnade i en brist på medicin på ön.[6] Den brittiska kustbevakningen organiserade då internationell hjälp för att få mediciner till ön. De som var mest känsliga för viruset var de gamla och de mycket unga. Trots det var de enda som behövde läggas in på sjukhus fyra äldre personer, och när fartyget Golden River anlände till ön med medicin var alla på ön friska.

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Ön är en av världens mest svårtillgängliga bebodda platser. Det finns ingen flygplats och heller ingen statlig passagerarbåtlinje. Förr gick passagerarbåten RMS Saint Helena till ön några gånger om året, men numera kontrakteras sydafrikanska fiskebåtar att gå med förnödenheter till ön.

Politik och lagar[redigera | redigera wikitext]

Den brittiska monarken representeras i området av Sankt Helenas Guvernör. Då guvernören är baserad på Sankt Helena representeras denne på Tristan da Cunha av en så kallad "administrator", som fungerar som överhuvud på öarna, och har till sin hjälp det lokala "Island Council" (örådet) som består av elva medlemmar. Öarna har sina egna lagar men Sankt Helenas lagar gäller även på öarna, och de lokala lagarna får inte komma i konflikt med dessa. De upprätthålls av fyra poliser varav en är heltidsanställd.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Frimärken för samlare är en av Tristan da Cunhas utländska inkomstkällor.

Alla familjer på Tristan da Cunha är jordbrukare och äger boskap. Marken ägs kommunalt, och inga utomstående får köpa mark eller bosätta sig på ön. Många familjer odlar också grödor, främst potatis. De flesta har dubbla yrken, förutom jordbruket ofta en kommunal tjänst.

Öns främsta källa till utländsk inkomst är hummerfabriken, och försäljning av frimärken och mynt till samlare. Under 1970-talet gav Tristans Postverk ut 16 frimärken med verk av Roland Svensson.[7]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Roberts, Edmund (1837). Embassy to the Eastern Courts of Cochin-China, Siam, and Muscat. New York: Harper & Brothers. sid. 33. http://www.wdl.org/en/item/7317/view/1/33/ 
  2. ^ Linnean Society of London. 1906. The journal of the Linnean Society of London, Published by Academic Press for the Linnean Society of London., v. 37
  3. ^ C. Michael Hogan. 2009. Crown Fern: Blechnum discolor, Globaltwitcher.com, ed. N. Stromberg
  4. ^ ”Tristan da Cunha”. Important Bird Areas. BirdLife International. 2012. http://www.birdlife.org. Läst 4 november 2012. 
  5. ^ http://ags.ou.edu/~bweaver/Ascension/tdc.htm
  6. ^ http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/7126563.stm
  7. ^ Paul Margolis: A closer look at the Roland Svensson view of Tristan. In: South Atlantic Chronicle, 2003, 27 (4), sid. 3-6. Reprint

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Koordinater: 37°6′40″S 12°17′10″V / 37.11111°S 12.28611°V / -37.11111; -12.28611