Tulpansläktet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tulpansläktet
Näckrostulpan (T. kaufmanniana)
Näckrostulpan (T. kaufmanniana)
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växter
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Enhjärtbladiga växter
Monocotyledonae
Ordning Liljeordningen
Liliales
Familj Liljeväxter
Liliaceae
Underfamilj Lilioideae
Tribus Tulipeae
Släkte Tulpansläktet
Tulipa
Vetenskapligt namn
§ Tulipa
Auktor L., 1735
Arter
Hitta fler artiklar om växter med

Tulpansläktet (Tulipa) är växter som i Sverige ofta blommar på våren. Tulpaner är ett släkte som ingår i familjen liljeväxter. De är lökväxter med breda blad. Blommorna sitter enstaka eller några få på samma stjälk. Som alla liljeväxter har de sextaliga blommor. Kalkbladen är sex stycken stora (tre yttre och tre inre) och sex ståndare samt en tretalig synkarp pistill.

Växtens namn härstammar från det persiska ordet för turban, dulband, på turkiska tuliband.[1]

Det finns omkring hundra olika vilda arter av tulpaner. Därutöver finns en stor mängd hybrider och sorter. I handeln delas tulpaner in dels efter hur blomman ser ut, dels efter blomningstid och dels finns andra särskilda grupper.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Släktet kommer ursprungligen från södra Europa, norra Afrika och delar av Asien. Den största artrikedomen finns i Pamir och på stäppområdena i Kazakstan.

Trädgårdstulpanen kom till Europa från Osmanska riket på 1500-talet, närmare bestämt introducerades de av Vatikanens sändebud Ogier Ghiselin de Busbecq 1554. Till Holland, tulpanernas land framför alla andra, kom den med Carolus Clusius, en schweizare som kallades till chef för den nygrundade botaniska trädgården i Leiden 1590. Han försökte förgäves hindra att hans exklusiva växter spreds; snart hade så många lökar stulits att det växte upp en stor industri med lökförsäljning. I 1600-talets Holland blev tulpaner otroligt eftertraktade och det utbröt en hänsynslös spekulationsmarknad. En enda tulpanlök kunde i extrema fall inbringa summor på flera tusen gulden, motsvarade en tredjedels normal årslön. Denna spekulativa finansbubbla, som kallades för tulpanmanin, sprack till slut, liksom alla "bubblor". Fortfarande är tulpaner starkt förknippade med Nederländerna där man varje år anordnar tulpanfestivaler.

Exakt när tulpanen kom till Sverige är ovisst, men den första som dokumenterade tulpanodling var Olof Rudbeck d.ä. som tog med sig frön och lökar från en resa till Holland. 1685 hade han 38 olika slags tulpaner i sin botaniska trädgård i Uppsala.

De tulpaner som var mest populära på 1600-talet var polkagrisrandiga och enkelblommande.

Väggmålning av tulpaner i Skellefteå
Tulip

Grupper[redigera | redigera wikitext]

I trädgårdar odlas till största delen hybrider av olika slag. Dessa delas in i 14 grupper. Tidigare kallades grupperna för divisioner.

Andra indelningar är:

Synonymer[redigera | redigera wikitext]

  • Amana Honda
  • Orithyia D. Don.

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

Valsmelodin Tulpen aus Amsterdam komponerades av tysken Ralf Arnie (1924-2003). Den tyska versionen sjöngs av holländskan Mieke Telkamp (född 1934). Den svenska versionen "Tulpaner från Amsterdam" har sjungits in av flera artister. Bland annat sjöng Lasse Lönndahl in låten den 12 maj 1958[2] på EP:n "I det blå" (med Gunnar Svenssons orkester som baksida (tredje spår av fyra)[förtydliga]) och blev etta på Svensktoppen[ifrågasatt uppgift]. Den engelska versionen "Tulips from Amsterdam" med Max Bygraves blev 1958 en stor framgång på brittiska singellistan.

Blomsterfrämjandet, branschorganisation för den svenska blomsterhandeln, har sedan början av 1990-talet lanserat den 15 januari (dock 18 januari 2007) som "tulpanens dag", genom att dela ut gratis tulpaner på olika orter i Sverige.

Giftighet[redigera | redigera wikitext]

Trots att tulpanlökar har ätits under tider av svält och att tulpaner är så begärliga för rådjur är de lite giftiga. Tulpaner kan ge förgiftningssymptom som liknar de som stormhatt ger, men lindrigare[3].

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Corneliusson, Jens (1997). Växternas namn. Wahlström & Widstrand. sid. 556-557. ISBN 91-46-17102-9 
  2. ^ "TULPANER FRÅN AMSTERDAM." Popmusicinfo.com. Läst 2012-08-27. (engelska)
  3. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3 sid 49

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Din trädgård, huvudred. Karin Berglund (Sthlm 1996)
  • Tulpan , huvudred. Cecilia Wingård (Simrishamn 1999)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]