Stormhattssläktet
| Stormhattssläktet | |
Äkta stormhatt (A. napellus)
|
|
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ranunkelordningen Ranunculales |
| Familj | Ranunkelväxter Ranunculaceae |
| Släkte | Stormhattssläktet Aconitum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Aconitum | |
| Auktor | L. |
| Arter | |
|
|
| Synonymer | |
|
|
| Hitta fler artiklar om växter med | |
Stormhattssläktet (Aconitum) är ett växtsläkte i familjen ranunkelväxter med ungefär 300 arter.
De är fleråriga örter med ogrenade, upprätta stjälkar. Bladen är strödda, handflikiga, med 5-7 breda eller med många smalare flikar, de nedre bladflikarna är skaftade. Stipler saknas helt. Blommorna kommer i toppställda klasar, och har 5 kronbladslika yttre hylleblad varav ett hjälmformigt, två av de inre hyllebladen är ombildade till nektarier, övriga är små eller saknas, inneslutna i blomman. Ståndarna är talrika. Frukten består av 2-5 fria baljkapslar.
Arter i stormhattssläktet innehåller akonitin som är ett kraftigt gift. [1]
Har i folkmun kallats ulvatand som ingrediens i häxsalva. Andra äldre namnformer (i början av 1800-talet) var Munkhatt och Munkmössa[2].
Källor [redigera]
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. ISBN 91-20-04445-3sid 36
- ^ J.W.Palmstruch, Svensk Botanik, första bandet, andra upplagan, Stockholm 1815. Tillgänglig på Archive.org