Tyska Christinae församling

Från Wikipedia
Version från den 30 december 2017 kl. 09.59 av Yger (Diskussion | Bidrag)
Tyska Christinae församling
Församling
Christinae kyrka, även kallad Tyska kyrkan.
Christinae kyrka, även kallad Tyska kyrkan.
Land Sverige Sverige
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Göteborgs stift
Kontrakt Göteborgs södra kontrakt
Län Västra Götalands län
Kommun Göteborgs kommun
Församlingskod 148025
Pastoratskod 080101
Webbplats: Officiell webbplats
Församlingens geografiska avgränsning

Tyska Christinae församling är en av de fem icke-territoriella församlingarna inom Svenska kyrkan och tillhör Göteborgs södra kontrakt i Göteborgs stift. Församlingen ligger i Göteborgs kommun i Västra Götalands län och ingår i Domkyrkopastoratet.

Administrativ historik

Församlingen bildades 1623 genom en utbrytning ur Göteborgs svenska församling (Domkyrkoförsamlingen). 1 maj 1883 utbröts Göteborgs Kristine församling.

Församlingen utgjorde till 2018 ett eget pastorat, för att därefter ingå i Domkyrkopastoratet.[1]

Kyrkor

Medlemskap

En person har enligt Svenska kyrkans kyrkoordning rätt att tillhöra Tyska Christinae församling om han eller hon tillhör Svenska kyrkan, är folkbokförd i en församling i Göteborgs, Härryda, Kungsbacka, Kungälvs, Mölndals, Partille eller Öckerö kommuner, och dessutom uppfyller något av följande krav:

  1. är medborgare i Tyskland,
  2. är född i ett tyskspråkigt land,
  3. är barn till någon som är född i ett tyskspråkigt land,
  4. är make eller barn till någon som tillhör församlingen enligt 1, 2 eller 3, eller
  5. är efterlevande make eller barn till någon som tillhört församlingen enligt 1, 2 eller 3.

Historik

Församlingen bildades 1623, genom att Gustav II Adolf gav tyskar och holländare sitt tillstånd till att bilda en egen luthersk församling, vilken konstituerades samma år. Första kyrkan köptes in 1624 av räntmästaren Gilius van Eijck för 300 daler silvermynt. Det var samma träkapell som använts i Nya Lödöse till församlingen, vilket samma år[2] skänktes av van Eijck och placerades på den nuvarande kyrkans "platz wid stora Hamnen i Norr". Predikanten Wilhelm Longinus Kleinschmidt från Lübeck kontrakterades som pastor den 13 oktober 1623.[3] Han höll de första gudstjänsterna i holländaren Pieter Janssons (Cuypers?) hörnhus vid Västra- och Södra Hamngatan. Församlingen växte så snabbt att ytterligare en pastor tillsattes 1628. Drottning Kristina utfärdade 1649 sina privilegier för församlingen, varför församling och kyrka namngavs efter henne.

Successivt visade det sig att behovet var stort av att hålla gudstjänsterna även på svenska, varför ett kungligt brev av den 16 oktober 1773 förordnade att församlingens präster därefter skulle predika även på svenska. Sedan dess hade församlingen en tysk och en svensk avdelning med gemensam församlingsstyrelse och kyrkobokföring. Vid stadens indelning i territoriella församlingar år 1883, upplöstes den svenska avdelningen för att uppgå i de respektive territoriella församlingarna. Den ursprungliga Christinae församling blev då kvar som icke territoriell (personell) församling. Ytterligare en Kristine församling bildades genom kungligt brev av den 5 maj 1882. Den var territoriell och bildades av Nordstadens kvarter, med följande omfattning: området väster om Gullbergsån och Mölndalsån från Gullbergsbron till Fattighusån samt norr om Fattighusån och Stora Hamnkanalen till Göta älv. De båda församlingarna med snarlikt namn ålades att gemensamt förvalta de kassor och övriga penningmedel samt andra angelägenheter som hade varit samlade hos den tidigare Christinae församling.[4]

Kristine territoriella församling upphörde 1974 och området ingår sedan dess i Domkyrkoförsamlingen i Göteborg.[5]

Källor

  1. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  2. ^ Göteborgs historiska museum - årstryck 1953, Kristine kyrkas i Göteborg äldsta tornspira, av Gustaf Clemensson, s. 30
  3. ^ Göteborgs historia 1619-1680 - Göteborgs Jubileumspublikationer I, professor Helge Almquist, Göteborg 1929 s. 295
  4. ^ Göteborgs kommunalkalender 1938, red. Werner Göransson, utgiven av Göteborgs stads statistiska byrå, Göteborg 1938 s. 397-398
  5. ^ Sveriges församlingar genom tiderna Riksskatteverket, 1989

Externa länkar