Kungsbacka kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kungsbacka kommun
Kommun
Centrala Kungsbacka.
Centrala Kungsbacka.
Kungsbacka vapen.svg
Kungsbacka kommunvapen
Land  Sverige
Län Hallands län
Landskap Halland
Domsaga Varbergs domsaga
Läge 57°29′0″N 12°4′0″Ö / 57.48333°N 12.06667°Ö / 57.48333; 12.06667Koordinater: 57°29′0″N 12°4′0″Ö / 57.48333°N 12.06667°Ö / 57.48333; 12.06667
Centralort Kungsbacka
Areal 641,78 km² (2013-01-01)[1]
161:a största (av 290)
 - land 606,67 km²
 - vatten 35,11 km²
 - storstadsområde 3 694,86 km²(2013-01-01[1])
Folkmängd 77 829 (2014-06-30)[2]
26:e största (av 290)
 - storstadsområde 964 323 (2014[2])del av Storgöteborg
Befolkningstäthet 128,29 invånare/km²[2][1]
43:e högsta (av 290)
 - storstadsområde 261 invånare/km²
Kommunkod 1384
Kungsbacka Municipality in Halland County.png
Webbplats: www.kungsbacka.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Socknar i nuvarande Kungsbacka kommun.

Kungsbacka kommun är den nordligaste kommunen i Hallands län och ingår i Storgöteborg.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Fjärås, Frillesås, Förlanda, Gällinge, Hanhals, Idala, Landa, Onsala, Släp, Tölö, Vallda, Älvsåker och Ölmevalla. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. Inom området fanns även Kungsbacka stad som 1863 bildade en stadskommun.

Vid kommunreformen 1952 skedde olika sammanläggningar och kommunerna Löftadalen och Särö bildades.

1969 införlivades Tölö landskommun i Kungsbacka stad. Kungsbacka kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Kungsbacka stad och Särö landskommun. 1974 införlivades kommunerna Fjärås, Löftadalen och Onsala.[3]

Kommunen ingick under 1971 i Hallands norra tingsrätts domsaga och den ingår sedan 1972 i Varbergs tingsrätts domsaga.[4]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält en kvinnlig helgonfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld.

Bilden kommer från ett sigill från 1580-talet. Då kyrkan i staden var helgad åt S:ta Gertrud har det antagits att bilden föreställer detta helgon, även om attributen inte riktigt stämmer. Dessa behölls dock vid fastställelsen år 1948. Efter kommunbildningen 1971-74 registrerades vapnet för den nya kommunen. Inga andra vapen fanns i området.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Kungsbacka kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
29 007
1975
  
38 353
1980
  
43 536
1985
  
48 760
1990
  
54 220
1995
  
60 915
2000
  
65 113
2005
  
69 817
2010
  
75 025
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 23 tätorter i Kungsbacka kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010. Centralorten är i fet stil.

# Tätort Befolkning
1 Kungsbacka 19 057
2 Onsala 11 951
3 Billdal (delen Kullavik) 6 745
4 Åsa 3 369
5 Särö 3 165
6 Fjärås kyrkby 2 321
7 Frillesås 2 044
8 Vallda 1 604
9 Backa 1 547
10 Anneberg 1 469
11 Västra Hagen 969
12 Ölmanäs 886
13 Buerås 708
14 Vassbäck 617
15 Halla Heberg 518
16 Lerkil 505
17 Hagryd-Dala 391
18 Brattås 384
19 Gundal och Högås 384
20 Hjälmared 360
21 Kläppa 318
22 Röda holme 279
23 Hjälm 242

Södra delen av den kommungränsöverskridande tätorten Billdal ligger i Kungsbacka kommun (Kullavik) och den norra delen i Göteborgs kommun. Mindre delar av tätorten Gundal och Högås ligger i Göteborgs kommun och Mölndals kommun.

Av kommunens invånare arbetspendlar dagligen drygt hälften[förtydliga] till en annan kommun (2003).[5][död länk]

Kända Kungsbackabor[redigera | redigera wikitext]

Listan inkluderar personer födda i kommunen, bosatta i kommunen och före detta bosatta i kommunen.

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Handel[redigera | redigera wikitext]

Innerstaden

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Näringslivet i Kungsbacka domineras av de små företagen. Vissa något större företag finns representerade. Det finns cirka 20 företag med mer än 50 anställda i kommunen. Kungsbacka kommun är den största arbetsgivaren med 5 909 anställda, varav 84,1 procent kvinnor. Landstinget Halland är en annan stor arbetsgivare med 600 anställda och med ansvar för närsjukvården.

Bland företagen i kommunen märks följande (2010):

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kungsbacka är medlem i Göteborgsregionens kommunalförbund och kommunalförbundet Region Halland. Kommunen har styrts av de borgerliga partierna med en moderat som kommunstyrelseordförande sen 1974.

Mandatfördelning 1970–2010[redigera | redigera wikitext]

Listningen gäller resultat i kommunalval i Kungsbacka stad och sedermera Kungsbacka kommun.

Valår V S MP SPI SD NYD Kbo C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 13 10 10 8
13 10 10 8
41 89,4
35 6
1973 1 14 17 7 10
14 17 7 10
49 92,3
42 7
1976 1 13 16 8 11
13 16 8 11
49 92,8
36 13
1979 2 13 15 7 14
13 15 7 14
51 91,5
41 10
1982 1 15 13 5 17
15 13 5 17
51 92,1
37 14
1985 14 1 10 10 16
14 10 10 16
51 90,9
33 18
1988 1 16 5 10 12 17
16 5 10 12 17
61 87,2
36 25
1991 13 2 4 9 9 3 21
13 4 9 9 3 21
61 89,2
42 19
1994 2 16 4 11 6 2 20
16 4 11 6 20
61 88,3
36 25
1998 3 14 2 2 7 5 7 21
3 14 7 5 7 21
61 83,62
35 26
2002 3 14 2 2 7 10 6 17
3 14 7 10 6 17
61 83,25
31 30
2006 2 12 2 1 4 7 7 5 21
12 4 7 7 5 21
61 85,02
34 27
2010 1 10 4 3 4 5 7 3 24
10 4 3 4 5 7 3 24
61 87,20
36 25
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Fritid[redigera | redigera wikitext]

LANBIT[1] - Är en ideell LAN organisation bestående av ett tiotal ungdomar som tillsammans med Kungsbacka Kommun Fritid och diverse samarbetspartners arrangerar LAN partyn i Aranäshallen kontinuerligt 2 gånger per år. Med över 300 deltagare blir LANBIT ett av Svergies västkust största LAN party. Under evenemanget arrangeras det även E-sport turneringar, Scenlekar, besök av e-sportproffs och andra aktiviteter.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Naturupplevelser[redigera | redigera wikitext]

  • Fjärås bräcka - En moränås skapad av inlandsisen för 12 000 år sedan, med fantastisk utsikt över Fjäråsbygden.
  • Sandsjöbacka naturreservat- Ett stycke unik natur. Hallands nordligaste reservat, ett hedlandskap präglat av bete och ljungbränning. Varierande vandringsleder, den längsta är 22 kilometer. Den traditionella gårdsbebyggelsen i byn Grönabur är av stor betydelse för miljön.

Sport och friluftsliv[redigera | redigera wikitext]

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

De kommunala grundskolorna är indelade i 7 pedagogiska enheter (2012):

  • Fjärås-Gällinge
  • Hålabäck-Åsa
  • Onsala
  • Särö-Kullavik
  • Varla-Vallda
  • Älvsåker-Hede
  • Specialpedagogískt centrum
  • Kommunal självstyrande skola

Kommunala grundskolor[redigera | redigera wikitext]

  • Björkris förskola & skola
  • Fjordskolan - förskoleklass till och med skolår 5
  • Fjärås Bräckaskolan - förskoleklass till och med skolår 5
  • Frillesåsskolan - förskoleklass till och med skolår 9
  • Fullriggaren Malevik - förskoleklass till och med skolår 9
  • Furulidsskolan - förskoleklass till och med skolår 6
  • Gullregnsskolan - förskoleklass till och med skolår 5
  • Gällingeskolan - förskoleklass till och med skolår 5
  • Hedeskolan - förskoleklass till och med skolår 9
  • Hålabäcksskolan - skolår 6 till 9
  • Iseråsskolan - förskoleklass till och med skolår 5
  • Kapareskolan - skolår 6 till 9
  • Kollaskolan - förskoleklass till och med skolår 5
  • Kullaviksskolan - förskoleklass till och med skolår 9
  • Kyrkbyskolan - förskoleklass till och med skolår 5
  • Presseskolan - förskoleklass till och med skolår 9
  • Smedingeskolan - skolår 6 till och med 9 57°27.71′N 12°10.91′Ö / 57.46183°N 12.18183°Ö / 57.46183; 12.18183
  • Särö skola
  • Tingbergsskolan - förskoleklass till och med skolår 5
  • Toråsskolan - förskoleklass till och med skolår 9
  • Varlaskolan - skolår 6 till 9
  • Åsaskolan - förskoleklass till och med skolår 9
  • Åsa Gårdsskola
  • Älvsåkersskolan - förskoleklass till och med skolår 9

Hammeröskolan slogs hösten 2005 ihop med närbeliggande Sommarlustskolan och bytte namn till det gemensamma namnet Gullregnsskolan.

Friskolor[redigera | redigera wikitext]

Gymnasieskolor[redigera | redigera wikitext]

Folkhögskolor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2013” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 15 december 2013. 
  2. ^ [a b c] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2014”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/244145/. Läst 13 augusti 2014. 
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Varbergs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  5. ^ http://www.kungsbacka.se/upload/Kommun/Dokument/Nyinflyttad/Kungsbacka%2003.pdf

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]