USA:s väpnade styrkor
| USA:s väpnade styrkor | |
.svg) | |
| Information | |
|---|---|
| Ursprungligt namn | United States Armed Forces |
| Organisationer |  Armén Marinkåren Flottan Flygvapnet Kustbevakningen |
| Vapenför ålder | 17–45 år[1] |
| Militärtjänst | Nej |
| Stående styrkor | 1 444 553[2] |
| Reservstyrkor | 1 458 500[3] |
| Ekonomi | |
| Budget | 583 miljarder USD (2008)[4] |
| Andel av BNP | 4,04 % (2007) |
| Övrigt | |
| Historia | Andra världskriget, kalla kriget |
USA:s väpnade styrkor (engelska: United States Armed Forces) är världens kraftfullaste militärmakt på grund av sin omfattning och sin förmåga att globalt projicera militär makt. Cirka 1,4 miljoner man tjänstgör aktivt och 860 000 finns i tjänstgöringsreserven. Det finns för närvarande ingen värnplikt. Den samlade budgeten för USA:s militär beräknas år 2005 bli cirka 400 miljarder dollar. Enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut utgör USA:s militärbudget 47 procent av världens totala militära utgifter.
Organisation
USA:s väpnade styrkor består av fem försvarsgrenar: armén, flottan, marinkåren, flygvapnet och kustbevakningen. Försvarsgrenarna är skilda organisationer, och möts inte organisatoriskt förrän på den politiska nivån. Armén är den största försvarsgrenen räknat i antal anställda.
USA:s väpnade styrkor är en traditionell militär hierarkisk organisation med ett system av militära grader som markerar auktoritetsförhållanden mellan individer. Den militära personalen delas in i fyra kategorier: officerare (commissioned officers), underofficerare (warrant officers), underbefäl (non-commissioned officers) och soldater. Utöver detta är ett stort antal civilanställda.
Ledning
På grund av den amerikanska konstitutionen som ger presidenten omfattande direkt exekutiv makt är presidenten högste befälhavare över USA:s väpnade styrkor. Under presidenten lyder försvarsministern, som är chef för USA:s försvarsdepartement i högkvarteret Pentagon. Som utövare av högsta försvarsledningen benämns presidenten och försvarsministern National Command Authority (NCA).
I fredstid och i frågor som rör utveckling och utbildning finns under försvarsministern ministrar för respektive försvarsgren, arméministern (Secretary of the Army), marinministern (Secretary of the Navy), flygvapenministern (Secretary of the Air Force). Under dessa lyder sedan försvarsgrenscheferna, arméchefen (Chief of Staff of the U.S. Army), marinchefen (Chief of Naval Operations), flygvapenchefen (Chief of Staff of the U.S. Air Force), samt chefen för marinkåren (Commandant of the Marine Corps). Separat från dessa är kustbevakningen (United States Coast Guard, USCG), som lyder under inrikessäkerhetsdepartement (DHS). Kustbevakningen leds av chefen för kustbevakningen, (Commandant USCG).
I frågor som rör utnyttjande av stridskrafterna lyder ett antal, för närvarande nio, försvarsgrensövergripande militära befälhavare direkt under National Command Authority. Det är de så kallade unified combatant commands. Fem av dessa har ansvar för olika regioner i världen, United States Central Command, United States European Command, United States Northern Command, United States Pacific Command, United States Southern Command. Därutöver har en ansvar för gemensamma operationer, United States Joint Forces Command, en har ansvar för kärnvapenarsenalen, United States Strategic Command, en för specialoperationer, United States Special Operations Command, och en för transporter, United States Transportation Command. Operationer som USA genomför leds i allmänhet av någon av de regionala befälhavarna. Invasionerna av Irak har till exempel letts av chefen för Central Command.
Vid sidan om dessa kommandostrukturer finns Joint Chiefs of Staff som består av försvarsgrenscheferna och chefen för marinkåren samt en ordförande, Chairman of the Joint Chiefs of Staff, som är USA:s högst rankade militär. Joint Chiefs of Staff är rådgivare till presidenten och försvarsministern och skall dessutom koordinera mellan försvarsgrenarna i frågor som rör utveckling och utbildning.
Kapacitet
USA:s försvarsmakt är unik i sin förmåga att använda militär makt över hela jordklotet. Man förfogar över ett flygvapen som både kan operera från hemlandet mot nästan vilken annan plats på jorden och har flygbaser runt om i världen. Vidare har flottan tillsammans med marinkåren möjlighet att operera med flyg från hangarfartyg samtidigt som markstridskrafter kan sättas in från havet. Den strategiska transportkapaciteten är överlägsen alla andra nationers, vilket gör att arméstridskrafter kan användas långt utanför hemlandet. Slutligen förfogar USA över världens näst största kärnvapenarsenal.
Trots sin numerära och teknologiska överlägsenhet har emellertid USA:s försvarsmakt mött omfattande svårigheter, framförallt när de agerat i lågnivåkonflikter.
Sammansättning
Se även
Referenser
- ^ Persons 17 years of age, with parental permission, can join the U.S. armed services.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 5 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090205070434/http://siadapp.dmdc.osd.mil/personnel/MILITARY/ms0.pdf. Läst 5 september 2009.
- ^ http://siadapp.dior.whs.mil/personnel/MILITARY/ms0.pdf
- ^ http://www.gpoaccess.gov/usbudget/fy08/pdf/budget/defense.pdf