Ufa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel behandlar staden. För andra betydelser, se Ufa (olika betydelser).
Koordinater: 54°44′00″N 55°58′00″Ö / 54.73333°N 55.96667°Ö / 54.73333; 55.96667
Ufa (Уфа)
Өфө (Basjkiriska)
Өфе (Tatariska)
Stad
Lenintorget i Ufa.
Lenintorget i Ufa.
UfaFlag.svg
Flagga
Coat of arms of Ufa.svg
Stadsvapen
Land  Ryssland
Federalt distrikt Volgaområdets federala distrikt
Delrepublik Basjkirien
Landmärke Uralbergen
Koordinater 54°44′00″N 55°58′00″Ö / 54.73333°N 55.96667°Ö / 54.73333; 55.96667
Area
 - kommun 707,93 km²[1]
Folkmängd
 - centralort 1 077 719 (1 januari 2013)[2]
 - kommun 1 087 170 (1 januari 2013)[2]
Befolkningstäthet
 - kommun 1 536 invånare/km²
Grundad 1574
Borgmästare Pavel Kachkayev
Tidszon YEKT (UTC+6)
Postnummer 450000—450999
Riktnummer +7 347
Blank map of Russia-geoloc.svg
Red pog.svg
Webbplats: Ufas officiella webbplats

Ufa (basjkiriska: Өфө, Öfö; ryska: Уфа; tatariska: Ufa eller Öfä; tjuvasjiska: Ěпхӳ) är huvudstaden i republiken Basjkirien, belägen längst österut i den europeiska delen av Ryssland, invid Uralbergens västra sluttningar, där floderna Belaja och Ufa möts. Staden har lite mer än 1 miljon invånare. Staden har ett universitet, grundat 1957. Dansaren Rudolf Nurejev kommer från Ufa.

Staden stod som värd för JVM i ishockey 2013.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Ivan IV lät grunda ett fort på platsen år 1574, som ursprungligen bar samma namn som kullen det stod på: Tura-Tau. Staden började så småningom kallas Ufa, med betydelsen "liten" på turkspråk, av ortsborna. Orten blev stad 1586, och tjänade under 1600-talet som en viktig handelspostering mellan Moskva och Sibirien. År 1788 blev Ufa administrativt centrum för islam i Ryssland och den räknas fortfarande ofta som landets muslimska mittpunkt, med bland andra Ljalja-Tjulpan-moskén. År 1802 blev Ufa huvudorten i Basjkirien; år 1922 officiellt huvudstad.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Ufa är indelad i sju stadsdistrikt.

Stadsdistrikt Invånarantal 9 oktober 2002[3] Invånarantal 14 oktober 2010[4] Invånarantal 1 januari 2013[2]
Demskij 53 002 64 294 68 028
Kalininskij 197 233 197 451 198 210
Kirovskij 141 955 147 062 153 043
Leninskij 70 456 77 362 80 499
Oktiabrskij 231 651 234 152 236 803
Ordzjonikidzevskij 175 551 168 615 167 856
Sovetskij 172 589 173 383 173 280
TOTALT 1 042 437 1 062 319 1 077 719

Utöver detta så administrerar staden mindre landsbygdsområden utanför centralorten, med totalt 7 042 invånare år 2002,[3] 9 321 invånare vid folkräkningen 2010,[4] och 9 451 invånare i början av 2013.[2]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Bland näringar märks produktion av gruv- och elektrisk utrustning, syntetiskt gummi och livsmedel, oljeraffinering samt petrokemisk industri; staden är centrum för ett av Rysslands viktigaste oljedistrikt. Staden har på grund av sin höga industrialiseringsgrad höga inkomstnivåer i förhållande till övriga Ryssland, men upplever samtidigt omfattande miljöförstöring.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Federalnaja Sluzjba Gosudarstvennoj Statistiki; Baza dannych pokazatelej munitsipalnych obrazovanij Databas över ryska administrativa enheter. Läst 9 maj 2010.
  2. ^ [a b c d] Численность постоянного населения субъектов Российской Федерации по муниципальным образованиям на 1 января 2013 года. (komprimerad fil, .rar) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter 1 januari 2013. Läst 13 augusti 2013.
  3. ^ [a b] Vserossijskaja perepis naselenija 2002 goda (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 9 oktober 2002. Läst 9 maj 2010.
  4. ^ [a b] Tjislennost naselenija rossii, federalnych okrugov, subjektov rossijskoj federatsii, gorodskich okrugov, munitsipalnych rajonov, gorodskich i selskich poselenij (excelfil) Invånarantal i Rysslands administrativa enheter vid folkräkningen den 14 oktober 2010 (slutgiltiga resultat). Läst 12 juni 2012.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]