Uppåkra
| Uppåkra | |
| Kyrkby | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Skåne |
| Län | Skåne län |
| Kommun | Staffanstorps kommun |
| Distrikt | Uppåkra distrikt |
| Koordinater | 55°40′0″N 13°10′10″Ö / 55.66667°N 13.16944°Ö |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Staffanstorp |
| Geonames | 6943487 |
  Uppåkras läge i Skåne län
| |
| Wikimedia Commons: Uppåkra | |
Uppåkra (egentligen Stora Uppåkra) är kyrkbyn i Uppåkra socken, Staffanstorps kommun. Byn ligger vid en mindre höjd på Lundaslätten, drygt en halvmil söder om Lund. Stora Uppåkra gränsar i söder till byn Lilla Uppåkra och i nordväst till den mindre tätorten Bergströmshusen som vuxit fram i modern tid.
Den äldre stadslika bosättningen
Uppåkra är känd för arkeologiska utgrävningar med osedvanligt många och exklusiva fynd från järnåldern, då det låg en stadsliknande bosättning på runt 40 hektar. Uppåkra är Skandinaviens största, fyndrikaste och mest långvariga järnåldersstad.[1] Uppåkra var betydligt större och mer långvarigt (drygt 1000 år) än det delvis samtida Birka på Björkö (7 hektar under ca 200 år).[2][3]
Det finns många teorier om varför det betydande vikingatida Uppåkra flyttades till Lund, som att det berodde på försvarsskäl efter att ha blivit nedbränt, och på Lunds läge vid en viktig landsvägskorsning, på mark som inte hörde till någon by och intill en viktig källa och kultplats. Flyttningen sätts i samband med kristnandet av Skåne samt med enandet av Danmark under en gemensam kung
Arkeologi
Ett mycket omfattande arkeologiskt material har kunnat tillvaratagas i området runt Uppåkra kyrka. De första fynden i Uppåkra fann man när en lada skulle byggas på 1930-talet. Det äldsta fyndet på platsen är en 4 000 år gammal grav.[4] Fler än 20 000 föremål har hittats - brons, guld och silver blandat med offerben från djur och människor.[5] Samlingen ben är unik.[5] 1990 väckte några arkeologiintresserade amatörer från Bornholm intresset att få undersöka området med metalldetektorer. Tillsammans med arkeologiska institutionen i Lund gjordes en sådan metallsökning som omedelbart resulterade i mängder med fynd i det av plogen omrörda övre jordlagret. Fyndens mångfald och karaktär indikerade ett betydande maktcentrum. Med ekonomisk hjälp från Gad Rausing har utgrävningar därefter gjorts under flera år, varvid bland annat rester efter ett hednatempel och en större hallbyggnad grävts fram strax söder om den nuvarande kyrkan. Bebyggelse har existerat på platsen från ca 100 e.Kr till slutet av 900-talet.[6]
Historiska belägg
Det forntida Uppåkra nämns inte i historiska dokument som fallet är med Lejre i Danmark och Gamla Uppsala i Sverige. I Egil Skallagrimssons saga beskrivs hur Egil vid mitten av 900-talet, på färd från Baltikum genom Öresund, plundrar en rik köpstad vid namn Lund. Staden låg en bit in i landet och var omgiven av en träborg. Uppgiften kan åsyfta Uppåkra men då sagan nedtecknats först på 1100-talet anses den vara osäker som källa.
Namnet Uppåkra nämns för första gången 1085 i Knut den Heliges gåvobrev till Lunds domkyrkokapitel. I detta skänks det följande: "I södra Uppåkra 4½ bol. I det andra Uppåkra lika många bol." Detta visar att kungamakten före denna tid ägt stora delar av de två byarna. Än i dag finns två Uppåkra, Stora och Lilla. De har efterträtt den förhistoriska bosättningen som var belägen i området mellan dem.
Tre högars marknad
I diskussionerna om det äldsta Lund har sedan slutet av 1500-talet hela tiden figurerat en speciell marknad – ”Tre högars marknad” – som skulle ha existerat redan långt före stadens tillkomst. Herman Chytræus berättar 1599 i sin Monumenta Scanensia om ett hedniskt kultställe, bestående av en ljuvlig lund med många klara källor som fordom skulle ha funnits i trakten av tre högar öster om staden. Dit strömmade folket samman för att dyrka de tre gudarna Tor, Oden och Frigga, vilka stod som bilder på högarna. Denna framställning är dock inte att räkna som trovärdig.
Vid medeltidens slut och långt senare hade Lund två årsmarknader. Den ena inföll den 10 augusti och var domkyrkans skyddshelgon Laurentius festdag, den andra marknaden, "Tre högars marknad" hölls på våren. År 1504 anges marknadstiden för denna till ”näst efter påska” och 1516 till måndagen näst efter Kristi himmelsfärdsdag.
På platsen vid Uppåkra kyrka finns i dag två gravhögar från bronsåldern, Storehög och Lillehög, men det har funnits ytterligare en på nuvarande Uppåkra kyrkas kyrkogård. Kanske kan genom dessa högar platsen knytas samman med just Tre högars marknad. När det nuvarande Lund grundlades fick denna sin egen marknad och samtidigt flyttades kanske den äldre marknaden in i staden.
Litteratur
- Hårdh, Birgitta; Larsson Lars (2007). Uppåkra - Lund före Lund. Årsbok / Föreningen Gamla Lund, 1401-8063 ; 89Gamla Lund-nytt ; 2007 = extranummer. Lund: Föreningen Gamla Lund. Libris 10424640 ISSN 1401-8063
- Hårdh Birgitta, red (2001). Uppåkra: centrum och sammanhang. Acta archaeologica Lundensia. Series in 8o, 0065-0994 ; 34Uppåkrastudier ; 3. Stockholm: Almqvist & Wiksell International. Libris 7223563. ISBN 91-22-01930-8
- Skansjö Sten, Sundström Hans, red (1988) (på flera språk). Gåvobrevet 1085: föredrag och diskussioner vid symposium kring Knut den heliges gåvobrev 1085 och den tidiga medeltidens nordiska samhälle. Lund: Lund Univ. Press. Libris 7677433. ISBN 91-7966-046-0 (inb.)
- Lars Larsson & B. Hårdh, "Uppåkra – ett hövdinga- eller kungasäte", Fornvännen 1997
- B. Stjernquist, "Uppåkra, a Central Place in Skåne During the Iron Age", Lund Archaeological Reviw 1995
- Holm, Gösta, "Uppåkra och Lund", Fornvännen 97 (2002) s. 289-291
Se också
- Flickorna på Uppåkra - en film
- Uppåkrabrakteaterna - ett forntida mynt
- Uppåkrastenen - en runsten i Hjärup
- Uppåkratemplet - vikingatida byggnad
- Uppåkra församling
- Uppåkra IF (som hör till Hjärup)
Källor
- ^ ”Allhelgona - Ett magasin för Lunds Allhelgonaförsamling. Nr 2 2015.”. Arkiverad från originalet den 24 april 2016. https://web.archive.org/web/20160424101234/https://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=1270511&ptid=48063. Läst 17 maj 2015.
- ^ Sveriges riksdag, "Motion 2009/10:Kr327 Fornlämningen Uppåkra" 2009-10-05
- ^ ”Utgrävningarna i gång efter rekordsommar”. https://www.sydsvenskan.se/2016-09-12/utgravningarna-i-gang-efter-rekordsommar. Läst 7 januari 2017.
- ^ ”Utgrävningarna i gång efter rekordsommar”. https://www.sydsvenskan.se/2016-09-12/utgravningarna-i-gang-efter-rekordsommar. Läst 7 januari 2017.
- ^ [a b] ”Allt om Vetenskap, "Härskarsätet Uppåkra", 2 dec 2008”. http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/sveriges-rikaste-fyndplats. Läst 3 augusti 2016.
- ^ Lars Larsson: The Uppåkra Project. Preconditions, Perfomance and Prospects. Uppåkrastudier 7. 2002. Arkiverad 2 april 2016 hämtat från the Wayback Machine.
Externa länkar
- Uppåkra, Uppåkra - en forntida centralort — Ett samarbete mellan Institutionen för Arkeologi och Antikens Historia vid Lunds Universitet, Lunds Universitets Historiska Museum, Uppåkras Arkeologiska Upplevelsecentrum och Staffanstorps kommun.
- Uppåkra - vikingacentrat i Skåne — med fyndkartor
- Här är Musse Pigg - från Vikingatiden - En artikel på expressen.se om ett vikingafynd i Uppåkra som liknar Musse Pigg
- Musse Pigg ska sätta Uppåkra på kartan - Ett avsnitt av Vetenskapsradion Historia, Sveriges radio, 29 oktober 2015. Åtkomst 31 oktober 2015.
| ||||||||||||||||
