Uzbekiska SSR

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ўзбекистон Совет Социалистик Республикаси
Узбекская Советская Социалистическая Республика
Sovjetrepublik
Flag of Uzbek SSR.svg
Flagga
Emblem of the Uzbek SSR.svg
Symbol
Nationellt valspråk: Uzbekiska: Бутун дунё пролетарлари, бирлашингиз!
Översatt: Proletärer i alla länder, förenen eder!
Huvudstad Samarkand till 1930, därefter Tasjkent
Area 447 400 km²
 - vatten 4,9 %
Folkmängd 19 906 000 (1989)
Befolkningstäthet 44 invånare/km²
Grundad 1924
I Sovjetunionen:  
 - från 1925
 - till 1991
Tidszon +5
Valuta rubel
Soviet Union - Uzbekistan.svg

Uzbekiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Uzbekiska SSR (uzbekiska: Ўзбекистон Совет Социалистик Республикаси, förkortat Ўзбекистон ССР eller ЎССР; ryska: Узбекская Советская Социалистическая Республика, förkortat Узбекская ССР eller УССР, Uzbekskaja Sovetskaja Sotsialistitjeskaja Respublika, förkortat Uzbekskaja SSR eller USSR), var Uzbekistans namn som sovjetrepublik.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den upprättades 1924 efter att Turkestanska ASSR, Buchariska folkets sovjetrepublik och Khwarezmiska folkrepubliken slogs samman och delades upp i fem nya sovjetrepubliker. Tadzjikiska SSR var fram till 1929 en autonom sovjetrepublik inom Uzbekiska SSR, men upphöjdes därefter till sovjetrepublik. 1936 utvidgades Uzbekiska SSR med Karakalpakiska ASSR från Kazakiska SSR.

Islam Karimov blev president 1990, och därefter president över det självständiga Uzbekistan från 1991. I folkomröstningen 1991 röstade 94,73% i republiken för att behålla unionen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Uzbekiska SSR var indelat i 9 administrativa områden och Kara-Kalpak ASSR samt var mycket oregelbundet till formen. Den nästan avsnörda östra delen omsluter det fruktbara Fergana-bäckenet och Tasjkent-oasen; den större västra delen omfattar såväl en del av Kyzyl Kum-öknen och det bördiga låglandet vid Amu-Darja i nordväst som Hissarbergens utlöpare i sydöst. De största oaserna här var Samarkand och Buchara. Avsides i nordväst ligger Karakalpakiska ASSR kring nedre Amu-darja och s. delen av Aralsjön.

Klimatet var kontinentalt och torrt (årsnederbörd 200—500 mm). Större delen av den odlade arealen 28 000 km2 (1938) var konslbevattnad; c:a hälften besås med spannmål, mest vete, och c:a en tredjedel med bomull.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Uzbekiska SSR levererade c:a 80 procent av Sovjetunionens bomullsskörd och 50 procent av dess ris-skörd. Konstbevattningsanläggningarna. 1938—40 ökades den konstbevattnade arealen med 2 500 km2. Inom de icke konstbevattnade områdena bedrevs en omfattande boskapsskötsel, främst fåravel (karakul-får). 65 procent av Sovjetunionens produktion av karakulfårskinn kom från Uzbekiska SSR.

Petroleumfyndigheter exploaterades bl.a. i närheten av Andizjan, stenkolsfyndigheter i trakten av Tasjkent. Vidare utvanns koppar och ozokerit.


Demografi[redigera | redigera wikitext]

Nationalitet 1959 % 1970 % 1979 % 1989 %
Uzbeker 62,2 65,4 68,7 71,4
Ryssar 13,5 12,5 10,8 8,3
Tadzjiker 3,8 3,8 3,9 4,7
Kazaker 4,1 4,0 4,0 4,1
Tatarer 5,5 4,9 4,2 3,3
Karakalpaker 2,1 1,9 1,9 2,1
Kirgiser 1,1 1,0 0,9 0,9
Koreaner 1,7 1,3 1,1 0,9
Ukrainare 1,1 0,9 0,7 0,8
Turkmener 0,7 0,6 0,6 0,6
Judar 1,2 0,9 0,7 0,5
Armenier 0,3 0,3 0,3 0,3
Azerier 0,5 0,4 0,4 0,2
Ujgurer 0,2 0,2 0,2 0,2
Vitryssar 0,1 0,1 0,1 0,1
Perser 0,1 0,1 0,1
övriga 2,2 2,0 1,4 1,5

Källa[redigera | redigera wikitext]