Estniska SSR

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik
Эстонская Советская Социалистическая Республика
Sovjetrepublik
Flag of Estonian SSR.svg
Flagga
Emblem of the Estonian SSR.svg
Symbol
Nationellt valspråk: Estniska: Kõigi maade proletaarlased, ühinege!
Översatt: Proletärer i alla länder, förenen eder!
Huvudstad Tallinn
Area 45 226 km²
 - vatten 4,56 %
Folkmängd 1 565 662 (1989)
Befolkningstäthet 35 invånare/km²
Grundad 22 juli 1940
I Sovjetunionen:  
 - från 6 augusti 1940
 - till 20 augusti 1991
Ordförande i
högsta sovjet
Arnold Rüütel (vid självständigheten)
Tidszon + 3
Valuta Rubel (på estniska: rubla)
Soviet Union - Estonia.svg

Estniska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Estniska SSR (estniska: Eesti Nõukogude Sotsialistlik Vabariik, förkortat Eesti NSV eller ENSV; ryska: Эстонская Советская Социалистическая Республика, förkortat Эстонская ССР eller ЭССР, Estonskaja Sovetskaja Sotsialistitjeskaja Respublika, förkortat Estonskaja SSR eller ESSR), var namnet på Estland under åren som sovjetrepublik 1944-1991 samt under axelmakternas ockupation 1940-1941.

I samband med undertecknandet av Molotov-Ribbentroppakten mellan Sovjetunionen och Tyskland tillföll Estland den sovjetiska intressesfären, eftersom det var ett av de länder Hitler utlovat att inte anfalla i händelse av det allt mer stundande kriget. Efter Polens sammanbrott 1939 krävde Sovjetunionen flyg- och flottbaser på estniskt territorium. Den estniska statsledningen tvingades acceptera detta samt underteckna en biståndspakt med Sovjetunionen. En ny regering tillträdde, vilken sökte föra en mer sovjetvänlig politik. Trots detta anklagade Sovjetunionen den nya regeringen för sovjetfientlighet varpå sovjetiska styrkor besatte landet 1940. Ett nytt parlament, lojalt mot Sovjetunionen, utsågs i strid med författningen. Detta illegitima parlament proklamerade sedermera Estlands anslutning till Sovjetunionen.

Genom anslutningen till Sovjetunionen bildades Estniska SSR år 1940. Flertalet västländer erkände aldrig Estland som en del av Sovjetunionen. Storbritannien och USA m.fl. behöll diplomatiska relationer med representanter för republiken Estland.

Estland erövrades av Tyskland den 22 juni 1941 vilket stärkte förhoppningarna bland flera om ett nytt självständigt Estland, men Estland tillföll istället det tyskockuperade Ostland till och med år 1944.

Under Olympiska sommarspelen 1980 i Moskva så anordnades segeltävlingarna i Tallinn.

Folkomröstningen i Sovjetunionen 1991 om Sovjetunionens framtid som hölls den 17 mars 1991 bojkottades av myndigheterna i Estniska SSR och fem andra sovjetrepubliker. I de övriga nio sovjetrepubliker röstade en överväldigande majoritet (77,8%) för att behålla Sovjetunionen. I de bojkottande republikerna hölls frivilliga folkomröstningar av prosovjetiska organisationer, ej sanktionerade av de lokala myndigheterna, och i den estniska inofficiella omröstningen röstade 74,16% för att behålla Sovjetunionen[1]Estland hade emellertid redan hållit en officiell folkomröstning den 3 mars 1991 om huruvida republiken som ockuperades 1940 skulle återupprättas. I den officiella folkomröstningen i Estland röstade 77,8% för ett återupprättande av den estniska republiken.[2][3]

Efter Sovjetunionens fall 1991 blev Estland åter en självständig stat.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://www.sudd.ch/event.php?lang=en&id=su011991
  2. ^ ”Chronology” (på engelska). http://www.riigikogu.ee/index.php?id=34582. Läst 6 september 2012. 
  3. ^ Miljan (2004), s. 30.
  • Miljan, Toivo (2004) (på eng). Historical dictionary of Estonia. European historical dictionaries ; no. 43. Lanham, Md.: Scarecrow Press. Libris 9091929. ISBN 0-8108-4904-6