Kazakiska SSR

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Қазақ Советтік
Социалистік Республикасы
Казахская Советская Социалистическая Республика
Sovjetrepublik
Flag of Kazakh SSR.svg
Flagga
Emblem of Kazakh SSR.svg
Symbol
Nationellt valspråk: Kazakiska: Барлық елдердің
пролетарлары, бірігіңдер!
Översatt: Proletärer i alla länder, förenen eder!
Huvudstad Alma-Ata
Area 2 717 300 km²
 - vatten 1,7% %
Folkmängd 16 232 324 (1989)
Befolkningstäthet 6 invånare/km²
Grundad 1920
I Sovjetunionen:  
 - från 1936
 - till 1991
Ordförande i
högsta sovjet
Nursultan Nazarbajev (sista)
Tidszon + 4 - + 6
Valuta Rubel
Soviet Union - Kazakhstan.svg

Kazakiska socialistiska sovjetrepubliken, förkortat Kazakiska SSR (kazakiska: Қазақ Советтік Социалистік Республикасы, förkortat Қазақ ССР eller ҚССР; ryska: Казахская Советская Социалистическая Республика, förkortat Казахская ССР eller КССР, Kazachskaja Sovetskaja Sotsialistitjeskaja Respublika, förkortat Kazachskaja SSR eller KSSR), var Kazakstans namn som sovjetrepublik. I denna Sovjetrepublik låg även rymdbasen Bajkonur, som idag hyrs av Ryssland. Kazakiska SSR var till ytan den näst största republiken i Sovjetunionen efter Ryska SFSR. Huvudstaden var Alma-Ata.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kazakiska SSR bildades först som Kirgisiska ASSR i Ryska SFSR den 26 augusti 1920. 1925 döptes republiken om till Kazakiska ASSR. Det dröjde ända fram till 1936 innan Kazakiska ASSR blev en egen Sovjetrepublik, samtidigt Kirgiziska SSR. I och med Sovjetunionens fall så blev Kazakiska SSR ett självständigt land - Kazakstan.

I folkomröstningen 1991 röstade 95% i republiken för att behålla unionen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kazakiska SSR sträckte sig med en längd av c:a 3 000 km från kinesiska gränsen (Xinjiang) i öster till Kaspiska havet och nästan fram till Volga i väster. Utsträckningen i norr-söder (mellan ungefär 560 och 400 norra breddgraden) är över 1 500 km. Kazakiska SSR omfattade låglandet nord och öster om Kaspiska havet, Ust-Urt-platån och Mugodzjarbergen, delar av Kyzyl Kum-öknen, Tungerstäppen och Kirgisstäppen, vilken österut övergår i ett högland. Längst i öst sköt utlöpare från Altai, Tarbagatay, Tianshan och andra centralasiatiska bergskedjor in i Kazakiska SSR. Norra och nordöstra delarna av Kazakiska SSR tillhörde Obs flodområde och avvattnades av Irtysj och dess bifloder till Ishavet. Större delen av Kazakiska SSR hade däremot ej avlopp till havet: Ural och Emba mynnade i Kaspiska havet, Syr-Darja i Aralsjön, Ili i Balkhasj.

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Klimatet var ytterst kontinentalt och torrt, och större delen av Kazakiska SSR utgjordes av öknar, halvöknar och stäpper. Endast norra delen av Kazakiska SSR ligger inom den rysk-sibiriska svartajordszonen, och blott i bergstrakterna i sydöster fanns ängar och skogar; dessa var de enda områden, där jordbruk kunde drivas utan konstbevattning. Längs Syr-darja och TjuHungerstäppen fanns konstbevattningsanläggningar, och den konstbevattnade arealen (med odling av bl.a. bomull, ris och tobak) beräknades 1945 uppgå till 13 500 km2.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Kazakiska SSR hade en betydande boskapsskötsel, som bedrives främst av kazakerna. Kazakiska SSR hade mycket rika mineralfyndigheter: kol vid Karaganda (ett av Sovjetunionens viktigaste koldistrikt), Pavlodar, Tjikment och Karsakpai, koppar vid Kounrad och Karsakpai, nickel, bly, zink, guld, molybden, volfram m.m. samt olja vid Emba. Dessa fyndigheter och på dem grundade industrier ledde till en betydande stadsbildning.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Enligt den ryska folkräkningen 1897 utgjorde kazaker 81,7% av befolkningen, ryssar utgjorde 10,95%.

Nationalitet 1959 % 1970 % 1979 % 1989 % 1999 %
Kazaker 30,0 32,6 36,0 40,1 53,4
Ryssar 42,7 42,4 40,8 37,4 29,9
Ukrainare 8,2 7,2 6,1 5,4 3,7
Vitryssar 1,2 1,5 1,2 1,1 0,8
Tyskar 7,1 6,6 6,1 5,8 2,4
Tatarer 2,1 2,2 2,1 2,0 1,7
Uzbeker 1,5 1,7 1,8 2,0 2,5
Ujgurer 0,6 0,9 1,0 1,1 1,4
Koreaner 0,8 0,6 0,6 0,6 0,7

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kazakstan, Svensk uppslagsbok, 1955.
  • (på eng) Historical dictionary of Kazakhstan : Historical Dictionaries of Asia, Oceania & the Middle East [Elektronisk resurs]. Scarecrow Press. 2012. Libris 16027485