Västmanlands trängkår
Västmanlands trängkår (T 5) | |
Vapen för Västmanlands trängkår tolkat efter dess blasonering. | |
Information | |
---|---|
Officiellt namn | Kungliga Västmanlands trängkår |
Datum | 1902–1927 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Trängtrupperna |
Roll | Utbildningsförband |
Storlek | Kår |
Högkvarter | Stockholm (1902-1904) Salbohed (1904-1927) |
Färger | Blått och vitt |
Marsch | "Västmanlands trängkårs marsch" (Elfgren)[1] |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | |
Minnesmedalj |
Västmanlands trängkår (T 5) var ett trängförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1902–1927. Förbandet var förlagt till Sala.[2][3][4]
Historia
Trängkåren sattes upp den 1 oktober 1902 i Stockholm som Andra Svea trängkår. Dock så hade den första värnpliktsutbildningen redan påbörjats den 9 maj 1902. Kåren var till en början samlokaliserad med Första Svea trängkår (T 1) i Marieberg, Stockholm.[4]
Då produktionen i Sala silvergruva minskades och till sist upphörde 1908, sökte staden efter ny verksamhet som kunde ge sysselsättning.[5] Detta ledde till att Andra Svea trängkår omlokaliserades till Västmanland, och fick den 8 december 1904 det nya namnet Västmanlands trängkår.[4]
Då de nya kasernerna inte stod färdiga, förlades kåren till en början till den gamla mötesplatsen i Salbohed. Den 28 mars 1906 flyttade kåren in i sina nyuppförda kaserner på Josefsdalssvägen i Sala. År 1914 fick trängkåren beteckningen T 5.
Genom försvarsbeslutet 1925 beslutades att kåren skulle uppgå i Göta trängkår (T 2). Beslutet ändrades senare till att kåren avvecklades den 31 december 1927. Den kvarvarande verksamheten övergick den 1 januari 1928 till en avvecklingsorganisation, vilken i sin tur avvecklades den 31 mars 1928.[4][2]
Förläggningar och övningsplatser
Kasernerna som kåren var förlagda i Sala, uppfördes efter "1901 års härordnings byggnadsprogram efter Arméförvaltningens typritningar för trängetablisement".[6] Marken som kasernområdet uppfördes på låg tidigare under Väsby kungsgård, där Gustav Vasa bodde under sina besök till silvergruvan.[5]
Efter att kåren avvecklades den 31 december 1927 stod det tomt fram till den 1 oktober 1930, då ett sjukhus förlades till området.[4] Sjukhuset som fick namnet Salberga sjukhus, var ett mentalsjukhus, och senare ett så kallat specialsjukhus. Området präglades av den gamla trängkasernen fram till 1983 då kasernen revs, och 1987 revs även kanslihuset.[4] Sjukhuset utvecklades och bedrev fram till 1997 olika former av vård och omsorg på området. År 2005 inleddes en ombyggnad av området till det som blev Anstalten Salberga, vilket stod klart 2007.[5]
Förbandschefer
- 1906–1916: Gustaf Harald Svanström
- 1917–1918: Oscar Sigfrid Lindström
- 1919–1927: Carl Hjalmar Emanuel Tannlund
Namn, beteckning och förläggning
|
|
Galleri
-
Västmanlands trängkår i Sala.
-
Västmanlands trängkår i Sala.
-
Västmanlands trängkår i Sala.
-
Officersmässen vid Västmanlands trängkår.
-
Trängkasernen vid Västmanlands trängkår.
Referenser
Noter
- ^ Sandberg (211), s. 207
- ^ [a b] Braunstein (2005), s. 284
- ^ Kjellander (2003), s. 332
- ^ [a b c d e f] Holmberg (1993), s. 44
- ^ [a b c] ”Anstalten Salberga”. kriminalvarden.se. Arkiverad från originalet den 1 april 2014. https://archive.is/20140401153455/https://www.kriminalvarden.se/Fangelse/Vara-anstalter/Salberga/. Läst 8 maj 2016.
- ^ Berg (2004), s. 434
Tryckta källor
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris 8981272. ISBN 91-87184-74-5
- Holmberg, Björn (1993). Arméns regementen, skolor och staber: [en uppslagsbok] : en sammanställning. Arvidsjaur: Svenskt militärhistoriskt bibliotek (SMB). sid. 44. Libris 7796532. ISBN 91-972209-0-6
- Braunstein, Christian (2003). Sveriges arméförband under 1900-talet. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 5. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 284. Libris 8902928. ISBN 91-971584-4-5
- Berg, Ejnar (2004). Vyer från kastaler, kastell och kaserner: guide över Sveriges militära byggnader : illustrerad med vykort. Stockholm: Probus. sid. 434. Libris 9818451. ISBN 91-87184-75-3
Vidare läsning
- Nilson, Olle (2008). När trängen förgyllde silverstaden: T 5 1906-1927 Kungl. Västmanlands Trängkår. Runhällen: Klippt & sagt. Libris 11223478. ISBN 978-91-633-2891-6
Externa länkar
- Västmanlands trängkår på Sala kommuns webbsida
- Wikimedia Commons har media som rör Västmanlands trängkår.
|