Sala

Sala
Tätort Centralort
Drottning Christinas schakt
Land	Sverige
Landskap	Västmanland och Uppland
Län	Västmanlands län
Kommun	Sala kommun
Församling	Sala församling
Koordinater	59°55′16″N 16°36′27″Ö
Area
- tätort	11,01 km² (2010)
- kommun	1 204,39 km² (2012-01-01)
Folkmängd
- tätort	12 289 (2010)
- kommun	21 630 (2013)
Befolkningstäthet
- tätort	1 116 invånare/km²
- kommun	18 inv./km²
Tidszon	CET (UTC+1)
Tätortskod	6312
Salas läge i Västmanlands län

För andra betydelser, se Sala (olika betydelser).

Sala är en tätort belägen i Västmanland. Den del av orten som ligger öster om Sagån är dock belägen i Uppland. Sala är centralort i Sala kommun i Västmanlands län. Det är en järnvägsknut mellan Dalabanan och linjen Sala–Oxelösund.

Sala är främst känt för Sala silvergruva.

Historia

Vikingatiden i Salatrakten

• I Sala sockenkyrkas södra vägg finns en runsten som daterats till omkring år 1100. Var stenen ursprungligen stått är okänt, men den har antagligen stått i närheten av sockenkyrkan. Inskriften lyder: Viste och Halvdan reste stenen över sin fader Holme och broder Holmfast. Livsten ristade runorna.
• På andra sidan Sagån, som rinner alldeles i närheten, gjordes ett mycket intressant fornfynd. I samband med att Saladamm norr om kyrkan torrlades år 1901-02 hittades fyra gravar från vikingatid. De döda, tre kvinnor och en man, var begravda i vad som verkade vara slädar eller kanoter. Gravarna var förhållandevis välbevarade och innehöll bland annat dräktspännen, spännbucklor, av brons och dessa har daterats till 900-1000-talet e.kr.
• I samband med sjösänkningen påträffades en mindre gravhög på gården Hovs ägor, cirka en kilometer norr om sockenkyrkan. Det rör sig om en dubbelbrandgrav med en kvinna och en man. Förutom hästbetsel hittades också en sax av järn, nio pilspetsar och ett svärdsfäste där klingan är avbruten ungefär en decimeter under fästet.
• I Skälby, i närheten av Hov, har man bland annat hittat en yxa, glaspärlor och ett svärd. Dessa föremål har också daterats till vikingatid.

Medeltiden

Övergången från vikingatid till medeltid är flytande. I vissa delar av det blivande Sveariket gick religionsskiftet förhållandevis lugnt till medan det på annat håll fördes ett hårdnackat motstånd. I Västmanland verkar det inte ha varit några stridigheter, medan man i Uppland utkämpade blodiga slag. En annan sak som markerar religionsskiftet är de cirka 2000 runstenarna här i landet. De flesta stenarna har kristna symboler.

Karl IX schakt vid Sala silvergruva, som idag är Salas främsta turistattraktion

Silvergruvan och Sala anläggs

Anläggandet av Sala skedde i samband med inledningen av bergsbrytningen i Sala silvergruva. Gruvan, som ligger i Salberget, grundades under 1500-talet. Den huvudsakliga sysselsättningen i Sala har därefter varit jordbruk och bergsbruk. Orten fick stadsprivilegier av Gustav II Adolf år 1624. I samband med erhållandet av stadsprivilegierna flyttades staden till sitt nuvarande läge. Staden har eldhärjats vid två tillfällen, år 1736 och år 1880. Efter den sista branden och anläggandet av järnvägen fick Sala en för tiden mer modern karaktär. Under peståret 1710 i Stockholm flyttade dåvarande kungafamiljen till Väsby kungsgård i Sala. Väsby kungsgård har hyst kungligheter och drottningar i andra sammanhang, främst under 1600-1700-talen när de kungliga inspekterade gruvan. Sala silvergruva var under lång tid en av Sveriges viktigaste inkomstkällor.

Sala omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna

Sala i modern tid

Under 1800-talet besöktes staden av H.C. Andersen, som i sin reseskildring om Sala förundrades över var alla människor höll hus när han anlände? De flesta var förmodligen ute på åkrarna eller hämtade hem boskapen från betesmarkerna utanför stan.

Under 1800-talet ökade Salas befolkning starkt. Invånarantalet år 1815 var 2 193, vilket sedan ökade till 3 859 år 1870. Tio år senare, år 1880, hade siffran ökat ytterligare till 4 836 och år 1889 uppgick siffran till 5 542. I dag är orten emellertid drabbad av avfolkning. År 2000 uppgick invånarantalet till 12 118 personer. År 2005 hade siffran minskat till 12 059.

Salaligan var en löst sammansatt grupp på fem personer från Sala i Västmanland, som under sex år på 1930-talet genomförde rån och mord. Totalt mördades fem personer.

Det var även i Sala på Ångbagarn som Owe Thörnqvist skrev sången "Dagny, kom hit och spill ...". Bageriet har fortfarande samma inredning från 1950-talet. Enligt andra källor är sången om Dagny inspirerad av en servitris på ett kafé i Uppsala. Se Dagny Knutsson.

Administrativa tillhörigheter

Sala var ursprungligen kyrkby i Sala socken och bildade 1624 Sala stad utbruten ur socknen. Sala stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. Stadskommunen var länge Sveriges till ytan största kommun där ortens bebyggelse i sydost bara uttog en mindre del av kommunens yta. Stadskommunen utökades 1952 med den omgivande Sala socken/landskommun och uppgick 1971 i Sala kommun där Sala sedan dess är centralort.

I kyrkligt hänseende tillhörde orten före 1962 Sala stadsförsamling och därefter Sala församling.

Orten ingick till 1960 i domkretsen för Sala rådhusrätt och därefter till 1971 i Västmanlands östra domsagas tingslag. Från 1971 till 2001 ingick Sala i Sala tingsrätts domsaga och orten ingår sedan 2001 i Västmanlands tingsrätts domsaga.

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Sala 1960–2010
År			Folkmängd	Areal (ha)
1960			8 822
1965			9 919
1970			10 476
1975			11 216
1980			11 759
1990			12 286	1 079
1995			12 469	1 092
2000			12 118	1 093
2005			12 059	1 095
2010			12 289	1 101

Järnvägsstationen i Sala.

Stadsbild

Sala består i dag av ett rutnät av gator, med ett förhållandevis stort torg i mitten. I stadskärnan går de längsta gatorna i öst/västlig riktning, med flera kortare som bryter av i nord/sydlig. Vid Stora torget stod tidigare stadens vattenbrunn, där man hämtade sitt vatten.

Staden är präglad av gruvan. Dammarna i centrala Sala grundades för att leda och reglera vattentillförseln från Långforsen till gruvan. Bortsett från gamla Stadshotellet vid Stora torget har relativt få byggnader rivits under 1950- och 1960-talen för att göra plats åt Domusvaruhus och liknande.

Kommunikationer

Vid Sala möts riksväg 70, riksväg 72 och riksväg 56.

Järnvägsförbindelse finns med Dalabanan och järnvägslinjen Sala–Oxelösund.

I Sala finns en stadsbusslinje. Den har inget nummer utan heter helt enkelt Silverlinjen och körs endast under dagtid.

Näringsliv

Trots att gruvan sedan länge är tagen ur bruk är den en mycket stor tillgång för staden, då den i dag är en stor turistattraktion med många besökare. Under senare år har intresset för gruvan och Sala åter ökat, det är nya silverfyndigheter som lockar till intresse. Runt om i Salatrakten och kring gruvan görs provborrningar i syfte att hitta ytterligare silverfyndigheter. Runt Sala finns också många gamla kalkbrott

Sala har även maskinindustri med bl.a. Metso som en av arbetsgivarna.

År 2007 öppnade Salbergaanstalten, ett fängelse, i Sala.

Kända Salabor och bördiga ifrån Sala

Se även: Kategori:Personer från Sala.

• Ivan Aguéli, konstnär, orientalist, född i Sala som John Agelii.
• Jacob Ericksson, skådespelare, född i Sala
• Erik Ersberg, hockeyspelare.
• Lena Hjelm-Wallén, socialdemokratisk politiker, född och bosatt i Sala.
• Martin Kristenson, journalist och bibliotekarie, uppvuxen i Sala.
• David Nessle, svensk serieskapare och författare bördig från Sala.
• Sigvard Nilsson-Thurneman, ledaren för Salaligan är född i Sala.
• Bertil Norström, skådespelare, född i Sala.
• Lasse O'Månsson, författare, redaktör och komiker född i Sala.
• Jöran Persson, ämbetsman åt bland annat Erik XIV
• Gustaf Torrestad, sångare född i Sala.
• Carl Magnus Wrangel, överhovpredikant.
• Emil Almén, skådespelare född i Sala
• Erik Wallenberg, Tetrapackens uppfinnare. Född i Sala 1915.

• 

  Ivan Aguéli

• 

  Sigvard Nilsson-Thurneman

• 

  David Nessle

• 

  Erik Ersberg

Se även

• Sala socken
• Lista över fasta fornminnen i Sala (för omfattning av detta område, se Sala stad#Sockenkod)

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Sala.
  Bilder & media