Valdemarsvik
- För andra betydelser, se Valdemarsvik (olika betydelser).
| Valdemarsvik | |
| tätort centralort | |
 Valdemarsviks före detta järnvägsstation, numera busstation, 2010.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland och Småland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Valdemarsviks kommun |
| Koordinater | 58°12′20″N 16°36′7″Ö / 58.20556°N 16.60194°Ö |
| Area | 265 hektar |
| Folkmängd | 2 685 (2015)[1] |
| Befolkningstäthet | 10,13 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Valdemarsvik |
| Postnummer | 615 3X |
| Riktnummer | 0123 |
| Tätortskod | 1304 |
| Geonames | 2665675 |
  Valdemarsviks läge i Östergötlands län
| |
| Wikimedia Commons: Valdemarsvik | |
Valdemarsvik är en tätort i Östergötlands län samt centralort i Valdemarsviks kommun. Större delen av tätorten är belägen i Östergötland, en mindre del i Småland. Sommartid förvandlas orten till en turiststad med många båtåkande besökare här och i närbelägna Gryts skärgård.
Geografi
Valdemarsvik ligger vid Valdemarsviken, som ger orten förbindelse med Östersjön. Väg E22 passerar nära orten, som ligger fem mil söder om Norrköping och sex mil norr om Västervik. Genom orten flyter Vammarsmålaån, som i sitt nedre lopp utgör gräns mellan Östergötland och Småland.[2]
Historia
Det första omnämnandet om platsen, då under namnet Wagmare, finns i ett pergamentsbrev från 1392 i Borkhults arkiv.[3].
Valdemarsvik fick 1647 rättigheter som lydköping under Västerviks stad och Söderköpings stad. Senare blev man friköping.
Administrativa tillhörigheter
Valdemarsvik var och är beläget i Ringarums socken och blev trots det var en köping inte en köpingskommun vid kommunreformen 1862 utan kom att ingå i Ringarums landskommun. Valdemarsvik med kringområde utbröts 1914 ur landskommunen och bildade Valdemarsviks köping som 1971 uppgick i Valdemarsviks kommun där Valdemarsvik sedan dess är centralort.[4]
I kyrkligt hänseende hör orten sedan 1 maj 1919 till Valdemarsviks församling, Ringarums församling dessförinnan.[5]
Orten ingick till 1894 i Hammarkinds tingslag, därefter till 1903 i Hammarkind med Stegeborgs tingslag och sedan till 1971 i Hammarkinds och Skärkinds tingslag. Sedan 1971 ingår Valdemarsvik i Norrköpings domsaga.[6]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Valdemarsvik 1950–2010[7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 3 376 | |||
| 1960 | 3 038 | |||
| 1965 | 3 437 | |||
| 1970 | 3 545 | |||
| 1975 | 3 558 | |||
| 1980 | 3 615 | |||
| 1990 | 3 250 | 285 | ||
| 1995 | 3 180 | 285 | ||
| 2000 | 2 954 | 287 | ||
| 2005 | 2 885 | 288 | ||
| 2010 | 2 772 | 289 | ||
Näringsliv
Garveriet i Valdemarsvik var fram till 1960-talet Sveriges största garveri. Det grundades av släkten Lundberg, som också stod som ägare fram till nedläggningen. Garveriet som tidigare gav arbete på orten har på senare tid gjort sig påmint genom fynd av tungmetaller i Valdemarsviken, främst krom, något som kommunen nu försöker sanera.
1961 förlade Abene sin produktion till Valdemarsvik.
Evenemang
Årligen arrangeras något som kallas Karnebåtfestivalen.
Sport
Valdemarsvik har sedan år 2000 en ishall, Sparbankshallen, där WIF Hockey spelar.
Fotbollsektionen spelar i division 4 Östergötland. Fotbollsspelaren Nils Liedholm kommer från Valdemarsvik. Stig ”Vammar” Gustavsson, allsvensk guldvinnare med IFK Norrköping, Niclas Forsberg, superettaspelare med Åtvidabergs FF och Elin Hammarman, damallsvenskan med Kenty/Linköpings FC och AIK är fostrade i Valdemarsviks IF.
Personer med anknytning till orten
Döda
- Arvid Hellebladh (1902-1984), kommunalkamrer och socialdemokratisk politiker
- Bengt Gustaf Bredberg (1797-1873), kemist och metallurg
- Klas Odén (1846-1910), statistiker och biograf
- Nils Lindstrand (1869-1958), fabrikör och socialdemokratisk riksdagspolitiker
- Nils Liedholm (1922-2007), fotbollsspelare och tränare
Levande
- Bertil Skogsberg (1932-), militär, flygare och författare
- Bo G. Andersson (1953-), journalist
- Helmer Gustavson (1938-), runolog
- Ingvar Skogsberg (1937-), regissör
- Jan-Åke Jonsson (1951-), företagsledare
Referenser
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ Cederqvist, Bo (2015-04-22): "Ny bro vid landskapsgränsen". nt.se. Läst 18 augusti 2016.
- ^ ”Historik”. Valdemarsviks Kommun. http://www.valdemarsvik.se/sv/Publik/Om-kommunen/Historik/?mode=Comment. Läst 19 augusti 2016.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_3.pdf. Läst 1 februari 2014.
| ||||||||||||||||
