Västervik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Västervik (olika betydelser).
Koordinater: 57°45′30″N 16°38′18″Ö / 57.75833°N 16.63833°Ö / 57.75833; 16.63833
Västervik
Tätort
Centralort
Stora torget
Stora torget
Land  Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Västerviks kommun
Församling Västerviks församling
Koordinater 57°45′30″N 16°38′18″Ö / 57.75833°N 16.63833°Ö / 57.75833; 16.63833
Area 1 291,50 hektar
Folkmängd 21 140 (2010)[1]
Befolkningstäthet 16,37 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Västervik
Postnummer 593 50
Riktnummer 0490
Tätortskod 2472
Västerviks läge i Kalmar län
Red pog.svg
Västerviks läge i Kalmar län
Västervik omkring år 1700. Ur Suecia antiqua et hodierna.

Västervik är en tätort och centralort i Västerviks kommun i Kalmar län. Västervik ligger vid Gamlebyvikens mynning.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Den första orten med namnet Västervik låg längst inne i Gamlebyviken, äldre namn Västervik(en)[2], där nu tätorten Gamleby är belägen. Redan 1275 omtalades Västervik som stad men flyttades 1433 till sitt nuvarande läge vid Gamlebyvikens mynning. År 1433 hade nämligen Erik av Pommern, som då var Sveriges konung, beordrat borgarna i Västervik att slå sig ner närmare havet, där Västervik nu ligger, i skydd av Stegeholms slott.

1517 härjade danskarna i Västervik men staden gynnades då av Gustav Vasa, som lät anlägga ett skeppsvarv 1548. Staden höll sig utanför Dackefejden och Gustav Vasa lät därför skona staden från de hårda eftergifter som drabbade övriga Småland efter kriget. Trots nya danska härjningar 1612 och 1677 blomstrade Västervik som stapelstad med en växande export av järn från bruken i Tjust och sågade trävaror från ett skogrikt uppland. Under frihetstiden anlades flera manufakturer och ett nytt varv, och borgerskapet tog i det följande starka intryck av den blomstrande bruks- och herrgårdskulturen i Tjust.

Järnvägsbyggen till Hultsfred, Norsholm och Vimmerby 1879-1906 medförde ökad aktivitet och befolkning. Järnvägarna byggdes smalspåriga, vilket på sikt blev hämmande. Efter en nedgång Staden blev ett säte för arbetarrörelsen, och under första världskrigets slutskede 1917-1918 bildades arbetarråd som höll på att ta över kontrollen över hela staden. Skeppsvarv, pappersbruk, fiske, spikfabrik, stenhuggerier, tändsticksfabrik, mekaniska verkstäder m.m. blev basen för stadens industri.

Västervik var 1863–1970 säte för Kalmar läns norra landsting, vars tillkomst speglar en gammal motsättning mellan Västervik och Kalmar som centralorter för länets norra respektive södra del.

I Västervik fanns även ett gammalt mentalsjukhus beläget vid dagens Gertrudsvik.

I Västervik talas en dialekt som i hög grad liknar de dialekter som talas i Östergötland.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Västerviks stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1967 utökades stadskommunen innan den 1971 uppgick i Västerviks kommun där Västervik sedan dess är centralort.[3]

I kyrkligt hänseende har orten sedan 1433 hört till Västerviks församling i Linköpings stift.[4][4]

Orten ingick till 1960 i domkretsen för Västerviks rådhusrätt och därefter till 1971 i Tjusts domsagas tingslag. Från 1971 till 2005 ingick orten i Västerviks tingsrätts domsaga och Västervik ingår sedan 2005 i Kalmar tingsrätts domsaga.[5]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Västervik hade år 1800 en folkmängd på 2 985 personer och ökade fram till 1880 till 6 189 för att på grund av industrialisering fram till 1920 utgöra 11 889. 1920-1940 ökade folkmängden ytterligare.


Befolkningsutvecklingen i Västervik 1960–2010[6]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
17 754
1965
  
18 877
1970
  
20 168
1975
  
21 239
1980
  
21 462
1990
  
21 504 1 252
1995
  
22 041 1 316
2000
  
20 888 1 285
2005
  
20 694 1 287
2010
  
21 140 1 292
Anm.: Sammanvuxen med Jenny 1990



Stadsbild[redigera | redigera wikitext]

Västervik omkring år 1900

I staden finns de gamla båtsmansstugorna, där kronans militära sjömän och deras familjer bodde i de låga husen från 1740-talet och framåt. I dag finns där ett sommarcafé och en kryddträdgård. Husen är så låga att de flesta vuxna är ett huvud högre än taknocken.

En av stadens mest utmärkande byggnader är Varmbadhuset, tillika före detta Turistbyrån, på Strömsholmen. Byggnaden byggdes som varmbadhus 1910 men stängdes 1975 då man öppnade en ny och större simhall. Efter stängningen gjorde man en omfattande renovering och 1980 flyttade Västerviks Turistbyrå [7] in i lokalerna. numer ligger Västerviks Turistbyrå i Rådhuset från 1700-talet på Stora Torget, mitt i centrum. Intill Västerviks Museum, på fastlandet norr om Slottsholmen, står sedan 1990-talet det så kallade Unos torn varifrån man kan se stora delar av staden och Tjusts skärgård.

Stadens äldsta kyrka, S:ta Gertruds Kyrka, är delvis från 1400-talet. Kyrkan plundrades och brändes av danskar på 1600-talet men återuppbyggdes och var klar 1672. I kyrkan finns en orgel från 1743. I kyrkan finns så kallade votivskepp som byggdes av sjömän som offergåva till Gud. På kyrkogården, som ligger några hundra meter bort, ligger bland andra Ellen Key begraven.

Stegeholms slottsruin ligger på Slottsholmen vid Gamlebyvikens utlopp. De äldsta noteringarna om Stegeholms slott härrör från 1300-talet. Varje år hålls i slottsruinen Västerviks Visfestival.

I Västervik finns en av Sveriges största semesteranläggningar, Lysingsbadet.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Västervik har järnvägsförbindelse (Tjustbanan) med Linköping. Den byggnadsminnesförklarade smalspårsjärnvägen till Hultsfred har sommartrafik. En upprustning av järnvägen i syfte att förkorta restiden mot Linköping har diskuterats ett antal år och kan anses vara viktig för kommunens framtida utveckling.

Västervik har bussförbindelser med bl.a. Stockholm, Jönköping och Kalmar, sommartid turbåtar i skärgården.

Väg E22 passerar staden i nord-sydlig riktning, riksväg 40 går västerut till Göteborg och riksväg 35 till Linköping i nordväst. Det finns ett flygfält för taxi- och privatflyg. Närmaste flygplats med reguljär trafik är Oskarshamns flygplats (knappt 60 km syd).

Västerviks hamn har godstrafik för djupgående fartyg med järnvägsförbindelse fram till kajen samt möjlighet att ta emot bilfärjor. Fram till 1988 fanns en färjeförbindelse Västervik–Visby. Diskussioner förs om ett återupprättande av förbindelsen.[8][9][10][11]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Landstinget (sjukhus) och Västerviks kommun har sammanlagt 5 000 anställda och är de största arbetsgivarna i kommunen. Till de största industrierna i kommunen hör Gunnebo Industrier AB, Akzo Nobel Industrial Finishes AB, Ankarsrum Industries AB, DuPont Powder Coating Scand. AB, Elfa Sweden AB, SlipNaxos AB samt Överums Bruk AB med dryga hundratal anställda var. SlipNaxos har sedan 1967 levererat slipskivor till världens ledande saxtillverkare Fiskars i Finland. Antalet anställda inom tillverkningsindustrin har gradvis minskat under ett antal år av strukturomvandling.

Västerviks hamn har en djuphamn som drivs av Västerviks Logistik & Industri AB, belägen på ön Lucerna, samt en gästhamn ca 1 kilometer från centrala Västervik, Notholmen [1].[12]

Aktuella områden under förnyelse är bl.a. Tändstickan och Gertrudsvik.

Skolor[redigera | redigera wikitext]

Breviksskolan.
  • Breviksskolan år 0-6
  • Näktergalen år 0-3
  • Kvännarskolan år 0-3
  • Lidhemsskolan år 1-6
  • Marieborgsskolan 0-6
  • Skoghagaskolan år 1-6
  • Fågelbäret år 1-6
  • Alphaskolan år 7-9
  • Ellen Key-skolan år 7-9
  • Ludvigsborgsskolan år 7-9
  • Lanternan år 7-9
  • Västerviks gymnasium, teoretiska och praktiska inriktningar
  • Tjustskolan, vårdgymnasium
  • Östra Akademin (tidigare John Bauergymnasiet), gymnasium

Sport[redigera | redigera wikitext]

Västervik är en sjöstad med framgångsrika segelklubbar, de två största är Westerviks Segelsällskap Wikingarna [13] och Westerviks Segelsällskap [14]. Varje år arrangeras en öppen, stor tävling till Öland.

I staden finns även klubbar i bland annat ishockey, bowling, ridsport, kanotsport och speedway. Stadens speedwaylag vann svenska mästerskapet 2005.

Det finns två golfbanor i Västervik: vid Ekhagen (18 hål) samt vid Lysingsbadet (9 hål). Det finns även en golfbana i Loftahammar i kommunens norra del.

En av Sveriges största tennisstjärnor genom tiderna, Stefan Edberg, föddes och växte upp i Västervik.

Kända profiler[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala, Elanders Gotab, Stockholm 2003, s. 371
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Västerviks tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  7. ^ Västerviks Turistbyrå
  8. ^ ”Tjänster”. Västerviks Logistik & Industri AB. 2012. http://www.vli.se/Tjaenster.html. Läst 2013-03-18. 
  9. ^ ”Från hjulångare till katamaran”. Västervikstidningen. 2010-02-02. http://www.vt.se/ovrigt/historia/?articleid=5244930. Läst 2013-03-16. 
  10. ^ Harald Hjalmarsson, Tomas Kronståhl, Paul Lindvall, Lars Stjernkvist och Mats Green (2013-03-11). ”Västervik är till gagn för Gotland”. Västervikstidningen. http://www.vt.se/opinion/debatt/?articleid=6773299. Läst 2013-03-16. 
  11. ^ ”Rykten om Gotlandsfärja till Västervik”. Sveriges Radio. 2012-05-21. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=86&artikel=5115589. Läst 2013-03-16. 
  12. ^ ”Västerviks näringsliv” (PDF). Västerviks kommun. 2011. http://www.vastervik.se/upload/om%20kommunen/naringslivsbroschyr-vastervik-2011.pdf. Läst 2013-03-18. 
  13. ^ (WSSW)
  14. ^ (WSS)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Ett panorama över Västervik sett mot öst från tornet till S:ta Gertruds Kyrka.