Valerie Solanas

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Valerie Solanas
Född Valerie Jean Solanas
9 april 1936
Atlantic City, New Jersey
Död 25 april 1988 (52 år)
San Francisco, Kalifornien
Nationalitet amerikan USA
Yrke/uppdrag författare
Känd för SCUM manifest (1968)

Valerie Jean Solanas, född 9 april 1936 i Atlantic City, New Jersey, död 25 april 1988 i San Francisco, Kalifornien, var en amerikansk författare. Hon är mest känd för verket SCUM manifest (1968) och för att ha försökt mörda Andy Warhol samma år.

Innehåll

Biografi [redigera]

Uppväxt [redigera]

Valerie Solanas växte upp i New Jersey, dotter till Dorothy och Louis Solanas. 1940 skildes föräldrarna och hon flyttade med modern till Washington D.C.. 1949 gifte modern om sig och Valerie skickas till en katolsk internatskola.

Enligt egen utsago så utnyttjades hon sexuellt av sin far, och vid 15 års ålder, 1951, sägs[av vem?] hon ha blivit gravid tillsammans med en sjöman. Då var hon också hemlös, men trots detta tog hon studenten från high school 1954 och tog sedan en examen i psykologi vid University of Maryland. Utan något stöd hemifrån finansierade hon sina studier genom att extraarbeta vid psykologiinstitutionens djurlaboratorium. Efter examen arbetade hon ett år som forskare inom psykologi vid University of Minnesota.

Lite är känt om hennes liv fram till 1966, men man tror att hon försörjde sig genom prostitution och tiggeri och drev omkring som en luffare tills hon 1966 bosatte sig i Greenwich Village.[källa behövs] Samma år skrev hon pjäsen Up Your Ass som handlade om en manshatande kvinna som tiggde och prostituerade sig.

Andy Warhol [redigera]

1967 stötte hon på Andy Warhol utanför hans studio på Manhattan. Han gillade titeln på hennes pjäs och gick med på att läsa igenom och överväga den. Han blev dock inte imponerad av innehållet och brydde sig inte om att kontakta henne igen. Kort därefter reste Warhol till Europa, och Solanas skrev och publicerade sitt mest kända verk SCUM-manifestet (Society for Cutting Up Men, med den dubbla betydelsen "Föreningen för att skära upp män" och "Föreningen för att skärskåda män"[källa behövs]). 1967 började hon ringa till Warhol och kräva att han skulle lämna tillbaka hennes manuskript. Han erkände att han tappat bort det, vilket fick henne att kräva honom på betalning - något som han nonchalerade. Hon fick dock mindre roller i två av hans filmer.

Solanas ansåg att Warhol saboterade hennes möjligheter till framgång och 3 juni 1968 sköt hon Andy Warhol med tre skott. De två första skotten missade, men det tredje träffade. Hon sköt sedan konstkritikern Mario Amaya och försökte även skjuta Warhols manager Fred Hughes, men hennes pistol hakade upp sig just som hissen anlände till våningen där dramat utspelade sig. Hughes föreslog att hon skulle åka med hissen, vilket hon också gjorde. Warhol skadades mycket svårt, och dödförklarades vid ett tillfälle, men överlevde. Han hämtade sig aldrig helt från skadorna.[källa behövs]

Solanas sägs[av vem?] ha liknat Warhol vid en vampyr och symboliskt ha sprejmålat kulorna med silverfärg. Hon sägs[av vem?] även ha försökt vira in dem i folie, men det fick hennes pistol att haka upp sig, vilket den ju kom att göra ändå.

Valerie Solanas anmälde sig frivilligt till trafikpolisen William Schmalix samma kväll. Vid gripandet motiverade hon mordförsöket med orden "Han hade för stor kontroll över mitt liv". Efter att ha erkänt dömdes hon till tre års fängelse, en dom som antagligen mildrades avsevärt av det faktum att Warhol vägrade vittna mot henne.

Feministen Robin Morgan anordnade en demonstration som krävde att Valerie Solanas skulle släppas, och Ti-Grace Atkinson, ordförande för New Yorksektionen av National Organization for Women, kallade henne "den mest framstående förkämpen för kvinnors rättigheter". En annan medlem av National Organization for Women, Florynce Kennedy, som var hennes juridiska ombud i rättegången mot henne, kallade henne "en av de viktigaste taleskvinnorna för den feministiska rörelsen".

Efter att hon släppts från fängelset 1971 betraktades hon av vissa som en martyr, men hon började telefontrakassera Andy Warhol med flera, vilket ledde till att hon åter arresterades. Hon förde ett liv i det fördolda och åkte in och ut från olika mentalsjukhus.

Död [redigera]

Valerie Solanas grav

Under 1980-talet tros hon ha bott i Kalifornien och finansierat sitt drogmissbruk genom prostitution.[källa behövs] 25 april 1988 hittas hon död, av lungemfysem och lunginflammation, på Briston Hotel Tenderloin, ett socialfallshotell på 56th Mason Street i San Francisco.

Hon ligger begravd på St. Mary's Churchs kyrkogård i Fairfax, Virginia.

Konstnärlig efterskörd [redigera]

1996 gjorde den kanadensiska regissören Mary Harron filmen I Shot Andy Warhol om Valerie Solanas och om vad som ledde fram till att hon sköt Andy Warhol. I filmen spelas Solanas av Lili Taylor.

Den svenska författaren Sara Stridsberg har översatt SCUM-manifestet till svenska och skrivit om henne i romanen Drömfakulteten och teaterpjäsen Valerie Solanas ska bli president i Amerika (urpremiär på Dramaten) 2006.

En omtalad och debatterad pjäs baserad på SCUM-manifestet sattes upp på Turteatern i Stockholm 2011. Valerie Solanas spelades av Andrea Edwards och föreställningen regisserades av Torulf Lööw och Erik Holmström.[1]

Bibliografi [redigera]

Referenser [redigera]

Noter [redigera]

  1. ^ SCUM-manifestet på Turteaterns hemida

Externa länkar [redigera]