Andy Warhol

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Andy Warhol
Andy Warhol by Jack Mitchell.jpg
Född 6 augusti 1928
Pittsburgh, Pennsylvania
Död 22 februari 1987 (58 år)
New York
Nationalitet  USA
År aktiv 1949–1987
Fält Måleri, grafik, filmskapare
Motiv Fotografier, förpackningar
Verk Campbell's Soup Cans (konstverk, 1962)
Chelsea Girls (film, 1966)
Exploding Plastic Inevitable (multimediaevent, 1966)
Utbildning Carnegie Mellon University
Rörelse Popkonst, kommersiell konst
Signatur
Andy Warhol Autograph.svg

Andy Warhol, egentligen Andrew Warhola, född 6 augusti 1928 i Pittsburgh i Pennsylvania, död 22 februari 1987 i New York, var en amerikansk konstnär, grafiker och filmskapare. Han räknas som en av de främsta företrädarna för popkonsten. Han är bland annat känd för att avbilda förbrukningsartiklar och skådespelare i silkscreenteknik.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Warhols föräldrar var Andrej (död 1942) och Ulja Varchola (1892–1972). De var immigranter tillhörande den rusinska folkgruppen i Mikova i nordöstra Slovakien som hade utvandrat till Pittsburgh. Andy var ett av tre syskon i en fattig familj.

När han gick i tredje klass drabbades han av danssjuka, som en följd av scharlakansfeber. Han blev intagen på sjukhus och låg där en längre tid. Warhol fördrev tiden med att lyssna på radio, samla på bilder på dåtidens filmstjärnor och måla. Han utvecklade en bundenhet till modern. Senare beskrev Warhol denna period som en milstolpe i sin konstnärliga karriär.

Utbildning och tidig yrkesverksamhet[redigera | redigera wikitext]

Warhol utbildade sig senare vid Carnegie Institute of Technology (1945-1949), där tog han avlade examen, Bachelor of Fine Arts. Samma år flyttade han tillsammans med studievännen Philip Pearlstein till New York och fick jobb som reklamtecknare för magasinen Vogue och Harper's Bazaar. Warhols framgång i reklambranschen gav honom bland annat den prestigefyllda Art Directors Club Medal 1957. Redan under denna tid ställde han ut verk.

Konstnärligt genombrott och senare verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Warhol övergav 1962 sina kommersiella uppdrag för att bli konstnär. Hans genombrott kom samma år i genren popkonst. Från 1963 ägnade sig Warhol även åt experimentell film. 1968 blev han skjuten av Valerie Solanas, vilket fick påtagliga följder för hela hans verksamhet. Efter en lång konvalescens började Warhol åter ställa ut sin konst, från 1972 och fram till sin död 1987. Warhol är representerad i de flesta av världens mest betydande konstsamlingar.

Död[redigera | redigera wikitext]

Andy Warhol dog vid 58 års ålder i New York efter en rutinmässig gallblåseoperation. Warhol led av läkar- och sjukhusskräck, så han drog sig för att få sina återkommande gallblåseproblem åtgärdade. Efter operationen tillstötte hjärtinfarkt eller en kollaps av lungorna. Vid hans begravning i födelseorten Pittsburgh var bara nära familjemedlemmar tillåtna. En mässa för konstnären i St. Patrick's Cathedral i New York besöktes av över 2 000 sörjande.

Warhol ägde vid sin bortgång så många föremål att det tog Sotheby's nio dagar att auktionera ut dödsboet, som slutligen värderades till över 20 miljoner dollar. Med delar av auktionens intäkter inrättades en stiftelse, Andy Warhol Foundation for Visual Arts.

Verk[redigera | redigera wikitext]

Före 1962[redigera | redigera wikitext]

Under studietiden utvecklade Warhol en ganska tidsödande teknik att överföra bläck mellan papper som han kallade "blotted line". Som reklamtecknare överförde han så teckningar till flera papper som sedan kunde färgsättas med vattenfärg. Från 1952 lät han även assistenter reproducera.[1] Utanför reklamen illustrerade han böcker, gjorde teckningar och blotted line-teckningar färglagda med akvarellfärg eller bladguld.[2]

Warhol fortsatte använda reklamens teknik och bildspråk i sina verk. Hans tidiga målningar utgjordes av stiliserade serierutor eller annonser; han framställde även verk med gummi- och trästämplar och schabloner vilka så småningom ledde fram till silk screen-tryck/serigrafi på duk.

Bildkonst[redigera | redigera wikitext]

"Mao" (1973), längst till vänster "Flowers"

Från sitt konstnärliga genombrott år 1962 består Warhols bildkonst till stor del av porträtt, olika former av reproducerade dokumentära bilder och bilder av konsumtionsvaror:

Han gjorde bilder av Campbell's-burkar och trålådor, tryckta som transportkartonger, till konstverk och menade att skönhet och vitalitet fanns till salu i närbutiken, som till exempel genom soppburkar och tvålull. Ett annat tidigt motiv är dollarsedlar.

De flesta verken har fotografier som förlagor: "Disaster"-bilderna återger skrämmande motiv som bilolyckor och elektriska stolen. Han sade: Du skulle bli förvånad över hur många som vill hänga en elektrisk stol på vardagsrumsväggen, särskilt om bakgrundsfärgen matchar gardinerna.[3]. Ett annat återkommande motiv är blommor. Även fotografier av kända personer som Marilyn Monroe, Jacqueline Kennedy och senare Mao Zedong användes som schabloner. I många fall reproduceras schablonen flera gånger på samma duk.

Grafik[redigera | redigera wikitext]

Efter att 1962 ha börjat med silkscreentryck, gav Warhol ut grafik varje år fram till sin död 1987. Denna produktion består huvudsakligen av serigrafier med samma motivkretsar som verken på duk. De första åren söker han ofta nya vägar: Bilder av soppburkar på papperskassar och kor tryckta på tapetpapper. Ibland signerades verken med stämpel. Under 1970-talet blir trycket mer sofistikerat, han börjar också använda diamantpulver.[1]

Film[redigera | redigera wikitext]

Från 1963 och framåt skapade eller medverkade han i filmer producerade i den egna studion The Factory. Studion blev även ett slags tillhåll för New Yorks bohemer. Warhol dokumenterade allt med sin filmkamera eller senare på polaroid. Många kända personer blev filmade under dessa så kallade Screen Tests, bland andra Mick Jagger, Bob Dylan, Marcel Duchamp och Salvador Dalí.

Warhol skapade hundratals liknande filmer som alla realiserades enligt samma procedur. Personen fick sätta sig på en stol; sedan tändes starkt ljus, filmtagningen påbörjades och Warhol lämnade platsen. Det tog flera minuter innan Warhol kom tillbaka och personen var ensam framför objektivet. Resultaten var därför helt olika, vissa personer försökte hela tiden att vara coola, andra blev nervösa. Andra filmer av Warhol dokumenterade under flera minuter eller timmar hur andra män sover eller äter.

Warhol utsattes 3 juni 1968 för ett mordförsök förövat av den militanta feministen Valerie Solanas. Han skadades svårt och återhämtade sig aldrig helt från skadorna. Historien om våldsdådet återspeglades 1996 i filmen I Shot Andy Warhol. Efter attentatet lämnade Warhol regin till sin medarbetare Paul Morrissey, men stod själv som regissör, för att filmerna skulle få mer publicitet. I stort sett är det dessa filmer som Warhol är känd för i Amerika och Europa.

Andy Warhol (till höger) tillsammans med president Jimmy Carter 1977.

Enligt uppskattningar av Whitney Museum of American Art skapade Warhol under hela sitt liv cirka 400 Screen Tests, nästan 280 andra filmer och över 4 000 videor.[källa behövs]

Warhol var under 1980-talet aktiv i flera TV-shower, reklamfilmer och musikvideor. Bland annat gjorde han framträdanden i TV-såpoperan The Love Boat och i filmen Tootsie. Han medverkade i musikvideor av The Cars och Curiosity Killed the Cat. I New Yorks lokal-TV hade han i över fem år en egen show, Andy Warhol’s Fifteen Minutes. Förutom sina egna och Morrisseys filmer producerade han även två långfilmer som regisserades av Ulli Lommel.

Andra konstprojekt[redigera | redigera wikitext]

Jämte måleriet och filminspelningar började Warhol stödja rockgruppen The Velvet Underground genom att producera deras första skiva. För bandets konserter skapade han en ny ljusshow med element som idag är vanliga, till exempel stroboskop och discoboll.

Warhol skrev även en bok (A: A Novel) och 1971 uppfördes hans teaterpjäs Pork för första gången i New York och London. Pjäsen bygger på telefonsamtal mellan Warhol och skådespelerskan Brigid Berlin. I pjäsen framställs flera av hans följeslagare på ett ofördelaktigt vis.

Utställningar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Moderna Museet, 1968[redigera | redigera wikitext]

År 1968 organiserade Pontus Hultén den första stora Warhol-utställningen i Europa på Moderna Museet i Stockholm.[4]

Warhol på Liljevalchs i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Den 2 oktober 2004 till den 9 januari 2005 ställde Liljevalchs konsthall, i samarbete med Kunstpalast i Düsseldorf, Kunstmuseum Liechtenstein i Vaduz samt Musée d'Art Contemporain i Lyon, ut flera av Warhols verk under utställningsnamnet "Andy Warhol: The Late Work".

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Campbell's Soup Cans (1962)
  • Elvis Presley (1962) (silkscreen)
  • Marilyn Diptych (1962) (silkscreen)
  • Electric Chair (1963) (silkscreen)
  • Elizabeth Taylor (1962-1965) (silkscreen)
  • Campbells soppburkar (1962-1965) (silkscreen)
  • Brillo Box (1964) (silkscreen)
  • Cow Wallpaper (1966) (silkscreen), för den första stora retrospektiva utställningen 1968 på Moderna Museet tapetserades byggnadens utsida med motivet.
  • Silver Clouds (1966) (konst i rörelse)
  • Shadows, Oxidation Paintings (1978)
  • Joan Collins (1985) (silkscreen)

Filmografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi (på svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Andy Warhols filosofi: (från A till B och tillbaka igen) (The philosophy of Andy Warhol) (översättning Görgen Antonsson, Bakhåll, 2005)

Skivomslag[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Feldman & Schellmann (1997). Andy Warhols Prints, Catalogue Raisonné 1962-1987. D.A.P. ISBN 1-881616-90-8 
  2. ^ Honnef, Klaus (1999). Andy Warhol. Taschen. ISBN 3-8228-6378-5 
  3. ^ ”Wikiquote Andy Warhol”. https://en.wikiquote.org/wiki/Andy_Warhol. Läst 13 oktober 2013. 
  4. ^ Karlstam, Cristina. ”Warhol bakom "Warhol" på Moderna museet”. Uppsala Nya Tidning. http://www.unt.se/kultur/konst/warhol-bakom-quotwarholquot-paring-moderna-museet-193051-default.aspx. Läst 13 oktober 2013. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]