Vasilij Grossman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Vasilij Grossman

Vasilij Semenovic Grossman (ryska: Василий Гроссман) (hans egentliga namn: Josef Solomonovitj Grossman), född 12 december 1905 i Berdytjiv (Zjytomyr oblast), Ukraina, död 14 september 1964 i Kiev, var en rysk författare.

Grossman studerade till kemiingenjör i Moskva. Hans litterära debut var romanen Gljukauf, 1934. Under andra världskriget var han reporter för Krasnaja Zvezda (Röda arméns tidning). Han betraktade sig som marxist men var aldrig medlem i kommunistpartiet. I tidningen skrev han positivt om Röda arméns hjältemodiga kamp, men förde samtidigt privata anteckningar om sina upplevelser . Dessa anteckningar bildade underlag för hans livsverk, Liv och öde, som jämförts med Leo Tolstojs Krig och fred. Under kriget hade Grossmans tro på den sovjetiska staten skakats i grunden; han såg parallellerna mellan Sovjetunionen och Nazi-Tyskland i envälde, kadaverdisciplin, antisemitism, massmord och uppbyggnad av ett lägersystem. Hans kritik växte genom Stalins allt militantare antisemitism åren före dennes död 1953. Det visade sig bl a omöjligt att ge ut den av Grossman och Ilja Ehrenburg redigerade Den svarta boken, vilken dokumenterade nazisternas massmord på judar; boken utkom 1980 i Israel. Grossmans försök att få Liv och öde publicerad mötte starkt motstånd. 1961 beslagtog KGB manuskriptet och allt material till boken. Grossman hade emellertid gömt två kopior, varav en smugglades utomlands och publicerades på ryska i Schweiz 1980. Tre år senare utgavs den i fransk översättning, och blev omedelbart internationellt uppmärksammad.

Bibliografi (översatt till svenska)[redigera | redigera wikitext]

  • Detta folk är odödligt, 1944 (Narod bessmerten)
  • Allt flyter, 1977 (Vsë tecët)
  • Liv och öde, 1986 (Zizn i sudba)
  • Reporter i krig: dagboksanteckningar från andra världskriget, presenterad av Antony Beevor och Luba Vinogradova, 2007

Om Vasilij Grossman[redigera | redigera wikitext]