Wilhelm af Klinteberg (militär)
| Wilhelm af Klinteberg | ||
|---|---|---|
Militärtjänst
| ||
| Försvarsgren | Armén | |
| Tjänstetid | 1923–1952 | |
| Grad | Överste | |
| Befäl | Västerbottens regemente | |
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 1 november 1901 Växjö församling i Kronobergs län, Sverige | |
| Död | 29 december 1985 (84 år) Hovmantorps församling i Kronobergs län, Sverige | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | af Klinteberg | |
| Far | Magnus af Klinteberg | |
| Mor | Elisabeth Fritsch | |
Familj
| ||
| Gift | 1927 | |
| Make/maka | Carin Malm | |
Familj 2
| ||
| Gift 2 | 1963 | |
| Make/maka 2 | Lilian Söderberg | |
Familj 3
| ||
| Gift 3 | 1967 | |
| Make/maka 3 | Asta Strömberg, född Fernvall | |
Magnus Wilhelm af Klinteberg, född 1 november 1901 i Växjö församling i Kronobergs län, död 29 december 1985 i Hovmantorps församling i Kronobergs län,[1] var en svensk militär.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Wilhelm af Klinteberg avlade studentexamen 1921. Han avlade officersexamen vid Krigsskolan 1923[2] och utnämndes samma år till fänrik vid Kronobergs regemente,[3] där han befordrades till löjtnant 1926.[4] Han studerade vid Gymnastiska Centralinstitutet 1926–1928 och vid Krigshögskolan 1931–1933, varefter han var generalstabsaspirant 1934–1937, var lärare vid Krigsskolan 1937–1941 och befordrades till kapten vid Kronobergs regemente 1938. Han befordrades till major vid Västernorrlands regemente 1942 och till överstelöjtnant 1947, varefter han var avdelningschef vid Infanteriets skjutskola 1947–1948 och chef för Infanteriets kadettskola 1948–1951.[2][5] Han befordrades till överste 1952 och var under detta år chef för Västerbottens regemente,[6] varefter han inträdde i reserven.[7] Därefter var af Klinteberg utbildningsinspektör vid Civilförsvarsstyrelsen 1952–1955,[6] anställd hos Grängesbergsbolaget i Stockholm[2] och generalkonsul för Liberia i Stockholm 1959–1968.[8][9]
Wilhelm af Klinteberg var son till ingenjör Magnus af Klinteberg och Elisabeth Fritsch. Han var gift tre gånger: första gången 1927–1963 med Carin (”Cai”) Malm (född 1907), andra gången 1963 med Lilian (”Li”) Söderberg (född 1920) och tredje gången från 1967 till sin död med Asta Strömberg, född Fernvall (1916–2011).[6]
Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Svärdsorden, 1943.[10]- Riddare av Vasaorden, 1951.[11]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
- ^ [a b c] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem. Stor-Stockholm (2). Stockholm: Bokförlaget Vem är vem AB. sid. 704.
- ^ Sveriges statskalender för året 1925. Uppsala. 1925. sid. 247.
- ^ Sveriges statskalender för året 1927. Uppsala. 1927. sid. 253.
- ^ Westman, Bo; Wallefors, Jarl; Axelsson, Lars, red (1993). Infanteriets officersutbildning i Halmstad 1962–1993. Minnesskrift. Halmstad: Infanteriets officershögskola. sid. 4.
- ^ [a b c] Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 113. ISBN 91-87184-74-5.
- ^ Sveriges statskalender för året 1954. Uppsala. 1954. sid. 416.
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1968. Uppsala. 1968. sid. 347.
- ^ Sveriges statskalender för skottåret 1970. Uppsala. 1970. sid. 381.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 125.
- ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 368.