Gränges

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Grängesbergsbolaget)
Hoppa till: navigering, sök
Gränges AB
Org.nr 556001-6122
Typ Aktiebolag
Huvudkontor Stockholm, Sverige
Nyckelpersoner Johan Menckel (VD)
Bransch Aluminium
Produkter Valsad aluminium
Historia
Grundat 1896
Övrigt
Webbplats www.granges.com

Gränges AB (Grängesbergsbolaget), tidigare Trafik AB Grängesberg–Oxelösund (TGO), var en svensk industrikoncern, bildad år 1896. I företaget ingick bland annat järnvägsrörelsen TGOJ (Trafik AB Grängesberg–Oxelösunds Järnväg), Oxelösunds järnverk, Grängesbergs gruvor, Svenska Metallverken (med verksamhet i främst Västerås, Finspång och Skultuna) samt en omfattande rederirörelse. Fram till 1958 var Grängesbergsbolaget majoritetsägare i gruvbolaget LKAB. Vid slutet av 2013 återuppstod Gränges AB.

Historik[redigera | redigera wikitext]

TGO bildades 1896 genom sammanslagning av ett antal av ett antal gruvintressenter och järnvägsbolag längs linjen Ludvika-Oxelösund. Initiativtagare var Ernest Cassel och Skandinaviska kreditaktiebolaget.[1]

Bolaget inköpte först aktiemajoriteten i järnvägarna Oxelösund–Flen–Västmanland, Köping–Hult samt Frövi–Ludvika. Från år 1902 övertogs gruvdriften i Grängesberg. 1903 köpte bolaget aktiemajoriteten i rederiet AB Luleå–Ofoten med tre mindre malmångsfartyg. Detta var starten på bolagets rederiverksamhet. [2] År 1904 köptes aktiemajoriteten i AB Gällivare malmfält och Luossavaara-Kirunavaara AB.

Samtidigt förvärvade man aktiemajoriteten i de norrländska malmfälten AGM och LKAB vilket gjorde företaget dominerande inom svensk gruvindustri.[3]

Av försvarspolitiska skäl uppstod en debatt om lämpligheten av en stor järnmalmsexport från de lappländska malmfälten. På förslag av Regeringen Lindman I antog Riksdagen 1907 ett avtal med Gränges som gjorde att staten köpte in sig som hälftenägare i de norrländska malmfälten samt begränsade mängden malm som fick brytas. Ledningen av LKAB låg hos TGO, men staten skulle från 1932 ha rätt att lösa ut aktierna och ta över verksamheten om de så önskade. 1927 och 1947 förlängdes samarbetsavtalet mellan TGO och staten, men 1957 utnyttjade man slutligen sin rätt och löste ut TGO deras ägande i LKAB.[4]

Sedan man utlösts från LKAB kom TGO att omstrukturera sin verksamhet. Under Erland Waldenströms ledning statsade man nu med pengarna från försäljningen av LKAB på upprustning av gruvorna i Grängesberg och Stråssa. Transportflottan byggdes ut och järnvägarna elektrifierades. Man startade även malmprospektering i Liberia vilket ledde till bildandet av Lamco, där TGO var driftsansvariga och största delägare. 1957-61 byggdes en ny stor anläggning vid Oxelösunds järnverk, europas största tillverkare av rostfritt Nyby bruk köptes 1962-64. Svenska Metallverken köptes upp 1969 och organiserades som dotterbolag till TGO under namnet Gränges Essem AB och 1976 köpte man upp Sapa AB. 1971 ändrades bolagets namn från TGO till Gränges.[5]

Stål- och gruvkrisen vid mitten av 1970-talet slog hårt mot bolaget och 1977-78 då bland annat de mellansvenska järngruvorna, Oxelösunds järnverk och TGOJ avyttrades till statliga SSAB. Gränges förvärvades 1980 av Electroluxkoncernen som fortsatte bantningen av verksamheten, bland annat såldes 1981 Gränges kraft till Vattenfall och Gränges Metallverken (koppardelen av gamla Svenska Metallverken) 1986 till Outokumpu Abp. 1989 upphörde malmbrytningen i Liberia och Gränges avslutade sitt engagemang i Lamco.[6]

1986 förvärvades AB Gotthard Nilsson och 1989 ett valsverk i Luxemburg för tillverkning av aluminiumfolie.[7]

Electrolux delade 1997 ut aktierna i Gränges till sina aktieägare och Gränges börsintroducerades. Namnet kom att ändras till Sapa AB och bolaget köptes ut från börsen 2005 av norska konglomeratet Orkla.[8] En del av Sapa namnändrades 2013 tillbaka till Gränges.

Gränges AB återuppstod 2013[redigera | redigera wikitext]

2013 återuppstod Gränges som eget bolag specialiserat på valsad aluminium för värmeväxlare. Sapa Heat Transfer bytte då namn till Gränges AB. Gränges ägdes vid tillfället av norska konglomeratet Orkla.[9]

Rederiverksamheten[redigera | redigera wikitext]

I samband med att Gränges köpte LKAB övertogs även aktiemajoriteten i Rederi AB Luleå–Ofoten av G.E. Broms. Han hade varit en av initiativtagarna till grundandet av LKAB. Med bolaget följde tre mindre lastångfartyg. 1904 beställdes bolaget fyra nya fartyg och 1907 ytterligare elva.

Vid första världskrigets utbrott drev Gränges 16 fartyg men fem av dem kom att förloras under kriget. 1916 beställdes det från Götaverken 18 nya motorfraktfartyg för att vara konkurrenskraftiga när kriget tagit slut. Fem av dessa kom inte att byggas på grund av mellankrigstiden ekonomiska nedgång.

Inför andra världskriget hade Gränges 26 fartyg i sin flotta men de flesta var ålderstigna. Andra världskriget kom att drabba bolaget hårt, totalt förlorades 16 fartyg varav fyra i Narvik 1940. Gränges var det svenska rederi som drabbades hårdast av krigsförluster. För att kompensera förlusterna av fartyg gjordes stora nybeställningar från den svenska varvsindustrin. De flesta av de nybyggda fartygen lades vilande till andra världskriget var slut.

Under femtiotalet gjordes beställningar på 20 nya fartyg, de flesta kunde ta både malm och oljeprodukter i sin last. Gränges drabbades hårt av oljekrisen i mitten av 1970-talet. Man beslutade att banta rederiverksamheten kraftigt med det räckte inte. 1979 var bolagets rederiverksamhet avvecklad. Totalt hade rederiet 84 fartyg plus åtta bogserbåtar och var verksamt i nära 80 år. Av dessa fartyg var 48 byggda av Götaverken i Göteborg.

Koncernchefer[redigera | redigera wikitext]

Fartyg[redigera | redigera wikitext]

Ett urval:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Gränges)
  2. ^ ”Rederi AB Luleå-Ofoten”. Kommandobryggan. http://www.kommandobryggan.se/Bryggan/granges2.htm. Läst 2012-03-24. 
  3. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Gränges)
  4. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Gränges)
  5. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Gränges)
  6. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Gränges)
  7. ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Gränges)
  8. ^ Pressmeddelande Orkla.com 2005-02-10, avläst 2014-05-08
  9. ^ Industriklassiger närmar sig börsen di.se 2014-05-08, avläst samma dag

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Nils Meinander (1968). Grägnes - En krönika om svensk järnmalm. Helsingfors 
  • Nordisk familjebok, Tredje upplagan (1923-1937). Spalt 1155. Malmö 
  • Axwik, Lundgren, Svensson, Nilsson-Leissner, Sjöwall (1950). Svenskt sjöfolk i krig och fred. Göteborg: Bokförlaget Antiqua 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]