Rödknot
| Rödknot | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Överklass | Benfiskar Osteichthyes |
| Klass | Strålfeniga fiskar Actinopterygii |
| Ordning | Kindpansrade fiskar Scorpaeniformes |
| Familj | Triglidae |
| Släkte | Chelidonichthys |
| Art | Rödknot C. cuculus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Chelidonichthys cuculus | |
| Auktor | Linné, 1758[1] |
| Synonymer | |
| Aspitrigla cuculus, Linné, 1758 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Rödknot (även kallad "fenknot" eller "röd knorrhane"[2]) (Chelidonichthys cuculus) är en bottenfisk i familjen knotfiskar (Triglidae) som finns längs östra Atlantkusten. Ovanlig i Norge, tillfälligt påträffad i Sverige och Danmark.
Utseende[redigera | redigera wikitext]
Rödknoten är en långsträckt fisk med benklätt, kantigt huvud som har benutskott framför ögonen. Kroppen är röd med skära till silverfärgade fläckar. Den främre delen av buken saknar fjäll.[3] I övrigt är buken blek. Fjällen från sidolinjen och uppåt bildar vertikala ribbor.[4] Den har två ryggfenor, en främre med 9 till 10 taggstrålar, och en bakre med 17 till 18 mjukstrålar.[5] De tre nedersta taggstrålarna på bröstfenorna är fria och försedda med sinnesorgan.[6]
När den fångas, kan rödknoten ge ett kväkande ljud ifrån sig. Som mest kan den bli 50 cm lång[3] och väga 0,9 kg[7].
Vanor[redigera | redigera wikitext]
Arten är en havslevande bottenfisk som vistas på 15 till 400 meters djup (vanligtvis 30 – 250 meter). Den föredrar sand-, grus- och klippbottnar[3] där den fångar bottenlevande kräftdjur, olika ryggradslösa bottendjur samt fiskar.[5]
Leken äger rum vid Brittiska öarna i april till juni. Äggen kläcks efter omkring en vecka.[7]
Utbredning[redigera | redigera wikitext]
Rödknoten finns i östra Atlanten från västra Brittiska öarna[3], mindre vanligt från Norge, över Medelhavet (troligen inklusive Svarta havet), Madeira och Azorerna till Mauretanien.[5] Den är tillfällig i Danmark och Sverige.[7]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ Standard Report Page: ”Chelidonichthys cuculus” (på engelska). ITIS. http://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=692071. Läst 20 juni 2011.
- ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 654
- ^ [a b c d] Morvan Barnes (2008). ”Red gurnard - Aspitrigla cuculus” (på engelska). MarLIN (The Marine Biological Association of the UK). Arkiverad från originalet den 29 september 2015. https://web.archive.org/web/20150929050201/http://www.marlin.ac.uk/speciesinformation.php?speciesID=2650. Läst 21 juni 2011.
- ^ Muus, Bent J; Nielsen, Jørgen G; Svedberg, Ulf (1999). Havsfisk och fiske i Nordvästeuropa. Stockholm: Prisma. sid. 171. ISBN 91-518-3505-3
- ^ [a b c] Froese, Rainer (6 oktober 2010). ”Chelidonichthys cuculus (Linnaeus, 1758) Red gurnard” (på engelska). Fishbase. http://www.fishbase.org/Summary/SpeciesSummary.php?ID=44. Läst 21 juni 2011.
- ^ Picton, B.E. & Morrow, C.C. (2010). ”Chelidonichthys cuculus (Linnaeus, 1758) Red gurnard” (på engelska). National Museums of Northern Ireland. http://www.habitas.org.uk/marinelife/species.asp?item=ZG4030. Läst 20 juni 2011.
- ^ [a b c] Curry-Lindahl, Kai (1985). Våra fiskar : havs- och sötvattensfiskar i Norden och övriga Europa. Stockholm: Norstedts. sid. 413-414. ISBN 91-1-844202-1