Hoppa till innehållet

Rasism: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Eihpossophie (Diskussion | Bidrag)
m Rullade tillbaka redigeringar av 213.101.207.124 (diskussion) till senaste version av Hangsna
Ingen redigeringssammanfattning
Rad 37: Rad 37:


== Se även ==
== Se även ==
[[Fil:Gas the arabs painted in Hebron.JPG|miniatyr|250px|Rasistiskt klotter under signaturen [[Jewish Defense League]] (JDL) på en arabiskt ägd bostad i [[Hebron]]. Texten lyder: "gasa araberna!" ("gas the Arabs!")<br /><small>19 juni 2008, Hebron</small>]]


* [[Allports skala]]
* [[Allports skala]]

Versionen från 5 januari 2013 kl. 14.33

En man dricker vatten ur en kran avsedd för färgade, USA 1939.

Rasism definieras i allmänhet som åtgärder, förfaranden eller tro som speglar en världsbild uppdelad i raser, en ideologi där människan är uppdelad i separata och exklusiva biologiska enheter som kallas "raser". Denna ideologi innebär en tro att medlemmar i en ras delar en uppsättning av karakteristiska egenskaper, förmågor, eller färdigheter, att drag av personlighet, intellekt, moral och andra kulturella beteenden ärvs och att detta arv innebär att raser kan rankas som medfött överlägsna eller underlägsna andra.[1] Med denna tro som utgångspunkt kan skillnaderna mellan de mänskliga raser påpekas och användas som utgångpunkt för att berättiga diskriminering.

Liknande men inte fullt ut rasistiska synsätt kallas ofta för främlingsfientlighet.[2] Huruvida människoraser existerar är ett kontroversiellt område och det har inom västvärlden under samtiden avfärdats på grunder av mellanfolklig genetisk likhet. Ordet rasism kan i sådana fall användas i överförd mening, t ex avseende hudfärg, kultur, art eller härstamning. Skillnaden behöver alltså inte avse just ras, det avgörande är principen att bedöma individer efter vilka de är och inte efter vad de gör.

FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering definierar rasdiskriminering som:

...varje skillnad, undantag, inskränkning eller företräde på grund av ras, hudfärg, härstamning eller nationellt eller etniskt ursprung, som har till syfte eller verkan att omintetgöra eller inskränka erkännandet, åtnjutandet eller utövandet, på lika villkor, av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden av det offentliga livet.
– FN:s konvention[3][4]

Man kan skilja mellan rasism och rasdiskriminering utifrån resonemanget att det senare inte nödvändigtvis behöver grunda sig i det förra. Det är teoretiskt möjligt att en institutionell rasdiskriminering föreligger utan att detta föregås av medvetna rasistiska beslut av dem som är ansvariga för utformningen av institutionen.

I modern politik talar man ibland om kulturrasism, men ofta kallas det rasism även om det i grunden inte är samma sak. Dess förespråkare har fördomar om/tycker illa om hela kulturer. Kulturrasism specifikt riktad mot judar kallas antisemitism. Om den riktas mot romer kallas den antiziganism. Om den riktas mot kristna kallas den kristofobi.

Rasism förekommer från majoritetsbefolkningen mot minoriteter, från minoriteter mot majoriteten och mellan minoriteter. Rasism som riktas mot majoritetsbefolkningen i ett land, kallas ofta omvänd rasism.

Historia

Amerikansk propagandaaffisch från andra världskriget, där ett rasistiskt bildspråk används i rekryteringssyfte.

Idéer om vissa folks överlägsenhet har funnits genom mänsklighetens historia, men rasism som formell ideologi uppkom först på 1800-talet, efter inspiration från bland annat nationalromantik och socialdarwinism. Sålunda var det inte rasismen som legitimerade kolonialism och slaveri, utan snarast tvärtom.[5] Efter andra världskriget och Förintelsen blev begreppet rasism brännmärkt i Europas politiska debatt, utan att strukturell rasism för den skull försvunnit från konkret europeisk politik.

I USA var ett rasistiskt tänkande fortfarande djupt förankrat hos stora grupper särskilt i södern under 1950- och 1960-talen. Genom medborgarrättsrörelsens kamp mot diskriminerade lagstiftning i vilken Martin Luther King var en av de mest framträdande ledarna, uppnåddes till sist ett förbud mot sådan lagstiftning. Så sent som vid presidentvalet 1968 kunde en kandidat som George Wallace nå stora framgångar med ett program präglat av rasistiska tankegångar.

År 1994 avskaffades ett av världens sista nationellt gällande rasistiska system, apartheid, den officiella rassegregation i Sydafrika. Den hade garanterat den vita minoriteten i landet makten. Samma år fick alla sydafrikaner rösta i de första demokratiska och fria valen i landet.

Den biologiska rasismen impopularitet efter andra världskriget och Förintelsen innebar att rasismen som ideologi tvangs utvecklas och omförhandlas. Idag blir kulturrasistiska föreställningar allt vanligare i dess ställe i den politiska debatten.[6][7]

2000-talet

Under 2000-talet har diskussioner förts om rasistiska teckningar, däribland Georges Remis Tintin-berättelser som speglade olika samhällen ur dåtidens uppfattning i västvärlden. Framställningen var ofta snedvinklad och kunde ge intryck av att afrikaner skulle vara tröga medan araber flög på flygande mattor.[8] Den diskussion som blommade upp har även lett till ett förslag om totalförbud av boken Tintin i Kongo som restes i Belgisk domstol, domen var dock att den inte var rasistisk utan speglade dåtidens uppfattning, oavsett om den stämmer eller inte.[9]

Orsaker

Frågan om vad som orsakar rasism kan närmas från flera håll. Enligt vissa psykologiska teorier ger frustration ofta upphov till aggression, och när det verkliga objektet för aggressionen är oåtkomligt eller okänt, kan känslorna istället riktas mot oskyldiga individer eller grupper. Detta hör ihop med Sigmund Freuds försvarsmekanismer, förskjutning samt psykologisk projektion.

Den marxistiska analysen av rasism har fokuserat på produktionsförhållandena och därför även maktrelationerna i samhället. Man ser på rasismen som ursprungligen en rationalisering av slaveriet och kolonialismen och även som ett sätt att splittra arbetarklassens klasskamp till förmån för någonting man skulle kunna kalla raskamp.[2]

Rasistiska åsikter grundar sig vanligen på skillnader mellan raser, etniska grupper eller kulturer. Dessa skillnader kan vara statistiskt säkerställda, erfarenhetsbaserade eller erhållna genom hörsägen. En vanlig angreppsvinkel för rasistiska åsikter är att påpeka skillnader (se styckets föregående meningar) i brottsbenägenhet, kvinnosyn och ursprungslandets ekonomiska och kulturella utvecklingsnivå. Rasism har också använts med religiösa ursäkter, t.ex. brukar kreationistiska rasister ibland framföra påståenden om att Noas av honom förbannade sons (1 Mos 9:22-27 kallad "Hams förbannelse") avkommor skulle gett upphov till de icke-vita "raserna" (detta var vanligt förekommande som "förklaring" för varför vita skulle få styra de andra raserna redan under medeltiden), Hams söner skulle vara "tjänare till tjänare" enligt dessa.

Se även

Referenser

  1. ^ ”Racism”. Oxford University Press. 23 juni 2012. http://oxforddictionaries.com/definition/english/racism. Läst 25 september 2012. 
  2. ^ [a b] Artikeln rasism från Nationalencyklopedins internettjänst. Hämtat 2007-11-15.
  3. ^ Internationell konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering1, läst 2010-12-18
  4. ^ International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination, läst 2010-12-18
  5. ^ Hochschild, Adam, Spräng bojorna – Kampen mot slavhandeln (2006), Ordfront, ISBN 91-7037-098-2
  6. ^ Fredrickson, George M. (2003). Rasism: En historisk översikt. Lund, Historiska Media. ISBN: 91-89442-99-7
  7. ^ Jonsson, Stefan. (2004). "Rasism och nyrasism i Sverige 1993-2003", i Mattsson, Katarina och Lindberg, Ingemar (red.). Rasismer i Europa: kontinuitet och förändring. Stockholm, Agora. ISBN: 91-89483-33-2
  8. ^ ”Afrofobi”. Dagens nyheter AB. http://www.dn.se/kultur-noje/kulturhusets-nya-chef-kastar-ut-tintin. Läst 25 september 2012. Okänd parameter date
  9. ^ ”Tintin inte rasistisk enligt domstol”. Dagens Nyheter AB. http://www.dn.se/kultur-noje/tintin-inte-rasistisk-enligt-domstol. Läst 14 februari 2012. Okänd parameter date

Externa länkar