Ägg (livsmedel)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För fisk- och kräftdjursägg, se rom (ägg).
Hönsägg

Ägg som livsmedel är lika gammalt som mänskligheten.[1] Ägg från fåglar, och kräldjur, exempelvis vissa arter av sköldpadda används som föda, och har konsumerats och tillretts på en rad olika sätt.[1] Bland tamfågel är det främst ägg från höns, anka, vaktel, gås och struts som används som föda, och bland vilda fåglar är det främst olika änder, gäss och havsfågel.[källa behövs] Till de vanligaste tillagningsmetoderna hör kokning och stekning, men ägg förekommer också i mer komplicerade anrättningar som degar, i pannkakor, quiche och dylikt. I vissa rätter används bara äggulan, som i suffléer, medan bara vitan används i exempelvis maräng.

Äggulor koagulerar (stelnar) vid 65-70°C men temperaturen höjs beroende på vad äggulorna blandas med. När man blandar äggulor med stärkelse (exempelvis potatismjöl) så höjs temperaturen då äggulorna koagulerar till 85°C. Äggvita koagulerar vid 60-65°C.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Fågelägg har varit värdefulla livsmedel sedan förhistorien, både i jaktsamhällen och nyare kulturer där fåglarna har domesticerats.[1] I många kulturer har ägg varit, och är en viktig symbol, och på många platser är det starkt förknippade med traditioner och religion.[1] I andra kulturer är istället ägget tabu, eller anses smutsigt och får inte ätas.[1]

Anatomi och egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Schematic of a chicken egg:
1. Äggskal
2. Yttre membran
3. Inre membran
4. Äggsnodd
5. Yttre äggvita
6. Mittersta äggvitan
7. Membran
8. Kärna
9. Groddskiva
10. Gul äggula
11. Vit äggula
12. Inre äggvita
13. Äggsnodd
14. Luftcell
15. Ytterlager

Formen på ett ägg liknar en sfäroid där ena änden är större än den andra med cylindrisk symmetri längs den långa axeln.

Luftcell[redigera | redigera wikitext]

Den större änden av ägget innehåller luftcellen som bildas när innehållet i ägget svalnar och dras ihop efter att det är lagt.

Hönsägg[redigera | redigera wikitext]

Se även: Hönsuppfödning

Höns är effektiva foderomvandlare. På två kilo foder värper en modern värphöna cirka ett kilo ägg.[3]

Unga hönor värper mindre ägg och äldre hönor större.[4] Mängden kalcium i skalet är i princip alltid lika stor och därför har små ägg tjockare skal än stora ägg.[4] Vita ägg kommer vanligen från vita hönor och de bruna vanligen från bruna hönor.[4]

Ibland kan ett ägg ha dubbla gulor. Detta innebär att två äggceller har släppt samtidigt från hönans äggstock. Detta fenomen är vanligare hos unga höns än hos gamla[5].

Förutom att utgå från lukten kan man kontrollera färskheten på ett vanligt hönsägg genom att lägga det i en skål med vatten. Sjunker ägget så är det färskt. Flyter ägget upp är det några månader gammalt, eftersom den luftbubbla som finns i ägget blir större med tiden.[4] Ett äggskal innehåller ytterst små hål som släpper igenom luft för att fostret ska kunna andas inuti ett ägg. Ju äldre ägget blir desto mer luft kommer det in i ägget. Luften är lättare än vattnet och får ägget att lyfta.[6] Kokta ägg blir mer lättskalade under vatten. Om det ändå är svårskalat kan det bero på att ägget är alltför färskt.[4]

Man kan ta reda på om ett ägg är rått eller kokt genom att lägga det på sidan och putta till det så det snurrar likt en snurra. Det kokta ägget snurrar snabbare än det råa, detta på grund av att äggulan förflyttar sig något i det snurrande råa ägget.[6]

Lägger man ett ägg i ättiksyra några dagar kommer skalet att så gott som helt lösas upp[7] och ägget få en elastisk konsistens. Sköljer man därefter av ägget med vatten kan man se gulan inuti.[8]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Foodtimeline.org, Egg, läst 2017-06-01
  2. ^ ”Kokaihop.se”. www.kokaihop.se. http://www.kokaihop.se/blogPost/show/kokaihop-1/agg. Läst 7 juli 2016. 
  3. ^ ”Att äta ägg är smart för klimatet”. Svenska ägg. http://www.svenskaagg.se/?p=19818. Läst 28 mars 2017. 
  4. ^ [a b c d e] halsa.se - Mer om ägg Publicerad: 26 mars 2009. Läst: 19 oktober 2010.
  5. ^ ”Frågor och svar om ägg”. Svenska ägg. http://svenskaagg.se/?p=19901&m=3498. Läst 28 mars 2017. 
  6. ^ [a b] ”Hönans ägg”. Arla Minior. Arkiverad från originalet den 11 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120111040721/http://minior.arla.se/assets/pdf/lararpdf_9-23232b6a8f8420da3492f10fbb029ee6.pdf. Läst 30 december 2011. 
  7. ^ Linköpings universitet svarar på frågor inom kemi
  8. ^ Bravo apelsinjuice, baksidan. Läst 14 november 2008

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]