Åby kyrka
Åby kyrka | |
Kyrka | |
Land | Sverige |
---|---|
Län | Kalmar län |
Ort | Läckeby |
Trossamfund | Svenska kyrkan |
Stift | Växjö stift |
Församling | Åby församling |
Koordinater | 56°46′52″N 16°17′14″Ö / 56.78111°N 16.28722°Ö |
Invigd | 1774 |
Webbplats: Svenska kyrkan Ryssby-Åby | |
- För andra betydelser, se Åby kyrka (olika betydelser).
Åby kyrka är en kyrkobyggnad i Läckeby och tillhör Växjö stift. Den och dess medeltida föregångare har varit sockenkyrka i Åby socken och därefter församlingskyrka i Åby församling.
Medeltidskyrkan
Den nuvarande kyrkans föregångare var en medeltida stenkyrka troligen uppförd i senromansk stil i början på 1200-talet. Kyrkan brändes 1611 vid danskarnas härjningar i bygden. Tornet byggdes om 1620.Genom en teckningar utförda 1634 av Johannes Haquini Rhezelius och Petrus Frigelius 1746 kan vi få en uppfattning om hur kyrkan sett ut. Den bestod av ett högt vässtorn , långhus med kor och absid samt vapenhus. [1] Interiört delades långhuset genom kraftiga pelare i två skepp som var försedda med kryssvalv. Koret skildes från långhuset genom ett rundbågigt triumfvalv. Koret var troligen välvt med kryssvalv. Under 1700-talet blev kyrkan p.g.a. befolkningsökningen för trång och dessutom var den i behov av omfattande reparationer. Istället för utbyggnad beslöt man för uppförande av en helt ny kyrka. [2]
Den nya kyrkan
Den nya kyrkan uppfördes mellan 1774-1776 efter ritningar av arkitekten C. F. Adelcrantz och ersatte då en medeltida kyrkobyggnad. Grundstenen lades den 10 maj 1774 i absiden och kyrkan invigdes den 28 juni 1776 av biskopen Karl Gustav Schröder.[3] I kyrkan finns det "Wulfklouska gravkapellet", även kallat "Björnögraven".[4][5] Kyrkan är uppförd i gråsten, spritputsad och vitkalkad. Den består av ett långhusmed brutet tak och ett mindre kor i öster. Sakristian är belägen på norra sidan mitt emot det ovan nämnda gravkapellet på södra sidan. Tornet i väster där huvudingången är belägen, är försett med spetsbågiga ljudöppningar präglade av nygotik. År 1863 påbyggdes tornet med en åttakantig lanternin som avslutas med en spetsig spira, krönt med ett kors.
Kyrkans senaste inre renoveringar ägde rum 1932 då nytt golv i öländsk kalksten lades och orgelläktaren sänktes. 1974 byggdes utrymmet under läktaren in och Mariakapellet tillkom. [6]
Interiör
Kyrkans interiör är av salkyrkokaraktär med tunnvalv. Bänkinredningen är från kyrkans byggnadstid. Koret avskiljs från långhuset genom två obelisker. Själva koret lyses upp av färgsprakande glasmålningar som tillkom 1932 med motiv ut Nya testamentet.
- Altaruppsatsen i koret som är rik på träsniderier förfärdigades av Nils Ramsnidare och anskaffad 1648 till den äldre kyrkan. Uppsatsen kompletterades 1654 med en målning med motiv: Kristus på korset omgiven av soldater samt Jesu mor och Maria från Magdala. Altaruppsatsens understycke skildrar nattvardens instiftelse.[7]
- I koret är dopfunten placerad. Den är skänkt till kyrkan 1675 av överste Henrik Ulfklou och utförd i röd öländsk kalksten.
- Predikstolen med ljudtak och uppgång från sakristian är förfärdigad av bildhuggaren Jonas Berggren.
- En tidigare altartavla som är utförd 1792 av Jonas Berggren, har nu sin plats på södra långväggen.Den har som motiv: Jungfru Marie bebådelse.
- Kyrkorummets väggar pryds av ett antal begravningsvapen bl.a. fyra stycken från 1600-talet tillhörande familjen Ulfklou.
Bildgalleri
-
Interiör mot öster
-
Kyrkorummet med orgelläktaren
-
Koret
-
Altaruppsatsen 1648
-
Jonas Berggrens predikstol
-
Dopfunt 1675
-
Obelisk
Korfönster med motiv ur Nya testamentet
Orglar
- En Wisteniusorgel från 1749 anskaffades till den nya kyrkan. Denna ersattes av en ny orgel byggd 1849-50 av Johannes Magnusson, Nässja i Lemnhults socken, samtidigt tillverkades den nuvarande orgelfasaden.
- Ett nytt orgelverk insattes 1932 av Åkerman & Lund Orgelbyggeri.
- Den nuvarande orgeln från 1961 är tillverkad av O. Hammarberg.[8]
Disposition:
Manual I | Manual II | Pedal |
Gedackt 8' | Rörflöjt 8' | Subbas 16' |
Fugara 8 | Gedackt 4' | Principal 8' |
Principal 4' | Principal 2' | Pommer 4' |
Hålflöjt 4' | Nasat 1 1/3' | Nachthorn 2' |
Flagflöjt 2' | Scharf 2:3ch | Fagott 16' |
Sesquialtera 2ch | Regal 8' | |
Mixtur 4ch | ||
Skalmeja 8' |
Referenser
Noter
- ^ Siv Blomqvist Linér:"Åby kyrka", s.1-2.
- ^ Siv Blomqvist Linér:"Åby kyrka", s.3.
- ^ Inrikes tidningar 74, 21 september 1778, sid 1.
- ^ Personhistorisk tidskrift, 1905
- ^ Mattias Loman.se
- ^ Siv Blomqvist Linér:"Åby kyrka", s.5.
- ^ Siv Blomqvist Linér:"Åby kyrka", s.10.
- ^ Orgelanders
Tryckta källor
- Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland .Utgiven avRiksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie och antikvitets akademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International , Stockholm 1993 ISBN 91-7192-821-9
- Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. Libris 7794694. ISBN 91-971561-0-8
- Åby kyrka av Siv Blomqvist-Linér.Tryck: Barometern,Kalmar 1975.
Externa länkar och källor
- Församlingens webbplats
- Bebyggelseregistrets anläggningspresentation
- Riksantikvarieämbetet Åby kyrka
- Orgelanders
- Wikimedia Commons har media som rör Åby kyrka.