Hoppa till innehållet

Åminne, Värnamo kommun

(Omdirigerad från Åminne bruk)
Åminne
Tätort
Åminne bruk.
Åminne bruk.
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Jönköpings län
Kommun Värnamo kommun
Distrikt Värnamo distrikt
Koordinater 57°7′28″N 14°0′33″Ö / 57.12444°N 14.00917°Ö / 57.12444; 14.00917
Area 38 hektar (2020)[2]
Folkmängd 219 (2020)[1][2]
Befolkningstäthet 5,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 331 91
Tätortskod TX294[3]
T1736[4]
Småortskod S1805[5]
Beb.områdeskod 0683SB125 (1990–2015)[6]
0683TB111 (2015–)[6]
Ortens läge i Jönköpings län
Ortens läge i Jönköpings län
Ortens läge i Jönköpings län
Wikimedia Commons: Åminne bruk
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata
Flygbild
Åminne bruk på 1920-talet.

Åminne är en ort och tidigare järnbruk i Värnamo kommun, Småland (Jönköpings län). Orten ligger omkring 7 kilometer söder om Värnamo, vid sjön Vidöstern i Värnamo socken. Från 2015 räknas Åminne som en egen tätort då folkmängden åter överstiger 200 personer.[7]

Åminne bruk anlades av lagman Carl Danckwardt år 1826 vid gården Åminne, som ligger drygt 6 kilometer väster om den nuvarande orten. Järnbruket bestod ursprungligen av en masugn för sjömalm från de närbelägna sjöarna Bolmen och Vidöstern, men 1833 tillkom även ett stångjärnsverk. Familjen Lilliecreutz kom tidigt att bli ägare till bruket.

År 1899 stod Skåne-Smålands Järnväg (SSJ) färdig, och året därpå flyttades masugnen till Åminne station vid Vidösterns västra strand. Ett gjuteri och en mekanisk verkstad byggdes samtidigt. Bruket fick också en industribana, som var ansluten till SSJ:s station. Bruksrörelsen övertogs 1910 av ett familjeägt bolag inom släkten Lilliecreutz och fick namnet AB Åminne Bruk. Bolaget, som ombildades till Åminne Bruks Nya AB 1922, ägnade sig åt brytning och anrikning av sjömalm, tillverkning av tackjärn och gjutgods såsom kaminer, gräsklippare, manglar med mera. Åminne var nu det enda kvarvarande järnbruket i landet att använda sig av sjömalm. Verksamheten bedrevs dock med modernast tänkbara metoder. Det gamla sjömalmsfisket hade ersatts av mudderverk med en kapacitet om över 40 ton sjömalm per dag. Även masugnen, konstruerad av ingenjör J Bergström i Falun, var av modernaste slag med en nästan tolv meter hög pipa. Malmtillgången i Vidöstern beräknades till ca 500 000 ton. 1920- och 30-talens krisår gjorde dock att verksamheten nedlades 1934. Bruket hade då omkring 70 anställda. Gjuteriet var emellertid igång in på 1990-talet.

Åminne bruk är idag ett mycket välbevarat industriminne. Masugnen är bevarad, liksom gjuteriet där det finns en utställning om sjömalmens och järnhanteringens historia i Åminne. Här finns även en trecylindrig blåsmaskin och ett kolhus. Lämningar efter den gamla masugnen finns kvar vid Åminne herrgård.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Åminne 1950–2020[8][9]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
230 ##
1960
  
248
1965
  
274
1970
  
237
1975
  
218
1980
  
238
1990
  
196 18#
1995
  
189 26#
2000
  
195 26#
2005
  
187 26#
2010
  
199 26#
2015
  
222 38
2020
  
219 38
Anm.: Upphörde som tätort 1990. Åter tätort 2015.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.
 # Som småort.
  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 2 oktober 2013.[källa från Wikidata]
  4. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015, SCB, 25 oktober 2016, läs online, läst: 26 oktober 2016.[källa från Wikidata]
  5. ^ Småorternas landareal, folkmängd och invånare per km² 2005 och 2010, korrigerad 2012-10-15, SCB, 15 oktober 2012, läs online, läst: 9 juli 2016.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Förändringar i antalet tätorter 2010-2015. Statistiska Centralbyrån. Läst 18 november 2016.
  8. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 196. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]