Värnamo kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Värnamo kommun
Kommun
Värnamo Stadshuset.JPG
Värnamo stadshus (kommunhus)
Kommunens vapen.
Värnamo kommunvapen
LandSverige
LandskapSmåland
LänJönköpings län
CentralortVärnamo
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal1 382,41 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 216,17 kvadratkilometer[2]
- därav vatten166,24 kvadratkilometer[2]
Folkmängd34 700 ()[3]
Bef.täthet28,53 inv./km² (land)
Läge
Värnamo Municipality in Jönköping County.png
Kommunen i länet.
Koordinater57°11′00″N 14°02′00″Ö / 57.183333333333°N 14.033333333333°Ö / 57.183333333333; 14.033333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsJönköpings domkrets (–)
Värnamo domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0555[4]
Anställda3 575 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0683[6]
GeoNames2664852
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Värnamo kommun är en kommun i Jönköpings län. Centralort är Värnamo.

Kommunen är belägen på sydvästra delen av Sydsvenska höglandet och området är rikt på moss- och myrmarker. Värnamo kommun tillhör Finnvedens utpräglade småindustribygd där omkring en fjärdedel av de förvärvsarbetande invånarna var sysselsatta inom tillverkningsindustrin som i huvudsak består av små företag.

Sedan kommunen bildades 1971 har befolkningstrenden varit positiv. Borgerliga koalitioner har styrt kommunen sedan 1990-talet, sedan 2002 Alliansen.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bolmsö socken (mindre del), Bredaryd, Dannäs, Forsheda, Fryele, Gällaryd, Hånger, Kulltorp, Kärda, Nydala, Rydaholm, Torskinge, Tånnö, Voxtorp och Värnamo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Värnamo köping bildades 1871 genom en utbrytning ur Värnamo landskommun och ombildades till Värnamo stad 1920. Landskommunen införlivades sedan i staden 1947.

Vid Kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Bor (av de tidigare kommunerna Gällaryd, Tånnö och Voxtorp), Forsheda (av Forsheda, Dannäs, Hånger, Kärda, Torskinge och Tannåker), Klevshult (av Fryele, Hagshult, Tofteryd och Åker) samt Vrigstad (av Nydala, Hylletofta, Svenarum och Vrigstad). Samtidigt tillfördes Bredaryds landskommun en del av Kulltorps landskommun (vars huvuddel fördes till Gnosjö landskommun) medan Rydaholms landskommun samt Värnamo stad förblev oförändrade.

Värnamo kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Värnamo stad, Bors, Bredaryds och Rydaholms landskommuner samt delar ur Forsheda landskommun (Dannäs, Hånger, Kärda och Torskinge), en del ur Klevshults landskommun (Fryele), en del ur Vrigstads landskommun (Nydala) samt en mindre del av Unnaryds landskommun (en del av Bolmsö socken).[7]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Värnamo domsaga och kommunen ingår sedan 2005 i Jönköpings domsaga. [8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Värnamo gränsar i norr till kommunerna Gnosjö och Vaggeryd, i väster till Gislaved och i öster till Sävsjö; samtliga tillhörande samma län som Värnamo. I söder gränsar Värnamo till kommunerna Ljungby och Alvesta som båda tillhör Kronobergs län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen är belägen på sydvästra delen av Sydsvenska höglandet. Gnejs utgör huvudsakligen berggrunden i kommunens västra del medan granit huvudsakligen utgör dess östra del. Kommunens högre belägna områden domineras av morän beväxt med skog. Sandiga isälvsavlagringar, då ofta I form av rullstensåsar, återfinns i dalgångarna. Flest sjöar, exempelvis Bolmen och Vidöstern, återfinns i södra delen av kommunen. Vattendraget Lagan flyter genom Vidöstern. Det finns gott om moss- och myrmarker, vilket också märks i nationalparken i nordvästra delen av kommunen.[9]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Store Mosse nationalpark som består av det största sammanhängande myrområdet i Sydsverige finns i kommunen.[10] Nationalparken består till största delen av högmosse, skog –främst tallmoskog och sumpskog– samt kärr.[11]

Dessutom fanns 2022 17 naturreservat i kommunen varav 16 förvaltades av Länsstyrelsen i Jönköpings län.[10] I anslutning till nationalparken ligger reservaten Brokullen och Långö Mosse vilka tillsammans med nationalparken bildar skyddade områden om 8 000 hektar.[11]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i nio församlingar – Bredaryds, Forshedabygdens, Gällaryds, Kulltorps (inkluderade även ett område i Gnosjö kommun), Nydala-Fryele, Rydaholms, Tånnö, Voxtorps och Värnamo.

Distrikt inom Värnamo kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 14 distrikt[12]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 11 tätorter i Värnamo kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Värnamo 19 061
2 Rydaholm 1 587
3 Bredaryd 1 549
4 Forsheda 1 510
5 Bor 1 263
6 Horda 363
7 Lanna 330
8 Kärda 315
9 Hånger 333
10 Åminne 222
11 Tånnö 200

En mindre del av Lanna ligger i Gnosjö kommun.

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Politiska styren[redigera | redigera wikitext]

År Partier
1991-1994[13] C M KD
1994-1998 C M KD
1998-2002 C M KD
2002-2006 C M KD FP
2006-2010 C M KD FP
2010-2014 C M KD FP
2014-2018 C M KD L
2018- C M KD L

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2019–2022
Ordförande KD Camilla Rinaldo Miller
Förste vice ordförande C Mikael Karlsson
Andre vice ordförande S Ardita Berisha Cani

Källa:[14][15][16]

Lista över kommunfullmäktiges ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Tillträdde Avgick
  Christer Fjordevik (KD) 2006 2018
  Pär Persson (S) 2018-11-30 2018-12-12
  Camilla Rinaldo Miller (KD) 2018-12-12

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2021–2022
Ordförande C Mikael Karlsson
Förste vice ordförande M Gottlieb Granberg
Andre vice ordförande S Azra Muranovic

Källa:[17]

Lista över kommunstyrelsens ordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Maria Leifland 2001 2009 Centerpartiet
  Hans-Göran Johansson 2009 2021 Centerpartiet
  Mikael Karlsson 2021 Centerpartiet

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Nämnder 2019-2022 Ordförande Vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och utbildningsnämnden C Maria Johansson M Carina Källman S Britt-Marie Sellén Nilsson
Kulturnämnden M Eva Törn KD Xhilda Bushati S Senada Besic
Medborgarnämnden KD Arnold Carlzon L Runar Eldebo S Vivi-Ann Roos
Samhällsbyggnadsnämnden C Stefan Widerberg KD Ibrahim Candemir S Bo Svedberg
Omsorgsnämnden M Glenn Lund C Katarina Landin S Åke Wilhelmsson
Servicenämnden C Haris Sibonjic M Maria Nyström S Birgit Hof
Upphandlingsnämnden M Filip Wihrén Andersson C Laila Sedin S Anders Jansson
Valnämnden L Birgitta Petersson M Lars Carlborg S Lars Ekblad
Revisionen S Anders Berglund KD Lennart Swerlander

Mandatfördelning i Värnamo kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPAPKSDNYDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197011714737
1714737
4991,1
45
197321615547
21615547
4992,9
44
197621615547
21615547
4992,6
418
1979216112549
21612549
4990,9
3811
198211811103510
18103510
4991,5
3811
19851182185410
18285410
4989,3
3712
1988117219559
1729559
4985,9
3514
19911711195710
1795710
5186,3
3813
19941931103510
193103510
5186,5
3120
199811621121810
1612810
5180,22
2823
2002118114377
1814377
5178,92
2922
20062191102710
1910710
5179,90
3021
201011713112610
17311610
5182,08
2724
2014118368168
1836868
5184,13
3120
20182151810258
1581058
5185,11
2724
  • APK bytte namn till SKP 1995 och gick under benämningen Kommunisterna i valet 1998.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Värnamo kommun tillhör Finnvedens utpräglade småindustribygd där omkring en fjärdedel av de förvärvsarbetande invånare var sysselsatta inom tillverkningsindustrin i början av 2020-talet. Karaktäristiskt var de många små företagen inom de olika industrierna, vilka sysslar med metallbearbetning, maskintillverkning, plast- och gummiproduktion, träförädling och möbeltillverkning. Bland de större företagen märktes Trelleborg Sealings Profile AB, DS Smith Packaging Sweden AB och 3M Svenska AB. Antalet sysselsatta inom servicesektorn, både offentliga och privata, har över tid ökat liksom inom handel och samfärdsel. De största arbetsgivarna var kommunen samt regionen genom bland annat Värnamo sjukhus.[9]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

Europaväg 4 genomkorsar kommunen från söder till norr och passerar sjön Vidöstern. Genom kommunen går också riksväg 27 liksom länsvägarna 127, 151, 152 och 153. Järnvägarna Halmstad–Nässjö och Göteborg–Kalmar/Karlskrona passerar också genom kommunen. Hagshults flygbas finns i norra delen av kommunen.[9]

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

År 2022 fanns 19 grundskolor och en grundsärskola, geografiskt spridda i kommunen.[18] Samtidigt fanns en gymnasieskola, Finnvedens gymnasium.[19]Campus Värnamo bedrevs utbildning på universitetsnivå[20] genom Jönköpings universitet.[21] Sedan 2019 är Campus Värnamo strategisk partner till universitetet och dess forsknings- och utbildningsmiljö – SPARK.[22]

Sjukvård[redigera | redigera wikitext]

I kommunen finns Värnamo sjukhus, ett av Sveriges största länsdelssjukhus, med ett upptagningsområde som i början av 2020-talet inkluderade 85 000 personer i kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo. Sjukhuset drevs av Region Jönköpings län.[23] Regionen beskrev 2017 att här bedrev "specialiserad vård – planerad såväl som akut – för sjukdomar och skador som inte kan utredas eller behandlas på vårdcentralerna" samt att det fanns flera "nyrenoverade vårdavdelningar".[24] Som exempel kan nämnas att White Arkitenter utformat flera av dessa.[25]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Värnamo kommun 1970–2015
År Invånare
1970
  
29 361
1975
  
30 072
1980
  
30 342
1985
  
30 668
1990
  
31 315
1995
  
31 582
2000
  
32 256
2005
  
32 700
2010
  
32 833
2015
  
33 473
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har nära kopplingar till industrin och industrins utveckling ses som en viktig del av kommunens kulturarv. Därför har kulturmiljövården under flera decennier fokuserat på att uppmärksamma och utveckla det industriella kulturarvet.[26] Som exempel kan nämnas att det finns fyra platser i kommunen som är registrerade i fornminnesregistret kopplade till med hammare eller smedjor. Dessa är Ohs bruk, Åminne gamla bruk , Åminne nya bruk och Slättö i före detta Torskinge socken.[27]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: En blå bjälkvis stående ström på guldfält.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t år 1922 för den nyblivna staden Värnamo. Strömmen syftar på Lagan och guldfärgen skall antyda sanden i flygsandsfälten utanför Värnamo. Efter kommunbildningen registrerades vapnet för Värnamo kommun år 1974. Även Bors landskommun hade ett vapen.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2022 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2022, Statistiska centralbyrån, 11 maj 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Värnamo tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ [a b c] ”Värnamo - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/v%C3%A4rnamo. Läst 16 juni 2022. 
  10. ^ [a b] ”Naturreservat - Värnamo kommun”. kommun.varnamo.se. https://kommun.varnamo.se/bygga-bo-miljo-och-trafik/naturvard-parker/naturreservat.html. Läst 16 juni 2022. 
  11. ^ [a b] ”Nationalparksfakta - Store Mosse nationalpark | Store Mosse nationalpark - Sveriges nationalparker | Välj nationalpark” (på svenska). Sveriges nationalparker. http://www.nationalpark.se/park/store-mosse-nationalpark/nationalparksfakta/. Läst 16 juni 2022. 
  12. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  13. ^ Sveriges Kommuner & Landsting: Maktfördelning för tidsperioden 1992 - 1994 Arkiverad 20 januari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 9 januari 2016
  14. ^ Ny ordförande valdes
  15. ^ ”Skräll i fullmäktige: (S) fick ordförandeposten”. Värnamo.nu. https://xn--vrnamo-bua.nu/nyheter/kommunfullmaktige-i-kvall/. Läst 30 november 2018. 
  16. ^ ”Protokoll KF Värnamo kommun 2019-10-31”. Arkiverad från originalet den 8 november 2019. https://web.archive.org/web/20191108163618/https://www.varnamo.se/download/18.172eb2cb16e2630cf0f54b/1573052939445/2019-10-31.pdf. Läst 8 november 2019. 
  17. ^ ”Kommunalråd och oppositionsråd”. Värnamo kommun. Arkiverad från originalet den 30 november 2018. https://web.archive.org/web/20181130113146/https://www.varnamo.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad-och-oppositionsrad.html. Läst 30 november 2018. 
  18. ^ ”Grundskolor - Värnamo kommun”. kommun.varnamo.se. https://kommun.varnamo.se/utbildning-och-barnomsorg/grundskola-forskoleklass-och-fritidshem/grundskolor.html. Läst 16 juni 2022. 
  19. ^ ”Sök gymnasieskolor - GymnasieGuiden”. www.gymnasieguiden.se. https://www.gymnasieguiden.se/kommun/vaernamo. Läst 16 juni 2022. 
  20. ^ ”Campus Värnamo - Värnamo kommun”. www.varnamo.se. https://www.varnamo.se/campusvarnamo.4.150f743c1720cafebd2362c.html. Läst 16 juni 2022. 
  21. ^ ”Förskollärare - Värnamo kommun”. www.varnamo.se. https://www.varnamo.se/campusvarnamo/utbildning/utbildningsarkiv/forskollarare.5.f0c3e6e174960600f06a67.html. Läst 16 juni 2022. 
  22. ^ ”Forskning och utveckling - Värnamo kommun”. www.varnamo.se. https://www.varnamo.se/campusvarnamo/naringsliv/forskningochutveckling.4.69539dd61750da551dc10ea.html. Läst 16 juni 2022. 
  23. ^ ”Värnamo sjukhus, Region Jönköpings län”. www.rjl.se. https://www.rjl.se/Folkhalsa-och-vard/sa-kontaktar-du-varden/besok-pa-vara-sjukhus/varnamo-sjukhus. Läst 16 juni 2022. 
  24. ^ ”Arbetsplatser på Värnamo sjukhus, Region Jönköpings län”. www.rjl.se. https://www.rjl.se/jobb-och-karriar/arbetsplatser-i-region-jonkopings-lan/sjukhus-som-arbetsplats/arbetsplatser-pa-Varnamo-sjukhusen/. Läst 16 juni 2022. 
  25. ^ ”Värnamo sjukhus | White arkitekter”. White Arkitekter Sverige. https://whitearkitekter.com/se/projekt/varnamo-sjukhus/. Läst 16 juni 2022. 
  26. ^ ”Industrins kulturarv - Värnamo kommun”. kommun.varnamo.se. https://kommun.varnamo.se/kultur-och-fritid/kultur/kulturhistoria-kulturarv/industrins-kulturarv.html. Läst 16 juni 2022. 
  27. ^ Järnindustri. Värnamo kommun. 17 juni 2022. https://kommun.varnamo.se/download/18.73ab2005153855cc9798f50/1459260542340/J%C3%A4rnindustri.pdf. 


Externa länkar[redigera | redigera wikitext]