Skåne–Smålands Järnväg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Skåne-Smålands Järnväg)
Hoppa till: navigering, sök
Skåne–Smålands Järnväg
Aminne-bruk-19.jpg
Spår i Åminne
Allmänt
Anslutande järnvägslinjer Halmstad–Nässjö Järnvägar
Borås–Alvesta Järnväg
Markaryd–Veinge Järnväg
Markaryd–Veinge Järnväg
Hässleholms-Markaryds Järnväg
Ängelholm–Klippans Järnväg
Hälsingborg–Hässleholms Järnväg
Smalspår
Vislanda–Bolmens Järnväg
Organisation
Invigd 1894 - 1899
Ägare Svenska staten 1939–
Markaryd–Strömsnäsbruk
Värnamo–Helmershus
SSJF[1]
Strömsnäsbruk-Traryd
Banoperatör Trafikverket
Markaryd–Timfors
Värnamo–Helmershus
SSJF Timfors-Traryd
Trafikoperatör SSJF
Tekniska fakta
Antal spår enkelspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största lutning 10 
ATC Nej
Fjärrblockering Nej, System S
Hastighet 40 km/h
Elektrifierad Nej
Tekniskt fakta bara för kvarvarande del från Trafikverket
Linjekarta
Continuation backward
Halmstad–Nässjö Järnvägar(Nässjö/Jönköping)
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZg+r"
Borås-Alvesta JärnvägBorås
Station on track
0 Värnamo
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "CONTfq"
Borås–Alvesta JärnvägAlvesta
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZgr"
3 Halmstad–Nässjö JärnvägarHalmstad
Unknown BSicon "KBSTxe"
5 Helmershuslinjeplats
Unknown BSicon "exHST"
7 Åminne
Unknown BSicon "exHST"
13 Hånger
Unknown BSicon "exHST"
21 Vidöstern
Unknown BSicon "exHST"
26 Vittaryd
Unknown BSicon "exHST"
32 Lagan
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exSTR+l" Unknown BSicon "exCONTfq"
Vislanda–Bolmens JärnvägVislanda (1067 mm)
Unknown BSicon "exBHF-L" Unknown BSicon "exBHF-R"
43 Ljungby
Unknown BSicon "exCONTgq" Unknown BSicon "exKRZ" Unknown BSicon "exSTRr"
Vislanda–Bolmens JärnvägBolmen (1067 mm)
Unknown BSicon "exWBRÜCKE"
Lagan
Unknown BSicon "exHST"
49 Kånna
Unknown BSicon "exHST"
54 Bäck
Unknown BSicon "exHST"
59 Hamneda
Unknown BSicon "exHST"
66 Hornsborg
Unknown BSicon "KHSTxa"
74 Traryd
Straight track Unknown BSicon "exSTR+l" Unknown BSicon "exCONTfq"
Strömsnäsbruk-Delary643 mm[2]
Stop on track Unused track end end
78 Strömsnäsbruk
Stop on track
84 Axhult
Small non-passenger station on track
89 Timsfors
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZg+r"
Markaryd–Veinge JärnvägVeinge
Station on track
92 Markaryd
Unknown BSicon "xABZgl" Unknown BSicon "CONTfq"
Hässleholms–Markaryds JärnvägHässleholm
Unknown BSicon "exHST"
100 Yxenhult
Unknown BSicon "exHST"
105 Skånes Fagerhult
Unknown BSicon "exHST"
109 Värsjö
Unknown BSicon "exHST"
Vanåsforshållplats
Unknown BSicon "exHST"
115 Åsljunga
Unknown BSicon "exHST"
122 Örkelljunga
Unknown BSicon "exHST"
129 Eket
Unknown BSicon "exHST"
135 Stidsvig
Unknown BSicon "exABZg+l" Unknown BSicon "exCONTfq"
Ängelholm–Klippans JärnvägKlippan
Unknown BSicon "exHST"
140 Östra Ljungby
Unknown BSicon "exCONTgq" Unknown BSicon "exABZgr" Continuation backward
Ängelholm–Klippans JärnvägÄngelholm
Unknown BSicon "exSTRl" Unknown BSicon "eABZg+r"
Hälsingborg-Hässleholms JärnvägHässleholm
Station on track
148 Kärreberga(slutstation SSJ banan)
Unknown BSicon "LSTR"
Av SSJ trafikerade banor till Helsingborg
Unknown BSicon "LSTR"
Helsingborg–Hässleholms JärnvägHelsingborg
Stop on track
Åstorp
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
Helsingborg–Landskrona–EslöfBilleberga
Stop on track
Ramlösa
Unknown BSicon "LSTR"
Helsingborg–Landskrona–EslöfHelsingborg
End station
Helsingborg C
Källa till avstånd och stationer.[3]

Skåne–Smålands Järnväg, SSJ, var en järnväg mellan Kärreberga i Skåne och Värnamo i Småland. Det finns en kort kvarvarande del, VärnamoHelmershus som ingår i Övriga banor i södra och östra Götaland hos Trafikverket. På sträckan Markaryd–Traryd ligger också spåret kvar och används av Skåne-Smålands Jernvägsmuseiförening (SSJF) för museitrafik och dressincykling.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Koncessionen att bygga järnvägens första sträckning, Kärreberga–Markaryd, blev beviljad den 9 augusti 1889 till Skåne–Smålands järnväg aktiebolag och järnvägen skulle vara klar den 1 juli 1892.[4] Helsingborg stad hade varit drivande i utbyggnaden av SSJ och styrelsen fanns i Helsingborg.[5]

Den första och sydligaste delen av järnvägen, Kärreberga–Markaryd Västra, avsynades den 20 december 1893. Denna sträcka öppnades för allmän trafik den 15 januari 1894 och togs i bruk av dåtidens postverk den 1 mars samma år. Markaryd Västra–Strömsnäs bruk blev färdig den 2 november 1897 och Strömsnäs bruk–Värnamo den 16 juni 1899[5] och med det var järnvägen färdigbygd. Markaryd Västra var SSJ:s stationshus vid bangården i Markaryd.[6]

Järnvägen i Sverige byggdes snabbt ut runt sekelskiftet i södra Sverige. Vid Kärreberga utgick SSJ från Helsingborg–Hässleholms järnväg. I Östra Ljungby korsade Ängelholm–Klippans Järnväg öppnad 1904. I Markaryd anslöt Vittsjö–Markaryds Järnväg öppnad 1892 och Markaryd–Veinge Järnväg öppnad 1899[7]. Den koncessionerade järnvägen mellan Markaryd och Landeryd byggdes aldrig.[8] Från Strömsnäs bruk utgick en smalspårig järnväg med den udda spårvidden 643mm till Delary.[5] Den smalspåriga Vislanda–Bolmens Järnväg öppnad 1878 korsads i Ljungby. I Värnamo anslöt Halmstad–Nässjö Järnvägar öppnad 1882 med delen till Jönköping från Vaggeryd öppnad 1894 och Borås–Alvesta Järnväg (BAJ) öppnad 1902.

Den järnvägstekniska huvudorten för SSJ var Strömsnäsbruk där banans lokstallar och verkstad var placerade och under privatbanetiden fungerade Strömsnäsbruk som huvudort.[källa behövs] Efter att SJ tagit över 1939 fortsatte man att använda lokstationen. En del av dess lokaler finns nu hos SSJF.

Efter Riksdagsbeslutet 1939 om att förstatliga alla svenska järnvägarna var SSJ en av de första som köptes. SSJ drevs till en början som statligt bolag för att 1940 införlivas i Statens Järnvägar.

En av de få ändringarna till banan var anslutning till Halmstad–Nässjö-linjen vid infarten till Värnamo i samband med att Riksväg 27 byggdes om på 1980-talet.[9] I mitten på 2000-talet var banan avstängd mellan Timsfors och Strömsnäsbruk för byggandet av E4. Den öppnades igen hösten 2005.[10]

Under 1980-talet arbetade Ljungby kommun, utan att lyckas, för att persontrafiken skulle återupptas genom anslutning till Krösatågen. År 2005 var Ljungby för nedläggningen eftersom det inte var ekonomiskt möjligt att återfå tågtrafik. Banvallen skulle förvärvas inom Ljungby kommun. [11]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Den södra slutstation för SSJ var Åstorp eller Helsingborg via Ramlösa på Helsingborg–Hässleholms järnväg.[12] och Helsingborg–Landskrona–Eslöfs järnväg. [13]

Det mesta av det lågväga resandet genom Småland gick via Södra Stambanan som gick några mil öster om SSJ men till mitten på 40-talet fanns det direktvagnar mellan Jönköping och Helsingborg.[9]

I mitten på 50-talet ersattes loktågen dragna bland annat av E-lok med rälsbussar från Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad och senare med Y6-generationen av motorvagnar.

Trafiken upphör[redigera | redigera wikitext]

Persontrafiken längs hela banan upphörde i maj 1968.[14]

Men redan 1963 hade godstrafiken upphört på sträckan Örkelljunga-Stidsvig.[14]. 1977 upphörde godstrafiken Åsljunga-Örkelljunga, 1982 Kärreberga-Stidsvig.[14] Godstrafiken Skånes Fagerhult–Åsljunga upphörde 1983 och Markaryd–Skånes Fagerhult 1994.[15] Norr om Markaryd upphörde godstrafiken Hamneda-Ljungby 1975 (sporadisk trafik till 1986). På sträckan Strömsnäsbruk-Traryd upphörde trafiken 1989, sista trafiken bestod i att transportera ut räls från spårrivningen Ljungby-Traryd[14]. Trafiken Helmershus-Ljungby upphörde 1997[15] och godstrafiken Timsfors–Strömsnäsbruk upphörde runt år 2000[15] men SSJF fortsatte att trafikera bandelen med museitrafik. År 2009 lade GreenCargo ned den planenliga godstrafiken till Timsfors, därefter har enbart sporadisk godstrafik körts till/från Timsfors, fr a lastning av timmer fvb sågverk. Sommaren 2015 blev SSJF infrastrukturförvaltare för hela sträckan Traryd-Strömsnäsbruk-(Markaryd), dessförinnan hade man haft ansvar för del av banan ner till Timsfors.

Spårrivningar[redigera | redigera wikitext]

Det mesta har rivits. Regeringen gav Statens Järnvägar tillstånd att riva Ljungby–Traryd och Skånes Fagerhul–Kärreberga 1987.[16] Det första som revs var vid Eket för att ge plats åt E4. Östra Ljungby-Stidsvig revs 1990, Stidsvig–Skånes Fagerhult 1991 och Skånes Fagerhult–Markaryd revs 1999.[17] Från strax norr om Kärreberga omkring 3 km norrut mot Östra Ljungby ligger spåret kvar i Åstorps kommun.[18]

Efter överklagande fastställde regeringen i februari 2009 nedläggning av järnvägen Helmershus–Ljungby.[19] Rivningen började samma år och var färdig 2010. En del av växlarna hade tidigare flyttats till den nybyggda kombiterminalen i Skillingaryd på Järnvägslinjen Halmstad-Nässjö.[20]

Cykelvägar[redigera | redigera wikitext]

Det mesta av banvallen har köpts av kommunerna och mycket är cykelväg. Den första cykelvägen startar i Östra Ljungby och fortsätter genom Örkelljunga där kommunen äger banvallen.[21] förutom där E4:an korsar. Den fortsätter till Markaryd. I Ljungby ägs banvallen söder ut av kommunen[22] och det finns cykelväg till Hornsborg. Söder om Hornsborg mot Traryd har banvallen använts till landsväg.[11] På den 2009/2010 rivna sträckan, som fortfarande ägs av staten, mellan Ljungby–Värnamo finns det planer på cykelväg närmast varje stad, men inga gemensam planer hela vägen.[23] I Ljungby utreds frågan under 2011.[24]

Nuläget[redigera | redigera wikitext]

De kvarvarande delen av banan som utgår från Värnamo till lastplatsen Helmershus (två km) är förvaltad av Trafikverket, men det finns för närvarande ingen planlagd godstrafik. Skåne–Smålands Jernvägsmuseiförening (SSJF) äger och förvaltar Strömsnäsbruk–Traryd (3,5 km) och arrenderar från staten och förvaltar Markaryd–Strömsnäsbruk (14 km), vilken är öppen för turisttrafik sommartid. [25]

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Den kvarvarande järnvägen vid Helmershus kan komma att användas vid en central dragning av Europabanan genom Värnamo.[26]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Postvagnen – Köpt av Staten via Banverket 2003
  2. ^ Strömsnäsbruk-Delary Arkiverad 27 maj 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Järnvägsinformation
  4. ^ Till 100-årsminnet av Skåne–Smålands järnväg, Ola Cappelin/Erik Lindgren, Förlaget på post, Växjö 1993, ISBN 91-971379-3-6
  5. ^ [a b c] Nordisk familjebok 1917 - Skåne-Smålands järnväg
  6. ^ BANVAKT.se Markaryd V
  7. ^ Nordisk familjebok 1912 - Markaryd-Veinge Järnväg
  8. ^ Nordisk familjebok 1912 – Markaryd
  9. ^ [a b] Banguiden Markaryd–Traryd, Ljungby–Värnamo
  10. ^ Postvagnen – 2005-11-27 Välkomna tillbaka på riksnätet...
  11. ^ [a b] CENTRUMPLANEN Fördjupning av översiktsplanen för Ljungby centrum 2007
  12. ^ Nordisk familjebok 1910 Hälsingborg-Hässleholms järnväg
  13. ^ Nordisk familjebok 1911 Landskrona och Hälsingborgs järnvägar
  14. ^ [a b c d] Järnvägar i historien Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  15. ^ [a b c] Postvagnen – Värnamo - Ljungby – Vad är kvar?
  16. ^ [Tidningen TÅG 10/87]
  17. ^ Postvagnen – 2007-05-11 När revs Skåne Smålands järnväg
  18. ^ Postvagnen 2004-01-07 SSJ-rester
  19. ^ Värnamo kommun Detaljplan Helmerhus 6:7
  20. ^ Finnvedennu 2009-12-16 Sida 2 Arkiverad 6 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  21. ^ Örkelljunga kommun Översiktsplan 2008-12-15[död länk]
  22. ^ Banvallen i Ljungby
  23. ^ Värnamo - Gc-väg Helmershus - Hånger[död länk]
  24. ^ Motion om cykelväg mellan Ljungby och Lagan[död länk]
  25. ^ Järnvägsnätsbeskrivning SSJF
  26. ^ Europabanan – Centralt stationsläge och höghastighetsbanan genom Värnamo 2010-03-30

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Cappelin, Ola (1906). Med Skåne-Smålands järnväg från Åstorp till Vernamo : en järnvägsbeskrifning och resehandbok. Helsingborg: Killbergs bokh. Libris 1612489 
  • Cappelin, Ola; Lindgren, Erik (1993). Med Skåne-Smålands järnväg från Åstorp till Vernamo : en järnvägsbeskrifning och resehandbok. Växjö: På post. Libris 11403424. ISBN 91-971379-3-6  - S. 35-48: Posthistorisk del / Erik Lindgren ; Järnvägs- och posthistoria från Åstorp, Kärreberga (Kvidinge sn), Östra Ljungby, Stidsvig, Eket (Rya sn), Örkelljunga, Åsljunga, Värsjö (Röke sn), Skånes Fagerhult och Yxenhult.
  • Helmersson, Arne (1998). Minnen från Skåne-Smålands järnväg, SSJ. Strömsnäsbruk: Skåne-Smålands Jernvägsmuseifören. (SSJF). Libris 8525896 
  • Helmertz, Per Fredrik Leonard (1931). Från Öresund till Vättern över Skåne-Smålands järnväg (Åstorp-Värnamo). Hälsingborg. Libris 2697591  - Nya upplagor 1933 och 1934
  • Rosén, Bengt (1991-1994). Bilder från Skåne-Smålands järnväg, SSJ. Strömsnäsbruk: Skåne-Smålands jernvägsmuseiförening (SSJF). Libris 1995123