Storvik
| Storvik | |
| Tätort | |
 | |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Gästrikland |
| Län | Gävleborgs län |
| Kommun | Sandvikens kommun |
| Distrikt | Ovansjö distrikt |
| Koordinater | 60°35′8″N 16°31′33″Ö / 60.58556°N 16.52583°Ö |
| Area | 267 hektar (2018)[2] |
| Folkmängd | 2 255 (2020)[1] |
| Befolkningstäthet | 8,446 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Tätortskod | T7296[3] |
| GeoNames | 2671501 |
  Ortens läge i Gävleborgs län
| |
| Wikimedia Commons: Storvik | |
| SCB:s tätortsavgränsning (långsam) Redigera Wikidata | |
Storvik är en tätort i Sandvikens kommun i Gästrikland, Gävleborgs län.
Storvik var, och är fortfarande, en viktig järnvägsknut för godstågen. Här möts Norra stambanan, Bergslagsbanan och Godsstråket genom Bergslagen.
Historia[redigera | redigera wikitext]
Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]
Storvik var och är beläget i Ovansjö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Ovansjö landskommun där Storviks municipalsamhälle inrättades 12 maj 1916. Municipalområdet med kringområde utbröts ur landskommunen 1924 och bildade Storviks köping som sedan 1971 uppgick i Sandvikens kommun.[4]
I kyrkligt hänseende har Storvik alltid hört till Ovansjö församling.[5]
Orten ingick till 1880 i Ovansjö, Torsåkers och Årsunda tingslag därefter till 1921 i Gästriklands västra tingslag och sedan till 1971 i Gästriklands västra domsagas tingslag. Från 1971 till 2004 ingick Storvik i Sandvikens domsaga och orten ingår sedan 2004 i Gävle domsaga.[6]
Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]
| Befolkningsutvecklingen i Storvik 1950–2015[7][8] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 1 882 | |||
| 1960 | 2 540 | |||
| 1965 | 2 669 | |||
| 1970 | 2 615 | |||
| 1975 | 2 748 | |||
| 1980 | 2 657 | |||
| 1990 | 2 442 | 262 | ||
| 1995 | 2 428 | 263 | ||
| 2000 | 2 293 | 263 | ||
| 2005 | 2 251 | 263 | ||
| 2010 | 2 165 | 262 | ||
| 2015 | 2 202 | 273 | ||
Anm.: sammanvuxen med Övre Storvik 2015
| ||||
Näringsliv[redigera | redigera wikitext]
 |
Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2018-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett av Storviks äldsta företag är Wetterlings yxfabrik, som grundades 1880 av bröderna Wetterling. Wetterlings yxor tillverkas fortfarande i samma smedja som på 1880-talet.
ABB Service i Storvik har cirka 90 medarbetare och sysslar med service, utbildning, reservdelar och tillverkning.
ALMAB bildades 1928 och idag projekterar och tillverkar de utrustning för träförädling.
Utbildning[redigera | redigera wikitext]
Västerbergs folkhögskola har funnits i Västerberg i utkanten av Storvik sedan 1910. I Storvik finns även låg-, mellan- och högstadieskolan Hedängskolan som grundades 1967.
Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]
Storvik har, för sin storlek, mycket goda tågförbindelser med flera andra delar av landet. Storviks station trafikeras av Tåg i Bergslagen, vilka förbinder orten med Sandviken och Gävle C i öster samt Laxå[källa behövs] och Mjölby i sydväst via bland annat Hofors, Falun, Borlänge och Örebro, en gren går även via Torsåker och Avesta Krylbo till Örebro och Hallsberg.
|
| |
Personer från Storvik[redigera | redigera wikitext]
- Wilhelmina Skogh, entreprenör i hotell- och restaurangbranschen. Hon drev Järnvägshotellet i Storvik från 1874 samt i Bollnäs, Lingbo och Rättvik. 1902 utsågs hon till VD för Grand Hôtel i Stockholm
- Edvard Persson, skidåkare som vann SM-guld 60 km skidor i Örnsköldsvik 1916.
- Birger Lundquist, illustratör samt tidningstecknare på Dagens Nyheter, föddes 1910 i Storvik. Han var son till verkmästare Frans Rickard Lundquist och Ellen, född Holmqvist.
- Roland Hedström, skidåkare som åkte tolv Vasalopp varav två tredjeplatser, 1964 och 1967. Roland var aldrig varit sämre än 35:e man.
- Madeleine Bäck, författare och journalist, har vuxit upp i Storvik.
- Fred Eriksson, proletärförfattare, föddes på julafton 1914 i Nedergården i Håtuna socken utanför Sigtuna. Han var också anställd hos SJ och när han pensionerades var han stationsföreståndare i Storvik.
Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]
- Kvarnbackens Teknik & Prylmuseum. Teknik- och kuriosaprylar från 1800-talet fram till våra dagar.
- Storviks Stationshus. Byggdes 1875 och är i stort sett intakt. Kafé, utställningar med mera
- Café Merkurius. Inrymt i ett gammalt köpmanshus.
- Kyrkan i Storvik. Invigd 1960, takmålning av Uno Wallman
- Skatfors Spik o Tegelbruk, museum, servering.
- Näs. Vikingagravar
- Lem. Myrmalmsugnar
- Rosenlöfs tryckerimuseum, finns i Kungsgården
Se även[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 23 januari 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sandvikens tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||
| |||||