19 Aquilae

Från Wikipedia
19 Aquilae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildÖrnen
Rektascension19t 08m 59,90684s[1]
Deklination+06° 04′ 23,4857″[1]
Skenbar magnitud ()5,227,[2] 5,230 ± 0,009 (V)[3]
Stjärntyp
SpektraltypF0 III-IV[4]
U–B+0,020[2]
B–V0,346 ± 0,005[5]
Variabeltypmisstänkt Gamma Doradus-variabel[6]
Astrometri
Radialhastighet ()-46,7[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -5,485 ± 0,419[1] mas/år
Dek.: -73,785 ± 0,397[1] mas/år
Parallax ()22,9563± 0,2397[1]
Avstånd142 ± 1  (43,6 ± 0,5 pc)
Absolut magnitud ()1,94[8]
Detaljer
Massa1,54[9] M
Radie2,50+0,25-0,05[1] R
Luminositet12,8 ± 0,2[1] L
Temperatur6 784 ± 53[9] K
Metallicitet+0,03 (Fe/H)[4] dex
Vinkelhastighet57,0[10] km/s
Ålder2,25[9] miljarder år
Andra beteckningar
HD 178596[11], HIP 94068[11], HR 7266[11], SAO 124318[11], IRAS 19065+0559[11], GSC 00475-01667[11], BD+05 4040[11], FK5 3530[11], GC 26379[11], GCRV 11607[11], HIC 94068[11], N30 4240[11], PLX 4463[11], PLX 4463.00[11], PPM 167256[11], ROT 2735[11], TD1 24011[11], TYC 475-1667-1[11], UBV 16240[11], uvby98 100178596[11], YZ 5 9052[11], 2MASS J19085991+0604235[11], 1RXS J190859.7+060426[11], Gaia DR2 4305679773377634944[11], WEB 16376[11], 19 Aql, Gaia DR3 4305679773377634944[11], TIC 180240197[11], AG+05 2665[11] och UBV M 23533[11][12]

19 Aquilae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[13] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Örnen. Den har en skenbar magnitud på ca 5,23[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 2 på ca 23,0[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 142 ljusår (ca 44 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -47 km/s.[7]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

19 Aquilae är en gul till vit jättestjärna av spektralklass F0 III-IV,[4] som är på väg att lämna stadiet som underjätte. Den har en massa som är ca 1,5[9] solmassor, en radie som är ca 2,5[1] solradier och utsänder ca 13[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 6 800 K.[9]

19 Aquilae listades av Poretti et al. (2003) som en misstänkt Gamma Doradus-variabel, och den ligger nära den svalare änden av instabilitetsremsan på Hertzsprung–Russell-diagrammet.[6] En punkt med dess rumsliga koordinater är en källa för röntgenstrålning, som troligen kommer från stjärnan.[14]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 19 Aquilae, 25 januari 2021.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c] Oja, T. (1986). "UBV photometry of stars whose positions are accurately known. III". Astronomy and Astrophysics Supplement Series. 65 (2): 405–4. Bibcode:1986A&AS...65..405O.
  3. ^ ”Basic data: V* 19 Aql – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=19+Aql&submit=SIMBAD+search. Läst 29 juli 2019. 
  4. ^ [a b c] Balachandran, Suchitra (May 1, 1990). "Lithium depletion and rotation in main-sequence stars". Astrophysical Journal, Part 1. 354: 310–332. Bibcode:1990ApJ...354..310B. doi:10.1086/168691.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=98754. Läst 29 juli 2019. 
  6. ^ [a b] Poretti, E.; et al. (2003). "Preparing the COROT space mission: Incidence and characterisation of pulsation in the lower instability strip". Astronomy and Astrophysics. 406: 203. arXiv:astro-ph/0304422. Bibcode:2003A&A...406..203P. doi:10.1051/0004-6361:20030711.
  7. ^ [a b] Wielen, R.; et al. (1999). "Sixth Catalogue of Fundamental Stars (FK6). Part I. Basic fundamental stars with direct solutions". Veröffentlichungen Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg. Astronomisches Rechen-Institut Heidelberg. 35 (35). Bibcode:1999VeARI..35....1W.
  8. ^ Holmberg, J.; et al. (July 2009). "The Geneva-Copenhagen survey of the solar neighbourhood. III. Improved distances, ages, and kinematics". Astronomy and Astrophysics. 501 (3): 941–947. arXiv:0811.3982. Bibcode:2009A&A...501..941H. doi:10.1051/0004-6361/200811191.
  9. ^ [a b c d e] Luck, R. Earle (2015). "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants". Astronomical Journal. 150 (3): 88. arXiv:1507.01466. Bibcode:2015AJ....150...88L. doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  10. ^ Schröder, C.; Reiners, A.; Schmitt, J. H. M. M. (January 2009). "Ca II HK emission in rapidly rotating stars. Evidence for an onset of the solar-type dynamo" (PDF). Astronomy and Astrophysics. 493 (3): 1099–1107. Bibcode:2009A&A...493.1099S. doi:10.1051/0004-6361:200810377. Hämtad 2019-06-01.
  11. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
  12. ^ "19 Aql". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-05-30.
  13. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  14. ^ Haakonsen, Christian Bernt; Rutledge, Robert E. (September 2009). "XID II: Statistical Cross-Association of ROSAT Bright Source Catalog X-ray Sources with 2MASS Point Source Catalog Near-Infrared Sources". The Astrophysical Journal Supplement. 184 (1): 138–151. arXiv:0910.3229. Bibcode:2009ApJS..184..138H. doi:10.1088/0067-0049/184/1/138.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]