29 Aquarii

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
29 Aquarii
Aquarius IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension22t 02m 26,24485s[1]
Deklination+16° 57′ 53,3959″[1]
Skenbar magnitud ()+6,39[2]
Stjärntyp
SpektraltypA2 V + K0 III[3]
B–V+0,447 ± 0,022[2]
VariabeltypAlgol-variabel
Astrometri
Radialhastighet ()+15,0 ± 4,3[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +5,292[1] mas/år
Dek.: +1,256[1] mas/år
Parallax ()5,5489 ± 0,1285[4]
Avstånd590 ± 10  (180 ± 4 pc)
Absolut magnitud ()-0,77[5]
Detaljer
Radie10,35[5] R
Temperatur6 545[5] K
Andra beteckningar
V* DX Aqr, BD-17 6422, CCDM J22024-1658AB, HD 209278, HIC 108797, HIP 108797, HR 8396, IRAS 21597-1712, PPM 239702, 1RXS J220226.6-165755, SAO 164830, TD1 28702, uvby98 00209278 ABV, WDS J22024-1658AB, Gaia DR2 6826564991861746688 [6]

29 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, eller med variabelbeteckning DX Aquarii, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 6,39[2] och kräver åtminstone en handkikare för att kunna observeras. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 5,5[4] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 590 ljusår (ca 180 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radiell hastighet på ca 15 km/s.[2]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 29 Aquarii A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass A2 V.[3] Den har en radie, som är ca 10[5] gånger större än solens och en effektiv temperatur av ca 6 500[5] K.

29 Aquarii är ett spektroskopisk dubbelstjärna med en nära cirkulär bana och en omloppsperiod på endast 0,945 dygn,[7] som trots dess närhet inte ser ut att vara en dubbelstjärna.[8] Omloppsplanet för de två stjärnorna ligger nära siktlinjen från jorden, varför de bildar en förmörkande Algolvariabel. Variabiliteten upptäcktes 1965 av W. Strohmeier från Remeis-Observatoriet i Bamberg, Tyskland.[9] Han upptäckte senare att variationen orsakades av att primärstjärnan periodiskt skymdes av en följeslagare,[10] som är en jättestjärna av spektralklass K0 III.[3]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 29 Aquarii, 1 november 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b c] Zasche, P.; et al. (August 2009), "A Catalog of Visual Double and Multiple Stars With Eclipsing Components", The Astronomical Journal, 138 (2): 664–679, arXiv:0907.5172, Bibcode:2009AJ....138..664Z, doi:10.1088/0004-6256/138/2/664.
  4. ^ [a b] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  5. ^ [a b c d e] https://www.universeguide.com/star/29aquarii. Hämtad 2019-11-01.
  6. ^ "BD-17 6422 -- Spectroscopic binary", SIMBAD Astronomical Object Database, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-07-16.
  7. ^ Paffhausen, W.; Seggewiss, W. (April 1976), "Spectroscopic orbits of the eclipsing binaries DV and CX Aqr", Astronomy and Astrophysics, Supplemental Series, 24: 29–34, Bibcode:1976A&AS...24...29P.
  8. ^ Rucinski, Slavek M. (October 2002), "The 7.5 Magnitude Limit Sample of Bright Short-Period Binary Stars. I. How Many Contact Binaries Are There?", The Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 114 (800): 1124–1142, arXiv:astro-ph/0207144, Bibcode:2002PASP..114.1124R, doi:10.1086/342677.
  9. ^ Strohmeier, W.; et al. (1965). "Bright Southern BV-Stars". Information Bulletin on Variable Stars. 81: 1. Bibcode:1965IBVS...81....1S.
  10. ^ Strohmeier, W. (1966). "BV 449 and BV 600, Two Bright EB-Stars". Information Bulletin on Variable Stars. 164: 1. Bibcode:1966IBVS..164....1S.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]