24 Aquarii

Från Wikipedia
24 Aquarii
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildVattumannen
Rektascension21t 39m 31,53468s[1]
Deklination-00° 03′ 04,1095″[1]
Skenbar magnitud ()+6,66[2]
Stjärntyp
SpektraltypF7 III[3] eller F7 V + ? + F9 V[4]
B–V0,52[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-15,86 ± 0,06[2] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +215,367[1] mas/år
Dek.: +17,077[1] mas/år
Parallax ()25,0839 ± 0,6277[1]
Avstånd130 ± 3  (39,9 ± 1,0 pc)
Absolut magnitud ()3,45[2]
Detaljer
Massa1,25[6] M
Radie1,42+0,05-0,08[1] R
Luminositet2,864 ± 0,080[1] L
Temperatur6 231[6] K
Metallicitet-0,09[6] dex
Ålder3,5[7] miljarder år
Andra beteckningar
AG-00 2789 BD-00 4245, CCDM J21395-0003AB, HD 206058, HIC 106942, HIP 106942, 2MASS J21393149-0003042, PLX 5220, PPM 181318, 1RXS J213931.9-000314, SAO 145566, TD1 28332, uvby98 100206058, WDS J21395-0003AB, Gaia DR2 2687099735592677120 [8]

24 Aquarii, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna[7] belägen i den norra delen av stjärnbilden Vattumannen. Den har en kombinerad skenbar magnitud på 6,66 [2] och är mycket svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 25,1[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 130 ljusår (ca 40 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet på ca -16 km/s.[2]

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Primärstjärnan 24 Aquarii A är en gul till vit jättestjärna och spektroskopisk dubbelstjärna av spektralklass F7 III.[3] En annan studie ger den spektraltyp F i huvudserien.[4] Den synliga enheten 24 Aquarii Aa har en massa som är ca 1,3[6] gånger större än solens massa, en radie, som är ca 1,4[1] gånger större än solens och utsänder från dess fotosfär ca 2,9[1] gånger mera energi än solen vid en effektiv temperatur av ca 6 200[6] K.

Den synliga följeslagaren 24 Aquarii B är en gul stjärna i huvudserien av spektralklass F9 V med en omloppsperiod på 48,65 år och en stor excentricitet på 0,868. [7]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 24 Aquarii, 28 oktober 2019.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  3. ^ [a b] Fehrenbach, C. (1966), "La mesure des vitesses radiales au prisme objectif XIX. Liste de 893 vitesses radiales determinees au prisme objectif a vision directe", Publications de l'Observatoire de Haute-Provence, 8: 25, Bibcode:1966POHP....8...25F.
  4. ^ [a b] Griffin, R. F.; et al. (June 1996), "Spectroscopic binary orbits from photoelectric radial velocities. Paper 128: 24 Aquarii", The Observatory, 116: 162–175, Bibcode:1996Obs...116..162G.
  5. ^ Cousins, A. W. J.; Stoy, R. H. (1962), "Photoelectric magnitudes and colours of Southern stars", Royal Observatory Bulletin, 64, Bibcode:1962RGOB...64..103C.
  6. ^ [a b c d e] Casagrande, L.; et al. (June 2011), "New constraints on the chemical evolution of the solar neighbourhood and Galactic disc(s). Improved astrophysical parameters for the Geneva-Copenhagen Survey", Astronomy and Astrophysics, 530: A138, arXiv:1103.4651, Bibcode:2011A&A...530A.138C, doi:10.1051/0004-6361/201016276.
  7. ^ [a b c] Branham, Richard L., Jr. (March 2005), "Calculating the Apparent Orbit of a Double Star", The Astrophysical Journal, 622 (1): 613–61, Bibcode:2005ApJ...622..613B, doi:10.1086/427870.
  8. ^ http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-id?Ident=HD+206058. Hämtad 2019-10-28.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]