433 Eros

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
433 Eros
433eros.jpg
Bild av Eros tagen 2001 av NEAR
Upptäckt[1]
Upptäckt av G. Witt
Upptäcktsplats Berlin
Upptäcktsdatum 13 augusti 1898
Beteckningar
MPC-beteckning 433 Eros
Alternativa namn 1898 DQ, 1956 PC
Småplanetkategori Amor-asteroid
Jordnära objekt
Mars-korsare
Epok 14 mars 2012
Aphelium 1,782364419 AU
266 637 921 km
Perihelium 1,13349654 AU
169 568 669 km
Halv storaxel 1,457930481 AU
218 103 295 km
Excentricitet 0,22253046
Omloppstid 642,9891591 d (1,76 år)
Medelhastighet i banan 24,673 km/s
Medelanomali 31,52822°
Inklination 10,827985°
Longitud för uppstigande nod 304,34618°
Periheliumargument 178,77322°
Fysikaliska data
Dimensioner 34,4×11,2×11,2[2]km
16,84[2] km
23,3[3] km
Massa 6,687×1015[4] kg
Medeldensitet 2,67[2] g/cm³
Ytgravitation vid ekvatorn 0,0059 m/s²
Flykthastighet 0,0103 km/s
Siderisk rotationsperiod 5,270[2][3] h
Albedo 0,25[2] geometriskt
0,24[3]
Yttemperatur
   Kelvin
min medel max
153 ~227 373
Spektraltyp S[2][3]
Skenbar magnitud 7,1-15
Absolut magnitud (H) 11,16
Q space.svg
Hitta fler artiklar om astronomi med Astronomiportalen

433 Eros är den först upptäckta jordnära asteroiden, uppkallad efter den grekiska guden Eros. Den är av spektralklass S och har dimensionerna 34,4×11,2×11,2 km, vilket gör den till den näst största i storlek av de jordnära asteroiderna efter 1036 Ganymed. Den tillhör Amor-asteroiderna och är en Mars-korsare och var den första asteroiden som man hittade innanför Mars' omloppsbana. Eros är en av få jordnära objekt som har en diameter på mer än 10 km.

Eros besöktes av rymdsonden NEAR Shoemaker som kretsade runt den och tog en stor mängd fotografier av dess yta fram till 12 februari 2001 när rymdsonden slutligen landade på asteroidens yta.

Objekt i en omloppsbana lik Eros kan bara existera i några hundra miljoner år innan omloppsbanan påverkas av gravitationen från andra planeter. Beräkningar uppskattar att Eros kommer att förskjutas till att börja korsa jordens omloppsbana inom 2 miljoner år.[5]

Fysiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Ytgravitationen beror på avståndet mellan punkten på ytan och kroppens masscentrum. Eros ytgravitation varierar stort eftersom den inte beskriver en sfär utan är utsträckt till en jordnötsliknande form. Dagtemperaturen på Eros når cirka 100 °C vid perihelium, medan nattemperaturen faller ner till −150 °C. Eros' densitet är 2 400 kg/m³, ungefär samma som jordskorpan. Eros roterar runt sin egen axel på 5,27 timmar.

Forskare vid NEAR har funnit att de flesta klippblock som är spridda över Eros kommer från en enda nedslagskrater efter en kollision med en meteorit för cirka en miljard år sedan.

Eros innehåller mer guld än den totala mängden guld som någonsin har utvunnits ur jorden.[6]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Animation av Eros rotation

Som en av de största jordnära asteroiderna har Eros haft en betydelsefull roll i historien. Den upptäcktes under samma natt (31 augusti 1898) av Gustav Witt i Berlin och Auguste Charlois i Nice[7]. Upptäckten gjordes medan Witt gjorde en två timmar lång exponering av Beta Aquarii för att säkerställa positionen för asteroiden 185 Eunike.[8]

Under oppositionen 1900-1901 gjordes ett världsvitt försök att säkert bestämma Eros avstånd till Solen vilket publicerades 1910 av Arthur Hinks i Cambridge[9]. Ett liknande försök gjordes under 1930-1931 av Harold Spencer Jones[10]. Resultatet av denna undersökning betraktades som säkert fram till 1968 när man hade funnit bättre metoder.

Eros var en av de första asteroiderna som besöktes av en rymdsond, och den första som någon sond kretsat kring och gjort en mjuklandning på. NASA:s rymdsond NEAR Shoemaker gick in i omloppsbana runt Eros 2000, och landade på ytan under 2001.

Synlighet från jorden[redigera | redigera wikitext]

31 januari 2012 förväntas Eros passera jorden på ett avstånd av 0,179 AU (26,8 miljoner km) med en skenbar magnitud av +8,5. Men under sällsynta oppositioner, en gång på 81 år, såsom 1975 och 2056 kan Eros nå en skenbar magnitud på +7,1, vilket är ljusare än Neptunus och ljusare än någon asteroid i asteroidbältet utom 4 Vesta och i sällsynta fall 2 Pallas och 7 Iris.

Fler nära passager med jorden sker år 2056 och 2093.[11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 16 februari 2009
  2. ^ [a b c d e f g] ”JPL Small-Body Database Browser on Eros (1898 DQ)” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 6 april 2012. http://www.webcitation.org/66ixKTBtH. Läst 6 april 2012. 
  3. ^ [a b c d] NEODyS, (433) Eros, physical information Läst 16 februari 2009
  4. ^ Baer, James; Steven R. Chesley (2008). ”Astrometric masses of 21 asteroids, and an integrated asteroid ephemeris” (PDF). Celestial Mechanics and Dynamical Astronomy. sid. 100:27-42. http://www.springerlink.com/content/h747307j43863228/fulltext.pdf. 
  5. ^ Michel P. et al. The orbital evolution of the asteroid Eros and implications for collision with the Earth, Nature
  6. ^ ”Gold rush in space?”. http://news.bbc.co.uk/1/hi/sci/tech/401227.stm. Läst 3 oktober 2008. 
  7. ^ Scholl, Hans and Lutz D. Schmadel, "Discovery Circumstances of the First Near-Earth Asteroid (433) Eros", Beiträge zur Astronomiegeschichte, vol. 5, p. 210-220 (2002)
  8. ^ Donald K. Yeomans. Asteroid 433 Eros: The Target Body of the NEAR Mission , Jet Propulsion Laboratory/California Institute of Technology.
  9. ^ Hinks, A. R., "Solar Parallax Papers No. 7: The General Solution from the Photographic Right Ascensions of Eros, at the Opposition of 1900", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society v. 69, no. 7, pp. 544 ff. (1910)
  10. ^ Jones, H. Spencer, "The Solar Parallax and the Mass of the Moon from Observations of Eros at the Opposition of 1931", Memoirs of the Royal Astronomical Society, v. LXVI, part II (1941)
  11. ^ NEODyS, (433) Eros, close approaches Läst 16 februari 2009

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]