Livregementet till häst (det äldre)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ej att förväxla med Livregementet till häst (det yngre).
Livregementet till häst
Livregementet 1779.jpg
Uniform m/1779 för Livregementet
Officiellt namnKungl. Livregementet till häst
Datum1667–1815
LandSverige
FörsvarsgrenArmén
TypKavalleri
RollKrigsförband
StorlekRegemente
FöregångareUpplands ryttare
EfterföljareLivregementets dragonkår,
Livregementets husarkår,
Livregementets grenadjärkår
HögkvarterStockholms garnison
FörläggningsortStockholm
Årsdagar4 december
SegernamnLützen (1632)
Oldendorf (1633)
Wittstock (1636)
Leipzig (1642)
Warszawa (1656)
Fredriksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Halmstad (1676)
Lund (1676)
Landskrona (1677)
Düna (1701)
Kliszów (1702)
Pultusk (1703)
Holowczyn (1708)
Helsingborg (1710)
Befälhavare
Framstående befälhavareGenerallöjtnant Nils Bielke,
Mattias Alexander von Ungern-Sternberg
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflaggaNaval Ensign of Sweden.svg

Livregementet till häst, var ett värvat kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1667–1815. Förbandet var förlagt i Stockholms garnison i Stockholm.

Livregementet till häst (det äldre)[redigera | redigera wikitext]

Livregementet till häst bildades 1667 genom att Upplands ryttare upphöjdes till kunglig livtrupp. Samtidigt utnämns greve Otto Wilhelm von Königsmarck till chef för regementet. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676 under Nils Bielke. Karl XI lär ha yttrat efter segern: "min krona hängde på Bielkes värjspets, och att jag näst efter Gud har min tappre Bielke samt mitt Livregemente att tacka för segern". Bielkes berömda värja finns fortfarande bevarad inom familjen. 1680 blev regementet indelt inom östra Svealand, och då det fullt ut blev indelt 1687 bestod det av tolv kompanier.[1] Dess översteboställe förlades till palatset på Arnö. Den förste innehavaren blev överste Hans Ramsvärd. Ett nytt boställe uppfördes på Arnö 1729, vilket efter regementets omorganisation blev boställe för sekundcheferna vid Livregementets dragonkår fram till 1876.

Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat. Regementet hade sedan 1780 sin övningsplats på Utnäs löt cirka 3 km nordost om Strömsholms slott. År 1785 bildades en särskild trupp lätta dragoner vid regementet. Den bildades genom att 18 man från respektive kompani tillfördes dragonerna som bildade 4 kompanier om 36 man i vardera. Denna styrka utökades senare och 1789 under det ryska kriget uppträdde man som eget förband om 300 man, 6 kompanier, under namnet Lätta Dragonkåren av Kungl. Maj:ts Livregemente.

Omorganisationen 1791[redigera | redigera wikitext]

Ryttmästaren Johan Wilhelm Liljencrantz iklädd regementets uniform med kyller, harnesk och epåletter, på en målning från ca 1795 av Jonas Forsslund.

Omorganisation skedde 1791. Tre kompanier samlades på Utnäs Löt i slutet av sommaren för att genomgå generalmönstring och omorganiseras till en inom en brigad självständig lätt infanteri- och jägarbataljon. En förbandschef hade tillsatts genom transport av en ryttmästare från Savolax Fotjägarregemente. Flera tjänstebyten genomfördes och räfflade gevär, s.k. studsare, utdelades. En vecka senare samlades fem kompanier till häst "i full parad med kyller och harnesk" vid Järva för att dra genom Stockholm till Gärdet där generalmönstring genomfördes av dem, och de omorganiserades till en inom en brigad självständig kyrassiärkår. Fyra kompanier lätta dragoner var under hemtransport från Finland. Dessa kom senare att generalmönstras och omorganiseras till en lätt dragonkår, med specialvapen och specialhästutrustning. Man mönstrade vid samma tillfällen även Lifregementets vargering (värnpliktigt förstärkningsmanskap) vilket gjorde att personalstyrkan uppgick till hela 1200 man fast anställda och lika många vargering, totalt omkring 2200 man jämte hästar och officerare. Chef var Hertig Carl av Södermanland.

Livregementsbrigaden[redigera | redigera wikitext]

Livregementsbrigaden bildades 1791 genom en omorganisation av regementet. Brigaden bestod av:

Livregementsbrigadens kyrassiärkår[redigera | redigera wikitext]

Livregementsbrigadens kyrassiärkår bestod av kompanierna som låg närmast huvudstaden och som utgjorde tungt kavalleri. 1815 blev kåren självständig och ändrade namn till Livregementets dragonkår, vilket i sin tur 1893 ändrades till Livregementets dragoner.

Livregementsbrigadens lätta dragonkår[redigera | redigera wikitext]

Livregementsbrigadens lätta dragonkår bestod av Örebro, Fellingsbro, Östra Närkes och Vadsbo kompanier. 1815 blev kåren självständig och fick namnet Livregementets husarkår.

Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon[redigera | redigera wikitext]

Livregementsbrigadens lätta infanteribataljon bestod av kompanierna i Västmanland och från 1804 även Södermanlands kompani. Bataljonen omorganiserades 1815 till Livregementets grenadjärkår.

Organisation enligt indelningsverket[redigera | redigera wikitext]

Livkompaniet

Överstelöjtnantens kompani

Majorens kompani

Östra Västmanlands kompani

Fellingsbro kompani

Örebro kompani

  • Mötesplats: ?

Kungsörs kompani

  • Mötesplats: ?

Vadsbo kompani

Norra Upplands kompani

Roslags kompani

Östra Närkes kompani

Södermanlands kompani

Regementschefer[redigera | redigera wikitext]

Kungliga Lifregementet till hästs regementschefer åren 1667-1791:

Namn och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Livregementet till häst 1667 – 1791
Livregementsbrigaden 1791 – 1815
Förläggningsort
Stockholms garnison 1667 – 1815

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Ulla Johansson, [med bidrag från Delegationen för militärhistorisk forskning], Skrifter utgivna av Genealogiska Föreningen, 10, Stockholm 1976 s. 17

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Carl Axel Georg Braunerhjelm, Kungl. lifregementets till häst historia: utarbetad efter samlingar af O. M. F. Björnstjerna och C. A. Klingspor, Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1912-1922. 7 volymer.
  • K1 1928-2000 Del 1 - Regementets ursprung (av Hodder Stjernswärd), Kungliga Livgardets Dragoners Historiekommitté, Nordsik Form AB, Bengt Wallerfelt (Redaktör), Christian Braunstein (Bildredaktör) ISBN 91-631-04-34-2
  • Regementsorderjournal Kongl. Lifregementet till häst 1789-19, Krigsarkivet
v • r
Svenska dragon-, husar- och kavalleriförband
Nuvarande
kavalleriförband		Livgardets dragoner vapen
Tidigare dragon-, husar-
och kavalleriförband

Livgardet till häst (K 1) • Livregementet till häst (det yngre) (K 1) • Livregementet till häst (det äldre) (K 1) • Livgardets dragoner (K 1) • Livregementets dragoner (K 2) • Skånska kavalleriregementet (K 2) • Smålands husarregemente (K 4) • Norrlands dragonregemente (K 4) • Skånska husarregementet (K 5) • Skånska dragonregementet (K 6) • Kronprinsens husarregemente (K 7) • Norrlands dragonregemente (K 8) • Norrbottens kavallerikår (K 9) • Bohusläns dragonbataljon • Upplands ståndsdragonregemente • Livdragonregementet (1700–1721) • Livdragonregementet (1721–1791) • Östgöta kavalleriregemente • Nylands och Tavastehus läns kavalleriregemente • Riksänkedrottningens livregemente till häst • Åbo och Björneborgs läns kavalleriregemente • Viborgs och Nyslotts läns kavalleriregemente • Franska dragonregementet

Tidigare rytterier
Tidigare ryttarfanor
Relaterad historik

Rusttjänst • Alsnö stadga (1280) • Arboga möte (1536) • Hakkapeliter • Rusthåll (Ryttartorp) (cirka 1695-1901)

Se även
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Livregementet_till_häst_(det_äldre)&oldid=45449696"