Livregementet till häst (det äldre)
Livregementet till häst | |
![]() Uniform m/1779 för Livregementet | |
Officiellt namn | Kungl. Livregementet till häst |
---|---|
Datum | 1667–1791 |
Land | Sverige |
Försvarsgren | Armén |
Typ | Kavalleriet |
Roll | Krigsförband |
Storlek | Regemente |
Föregångare | Upplands ryttare |
Efterföljare | Livregementsbrigaden |
Förläggningsort | Utnäslöt |
Årsdagar | 4 december |
Segernamn | Lützen (1632) Oldendorf (1633) Wittstock (1636) Leipzig (1642) Warszawa (1656) Fredriksodde (1657) Tåget över Bält (1658) Halmstad (1676) Lund (1676) Landskrona (1677) Düna (1701) Kliszów (1702) Pultusk (1703) Holowczyn (1708) Helsingborg (1710) |
Befälhavare | |
Framstående befälhavare | Generallöjtnant Nils Bielke, Mattias Alexander von Ungern-Sternberg |
Tjänstetecken | |
Sveriges örlogsflagga | ![]() |
Livregementet till häst var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1667–1791. Förbandet var sedan 1687 indelt och rekryterade i huvudsak sitt manskap från östra Svealand.[1]
Historia[redigera | redigera wikitext]
Livregementet till häst bildades 1667 genom att Upplands ryttare upphöjdes till kunglig livtrupp. Samtidigt utnämns greve Otto Wilhelm von Königsmarck till chef för regementet. Regementet utmärkte sig för stor tapperhet i slaget vid Lund 1676 under Nils Bielke. Karl XI lär ha yttrat efter segern: "min krona hängde på Bielkes värjspets, och att jag näst efter Gud har min tappre Bielke samt mitt Livregemente att tacka för segern". Bielkes berömda värja finns fortfarande bevarad inom familjen. 1680 blev regementet indelt inom östra Svealand, och då det fullt ut blev indelt 1687 bestod det av tolv kompanier.[2] Dess översteboställe förlades till palatset på Arnö. Den förste innehavaren blev överste Hans Ramsvärd. Ett nytt boställe uppfördes på Arnö 1729, vilket efter regementets omorganisation blev boställe för sekundcheferna vid Livregementets dragonkår fram till 1876.
Livregementet till häst var det enda regemente inom Stockholms garnison som inte var värvat. Regementet hade sedan 1780 sin övningsplats på Utnäs löt cirka 3 km nordost om Strömsholms slott. År 1785 bildades en särskild trupp lätta dragoner vid regementet. Den bildades genom att 18 man från respektive kompani tillfördes dragonerna som bildade 4 kompanier om 36 man i vardera. Denna styrka utökades senare och 1789 under det ryska kriget uppträdde man som eget förband om 300 man, 6 kompanier, under namnet Lätta Dragonkåren av Kungl. Maj:ts Livregemente. År 1791 upplöstes regementet för att istället bilda Livregementsbrigaden.
Organisation enligt indelningsverket[redigera | redigera wikitext]
Livkompaniet
Överstelöjtnantens kompani
Majorens kompani
Östra Västmanlands kompani
Fellingsbro kompani
Örebro kompani
|
Kungsörs kompani
Vadsbo kompani
Norra Upplands kompani
Roslags kompani
Östra Närkes kompani
Södermanlands kompani
|
Regementschefer[redigera | redigera wikitext]
Kungliga Lifregementet till hästs regementschefer åren 1667–1791:
- 1667–1672: Otto Wilhelm von Königsmarck
- 1672–1673: Gustaf Adolf De la Gardie
- 1673–1679: Nils Bielke
- 1679–1680: Henric Naschert
- 1680–1688: Hans Andersson Ramsvärd
- 1688–1693: Fromhold Fägerskiöld
- 1693–1704: Jacob Spens
- 1704–1709: Carl Gustaf Creutz
- 1709–1717: Vakant
- 1717–1722: Anders Koskull
- 1722–1728: Carl Gustaf Creutz
- 1728–1737: Göran Silfverhjelm
- 1737–1745: Axel Spens
- 1745–1762: Mathias Alexander von Ungern-Sternberg
- 1762–1774: Pontus Fredrik De la Gardie
- 1774–1780: Fredric Horn
- 1780–1791: H.K.H. Hertig Carl av Södermanland
Namn och förläggning[redigera | redigera wikitext]
|
|
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Major Sven Duvall iklädd regementets uniform ca 1740. Målning av okänd.
Mattias Alexander von Ungern-Sternberg iklädd uniform med harnesk för regementet. Avporträtterad ca 1750 av Johan Henrik Scheffel.
Georg Henrik Lybecker iklädd regementets uniform med harnesk och kyller. Målning av Johan Stålbom från ca 1750.
Gustav IV Adolf iklädd Livregementsbrigadens kyrassiärkårs uniform, porträtt från 1800 av Niklas Lafrensen.
Adolf Ludvig Stierneld i Uniform m/1779 för regementet, ca 1781.
Premiärmajor Jakob Otto Cronstedt iklädd husarkårens uniform ca 1805. Porträtt av Carl Viertel.
Premiärmajor Johan David Silfverstolpe i regementets uniform m/1806. Avporträtterad ca 1806 av Johan Erik Bolinder.
Ryttmästaren Lars Gabriel Silfverstolpe iklädd uniform m/1806 för Livregementets kyrassiärkår. Portätt från 1807 av Jacob Axel Gillberg.
Ture Gustaf von Essen iklädd uniform för en kornett i husarkåren. Målning från 1810 av Jacob Axel Gillberg.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ Kjellander (2003), s. 285
- ^ Rulla över befälskårerna vid Sveriges armé och flotta 1755, Ulla Johansson, [med bidrag från Delegationen för militärhistorisk forskning], Skrifter utgivna av Genealogiska Föreningen, 10, Stockholm 1976 s. 17
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. Libris länk. ISBN 91-87184-74-5
- Carl Axel Georg Braunerhjelm, Kungl. lifregementets till häst historia: utarbetad efter samlingar af O. M. F. Björnstjerna och C. A. Klingspor, Uppsala: Almqvist & Wiksell, 1912-1922. 7 volymer.
- K1 1928-2000 Del 1 - Regementets ursprung (av Hodder Stjernswärd), Kungliga Livgardets Dragoners Historiekommitté, Nordsik Form AB, Bengt Wallerfelt (Redaktör), Christian Braunstein (Bildredaktör) ISBN 91-631-04-34-2
- Regementsorderjournal Kongl. Lifregementet till häst 1789-19, Krigsarkivet