Livgardet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Den här sidan handlar som förbandet som bildades 2000, för äldre Livgarden, se Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper.

Livgardet
(LG)
Livgardet vapen.svg
Vapensköld för Livgardet tolkad efter dess blasonering.
Officiellt namn Livgardet
Datum 2000–
Land Sverige
Försvarsgren Armén
Typ Infanteri och kavalleri
Roll Utbildningsförband
Storlek Regemente
Föregångare Svea livgarde, Livgardets dragoner
Ingående delar 10. livbataljonen,
11. militärpolisbataljonen,
12. motoriserade skyttebataljonen,
13. säkerhetsbataljonen,
Militärregion Mitt,
Swedint,
Försvarsmaktens militärpolisenhet,
Kommendantstaben,
Internationella utbildningsenheten
Dalregementsgruppen,
Gävleborgsgruppen,
Livgardesgruppen,
Del av Operativa insatsledningen (2000–2005),
Arméns taktiska stab (2005–)
Högkvarter Kungsängens garnison
Förläggningsort Falun,
Gävle,
Göteborg,
Karlskrona,
Kungsängen,
Märsta,
Stockholm,
Sollefteå
Övningsplats Faluns skjutfält,
Kungsängens övnings- och skjutfält,
Marma skjutfält
Motto "Possunt nec posse videntur"
("De gör det till synes omöjliga")
Färger Infanteri: gult     
Kavalleri: vitt     
Marsch Infanteri: Marsch - "Kungl. Svea Livgardes Marsch" (W. Körner)
Defilering - Kungl. Svea Livgardes Defileringsmarsch" (I. Gustavsson)
Inspektion - "Livgardets Gamla Marsch" (okänd)
Kavalleri: Marsch - Dragonerna komma (Ericson)
Galopp/Defilering - Fehmarn-sundsmarsch (Piefke)
Årsdagar 14 januari [1]
Dekorationer LGIGM (2000)
LGISM (2000)
LGIIGM (2001)
LGIISM (2001)
LGIIIGM (2004)
LGIIISM (2004)
Segernamn Befrielsekriget (1521)
Rain (1631)
Lützen (1632)
Oldendorf (1633)
Wittstock (1636)
Leipzig (1642)
Warszawa (1656)
Fredriksodde (1657)
Tåget över Bält (1658)
Halmstad (1676)
Lund (1676)
Landskrona (1677)
Narva (1700)
Düna (1701)
Kliszow (1702)
Pultusk (1703)
Holowczyn (1708)
Helsingborg (1710)
Svensksund (1790)
Befälhavare
Regementschef Öv Christer Tistam [2] Christer Tistam.jpg
Regementsförvaltare Öv. Richard Eriksson
Stf. regementschef Stefan Nacksten
Stabschef Övlt. Lars Wikstro
Tjänstetecken
Sveriges örlogsflagga Naval Ensign of Sweden.svg
Truppslagstecken infanteri och kavalleri AM.090956 (silver).jpg
AM.088451.jpg
En högvaktssoldat ur Livgardets livkompani utanför Stockholms slott.

Livgardet (LG), är ett infanteri- och kavalleriförband inom svenska armén som verkat från 2000. Förbandets stab är förlagd i Kungsängens garnison i Kungsängen.[3][4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Inför försvarsbeslutet 2000 föreslog regeringen i sin propositionen för riksdagen, att den taktiska nivån skulle reduceras genom att fördelnings- och försvarsområdesstaber samt marinkommandon och flygkommandon skulle avvecklas. Detta för att för att utforma ett armétaktiskt, marintaktiskt respektive flygtaktiskt kommando vilka skulle samlokaliseras med operationsledningen. Förslaget innebar att försvarsområdesstaben vid Svea livgarde skulle avvecklas. Regeringens förslag till riksdagen innebar en kraftig reducering av arméförbanden. Vilket bland annat innebar att av de tretton brigadförbanden inom armén, skulle endast sex arméförband kvarstå för utbildning av armébrigadledningar och mekaniserade bataljoner. Vidare ansågs att de skulle vara relativt jämnt geografiskt fördelade över landet. Regeringen förslog att upplösa och avveckla de fem infanteribrigaderna Livgardesbrigaden (MekIB 1), Värmlandsbrigaden (IB 2), Smålandsbrigaden (IB 12), Hallandsbrigaden (IB 16) och Dalabrigaden (NB 13). Detta då regeringen ansåg att bibehålla dem skulle kräva omfattande investeringar för att kunna utgöra enheter för mekaniserad utbildning. Vidare ansågs att deras övnings- och skjutfält i vissa fall var begränsande.[5]

Vidare var regeringens utgångspunkten att det endast behövdes två enheter för att tillgodose Försvarsmaktens framtida behov av skilda slag av jägarförband. En enhet för avseende utbildning av Norrlandsjägare, och den andra avseende utbildning av underrättelse- och säkerhetsförband. När det gällde vilket förband som skulle kvarstå för utbildning av Norrlandsjägare föll valet på Norrlands dragonregemente, där valet hade stått mellan Norrlands dragonregemente (K 4) och Lapplands jägarregemente (I 22). I valet av vilket förband som skulle kvarstå för utbildning av underrättelse- och säkerhetsförband, var regeringens kravbild att förbandet skulle ha goda utbildningsförutsättningar och infrastruktur, för bland annat träning i fallskärmshoppning och närhet till transportflyg. I det valet stod mellan Livgardets dragoner (K 1) och Livregementets husarer (K 3). Gällande Livgardets dragoner ansåg dock regeringen att förbandet saknade förutsättningar för den samordning och koncentrering som ansågs nödvändig för en huvudenhet för jägarutbildning. Därmed föreslog regeringen i sin proposition att Livregementets husarer (K 3) och Norrlands dragonregemente (K 4) skulle kvarstå i grundorganisationen, medan Livgardets dragoner (K 1) och Lapplands jägarregemente (I 22) skulle avvecklas.[5]

Den försvarsområdesstab vid Svea livgarde, som enligt försvarsbeslutet, upplöstes och avvecklades den 30 juni 2000. Och från den 1 juli 2000 ombildades den till en utbildningsenhet som antog namnet Livgardet. Utbildningsbataljonerna vid Livgardesbrigaden (IB 1) samt vid Livgardets dragoner (K 1) överfördes till Livgardet (LG), vilka antog namnen Gardesbataljonen samt Dragonbataljonen. Till Livgardet tillfördes även organisatoriskt Försvarets internationella kommando (Swedint) i Almnäs.[5]

Inför försvarsbeslutet 2004 föreslog regering för riksdagen om att avveckla av Jämtlands fältjägarregemente (I 5), Södermanlands regemente (P 10) och Gotlands regemente (P 18). I den utredning som hade gjorts om vilka regementet skulle avvecklas hade även Södra skånska regementet (P 7) inkluderats. Tre regementen ansåg regeringen i ett första steg var av stor vikt kvarstod i grundorganisationen, Livgardet (LG), Skaraborgs regemente (P 4) och Norrbottens regemente (I 19).[6]

Gällande regeringens bedömning av Livgardet, motiverades det med att det ansågs var av särskild betydelse att ha ett militärt utbildningsförband med markstridsinriktning nära huvudstaden. Vidare bedömes det att på lång sikt bör huvuddelen av personalen till Försvarsmaktens säkerhetsförband grundutbildas vid Livgardet. I sin bedömning pekade även regeringen på den tidigare erfarenheten som fanns vid Livgardet, med att utbilda mekaniserade enheter. Något som skulle kunna möjliggöra att vid ett förändrat behov i framtiden utbilda och öva mekaniserade enheter. Vidare framhölls även den goda tillgången till övnings- och skjutfält, samt tillgång till nödvändiga verkstadsresurser.[6]

Som ett vidare resultat av försvarsbeslutet 2004 beslutades att Försvarsmusikcentrum (FöMusC) skulle omlokaliserades från Strängnäs garnison till Livgardet i Kungsängen. Den 1 januari 2006 tillfördes Livgardet utbildnings- och förvaltningsansvaret över tre utbildningsgrupper, detta i samband med att Mellersta militärdistriktet (MD N) upplöstes och avvecklades den 31 december 2005.[6]

Den 1 januari 2010 tillkom ytterligare en enhet inom Livgardet, då Försvarsmusikcentrum avvecklades som självständigt förband den 31 december 2009, och uppgick i Livgardet under namnet Försvarsmusiken.[7]

I samband med att Försvarsmakten återupptog den nationella planeringen av det svenska försvaret, kom regementet att påbörja 2011 uppsättning och utbildning av Livbataljonen, 7. lätta manöverbataljon, 13. säkerhetsbataljonen samt två militärpoliskompanier. 7. lätta manöverbataljon utbildades tillsammans med Livregementets husarer (K 3).[8] Vidare fick regementet i uppdrag att från den 1 januari 2013 sätta upp Militärregion Mitt (MR M).

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Livgardet utbildar rekryter, hemvärnssoldater och förbereder både civil och militär personal som årligen gör utlandstjänst. Bevakar de kungliga slotten, genom Försvarsmaktens paradstyrkor. Utbildar och tränar militärpoliser, för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet inom Försvarsmakten. Livgardet ansvarar även med att förse Försvarsmakten och Polisen med tjänstehundar, samt bevara och utveckla den svenska militärmusiken.[9]

Internationell verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Sedan den 1 juli 2000 har Livgardet bidragit till ett flertal utlandsmissioner. År 2005 satte Livgardet tillsammans med Vaxholms amfibieregemente (Amf 1) upp KS 07. År 2005 hade man huvudansvaret för KS 12, 2008 för KS 17, och 2011 för KS 23 till Svenska Kosovostyrkan.

År 2009 sattes FS18 och 2016 FS32 upp av Livgardet till svenska insatsen i Afghanistan. Vidare har Livgardet bidragit med förbandsdelar till Nordic Battlegroup 08, Nordic Battlegroup 11 och Nordic Battlegroup 15. År 2015 stod Livgardet i beredskap genom Försvarsmaktens operativa reserv, vilken främst är en nationell beredskapsstyrka, men som kan användas som förstärkning vid olika internationella insatsområden.

Ingående enheter[redigera | redigera wikitext]

10. livbataljonen[redigera | redigera wikitext]

10. livbataljonen (10. livbat) är ett kombinerat infanteri- och kavalleriförband som ansvarar för statsceremoniell verksamhet och, i händelse av krig, att skydda statschefen, regeringen och militärledningen. Chef för bataljonen är överstelöjtnant Jonny Lindfors. Förbandet är specialiserat på strid i bebyggelse och är organiserat i fem enheter. 10. stab- och understödskompaniet och Livkompaniet genomför statsceremoniell verksamhet till fots, även som grenadjärer. Livskvadron och 13. skvadron genomför statsceremoniell verksamhet till häst och till fots, även som drabanter.[10]

  • Bataljonsstab, leder och planerar förbandets verksamhet.
  • 10. stab- och understödskompaniet, ett infanterikompani, och består av en ledningspluton, stab- och trosspluton, granatkastarpluton, pionjärpluton och spaningspluton. Huvuddelen är deltidstjänstgörande.
  • Livkompaniet, ett infanterikompani, och består av tre heltidstjänstgörande skytteplutoner och en deltidstjänstgörande stab- och trosspluton.
  • Livskvadron, en kavalleriskvadron, och består av tre heltidstjänstgörande skytteplutoner och en deltidstjänstgörande stab- och trosspluton.
  • 13. skvadronen, en kavalleriskvadron, och består av en chefsgrupp, en heltidstjänstgörande och två deltidstjänstgörande skytteplutoner samt en stab- och trosspluton.

11. militärpolisbataljonen[redigera | redigera wikitext]

11. militärpolisbataljonen (11. mpbat) är Försvarsmaktens militärpolisbataljon upprätthåller ordning och säkerhet inom Försvarsmakten. Bataljonen består av ett personskyddskompani, två militärpoliskompanier samt en utredningsgrupp. Bataljonen leds och samordnas av en bataljonsstab med stöd av tillhörande stab och trosspluton. Bataljonen är bemannad med officerare, heltids- och deltidsanställda soldater samt civilanställda.[11] 11. militärpolisbataljonen är förlagda i Kungsängen utanför Stockholm.

12. motoriserade skyttebataljonen[redigera | redigera wikitext]

12. motoriserade skyttebataljonen (12. motskbat) är förlagda i Kungsängen och organiserade som ett insatsförband, specialiserat på strid i skog och stadsmiljö. Bataljonen verkar både nationellt och internationellt. Närheten till Stockholm och den unika stadsmiljö som finns där präglar inriktningen för förbandets träning. 12. motoriserade skyttebataljonen är sedan 2016 ett nyuppsatt krigsförband. Bataljonen har sin grund från den tidigare Gardesbataljon samt den 7. lätta skyttebataljonen, som tidigare delats mellan Livgardet och förbandet Livregementets husarer (K 3) i Karlsborg.

Huvuddelen av bataljonen bemannas med deltidsanställda soldater. Stabs- och understödskompaniet samt trosskompaniet består till del av heltidsanställda soldater.[12]

  • Bataljonsstab
  • 120. stabs- och understödskompaniet
  • 121. skyttekompaniet
  • 122. skyttekompaniet
  • 123. skyttekompaniet
  • 124. trosskompaniet

13. säkerhetsbataljonen[redigera | redigera wikitext]

13. säkerhetsbataljonen (13. säkbat) är förlagda i Kungsängen, och arbetar ständigt för att upptäcka, motverka och bekämpa säkerhetshotande verksamhet, både nationellt och internationellt. Förbandet är ett försvarsgemensamt för armén, marinen och flygvapnet. Bataljonen övas för att hantera de fem huvudtyperna av säkerhetshot, såväl inom Sveriges gränser som utomlands: kriminalitet, sabotage, subversion, underrättelseverksamhet och terrorism.[13]

  • Bataljonsstab
  • 131. säkerhetsskvadron
  • 133. funktionsskvadron

Försvarsmaktens hundtjänstenhet[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens hundtjänstenhet (FHTE), är förlagd i Märsta och Sollefteå, och ansvarar för anskaffning, uppfödning och utbildning av tjänstehundar inom Försvarsmakten samt till Polismyndigheten.

Försvarsmusiken[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmusiken (FöMus) är sedan den 1 januari 2010 en del av Livgardet. Enheten tillkom efter att Försvarsmusikcentrum avvecklades som självständigt förband den 31 december 2009.[7]Försvarsmusiken omfattar en enhetsledning med tre musikkårer totalt 141 personer.

  • Arméns musikkår är en stor paradmusikkår och stor symfonisk blåsorkester samt flera smärre ensembler som i likhet med övriga professionella musikkårer utför musik till fots i statsceremonielet och vid vaktparader samt på förband och enheter samt för allmänheten i Sverige och utomlands. Musikkåren är stationerad i Stockholm, omfattar kårledning med 53 yrkesmusiker, och har sina anor från Kungl. Svea och Kungl. Göta Lifgardenas musikkårer.
  • Livgardets dragonmusikkår är en beriden musikkår som utför musik till häst i statsceremonielet och vid vaktparader. Musikkåren är stationerad i Stockholm på gamla K 1, omfattar kårledning med 30 yrkesmusiker, och har sina anor från Kungl. Lifgardet till hästs- och Kungl. Lifregementets dragoners musikkårer.
  • Marinens musikkår utför musik till fots i statsceremonielet och vid högvakter. Musikkåren är stationerad i Karlskrona på Kasern Sparre, omfattar kårledning med 30 yrkesmusiker, och har sina anor från Flottans musikkår i Karlskrona.

Kommendantstaben i Stockholm[redigera | redigera wikitext]

Kommendantstaben i Stockholm är tillika chefen för Livgardet, som har till sitt förfogande Kommendantstaben. Denna ansvarar för att leda den statsceremoniella verksamheten i Stockholm och för att fungera som länk mellan Försvarsmakten, Regeringskansliet och Kungliga Hovstaterna. Staben är inrymd i Högvaktsflygeln på Stockholms slott.

Internationella utbildningsenheten[redigera | redigera wikitext]

SWEDINT[redigera | redigera wikitext]

SWEDINT och Internationella utbildningsenheten (IntUtbE) tidigare Försvarets internationella centrum (SWEDINT), är sedan den 1 juli 2000 en del av Livgardet, och sedan den 1 januari 2005 förlagd i Kungsängen. SWEDINT och Internationella utbildningsenheten ansvarar för utbildning samt rotation av förband i Utlandsstyrkan.

Militärregion Mitt[redigera | redigera wikitext]

Militärregion Mitt (MR M) bildades 1 januari 2013, och omfattas av bland annat en militärregionsstab för regional ledning vid nationell krishantering. Militärregionen omfattar Dalarnas län, Gotlands län, Gävleborgs län, Stockholms län, Södermanlands län, Uppsala län och Västmanlands län.

Utbildningsgrupper[redigera | redigera wikitext]

Dalregementsgruppen[redigera | redigera wikitext]

Dalregementsgruppen (DRG), bildades den 1 juli 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000. Gruppen har sitt arv och sina traditioner från Dalregementet (I 13), vilket avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2000. Genom försvarsbeslutet 2004 blev gruppen från den 1 januari 2006 en del av Livgardet. Gruppen utbildar, organiserar och administrerar hemvärnet i Dalarnas län.[14][15]

Gävleborgsgruppen[redigera | redigera wikitext]

Gävleborgsgruppen (GBG), bildades den 1 januari 1998 i samband med försvarsbeslutet 1996. Gruppen har sitt arv och sina traditioner från Hälsinge regemente (I 14), vilket avvecklades i samband med försvarsbeslutet 2004. Genom samma försvarsbeslut blev gruppen från den 1 januari 2006 en del av Livgardet. Gruppen utbildar, organiserar och administrerar hemvärnet i Gävleborgs län.[16][17]

Livgardesgruppen[redigera | redigera wikitext]

Livgardesgruppen (LGG), bildades den 1 juli 2000 i samband med försvarsbeslutet 2000. Genom försvarsbeslutet 2004 blev gruppen från den 1 januari 2006 en del av Livgardet. Gruppen utbildar, organiserar och administrerar hemvärnet i västra delen av Stockholms län.[18]

Förläggningar och övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Förläggning[redigera | redigera wikitext]

Förbandet är förlagt till Brunna norr om Kungsängen i Upplands-Bro kommun och till Livgardets Kavallerikasern i Stockholm.

Detachement[redigera | redigera wikitext]

Livgardet har detachement i Falun, Gävle, Göteborg, Karlskrona, Kungsängen, Märsta, Stockholm, Sollefteå. Där de två utbildningsgrupper som man ansvarar över i Falun samt Gävle. Livbataljon vid Livgardet är grupperad till den gamla KavallerikasernenLidingövägen i Stockholm.

Övningsplatser[redigera | redigera wikitext]

Livgardet ansvarar och förvaltar sedan 1 januari 2004 tre övnings- och skjutfält, Faluns skjutfält, Kungsängens övnings- och skjutfält och Marma skjutfält.

Heraldik och traditioner[redigera | redigera wikitext]

Livgardets historia har sina anor till 1500-talet, och har en del av sitt ursprung i dels Gustav Vasas livvakt under befrielsekriget 1521–1523. Kung Carl XVI Gustaf är hederschef för Livgardet. Vilket har sin bakgrunden till att Livgardet ärvt sina traditioner från Livgardets dragoner (K 1) och Svea livgarde (I 1). Dessa två förband tillhörde fram till den 31 december 1974 Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper, det vill säga gardesförbanden, vilka kungen personligen var regementschef för. Sedan den nya 1974 års regeringsform trädde i kraft den 1 januari 1975, är han istället hederschef för de förband som ingick i Kungl. Maj:ts Liv- och Hustrupper.

Livgardet för minnet vidare av Livgardets dragoner, Svea livgarde, SWEDINT och Försvarsmusikcentrum. Traditionsansvaret ligger dock på de ingående enheterna. Minnet av Livgardets dragoner (K 1) och dess traditioner förs vidare av Livskvadronen, 13. skvadronen vid 10. livbataljonen, samt även av 11. militärpolisbataljonen och 13. säkerhetsbataljonen. Minnet av Svea livgarde (I 1) och dess traditioner förs vidare av 10. stab- och understödskompaniet och Livkompaniet vid 10. livbataljonen, samt även av 12. motoriserade skyttebataljonen. Vidare för Livgardet i andrahand traditionerna vidare för Livgardet till häst, Livregementets dragoner, FN-skolan, Försvarets hundskola och Militärmusiken.[19]

När Livgardet bildades, instiftades Livgardets förtjänstmedalj I i guld (LGIGM) och i silver (LGISM). Dessa två medaljer är tidigare Svea livgardes och Livgardesbrigadens förtjänstmedalj (SvealivgLivbrigGM/SM).[20][21] År 2004 instiftades Livgardets förtjänstmedalj III i guld (LGIIIGM) och i silver (LGIIISM). Medaljens åtsida skiljer sig dock åt, detta beroende på de olika enheterna vid Livgardet.[22][23]

Fanor och standarer[redigera | redigera wikitext]

År 2016 tilldelades Livgardet en ny fana, den ersatte då 2000 års fana. 2000 års fana var en fana som Livgardet ärvde och övertog från Svea livgarde (I 1/Fo 44) och Livgardesbrigaden (IB 1), och som hade överlämnats av H.M. Konung Carl XVI Gustaf (i samband med hans födelsedag) på Stockholms slott den 30 april 2000. Livgardet ärvde och övertog även standaret som Livgardets dragoner (K 1) förde fram till dess upplösning och avveckling. Det standar som Livgardets dragoner förde hade överlämnats av H.M. Konung Carl XVI Gustaf på kaserngården vid Kavallerikasern vid Lidingövägen i Stockholm.[4] Den 19 mars 2014 tilldelades Livgardet ett nytt kavalleristandar, vilken även den överlämnades av H.M. Konung Carl XVI Gustaf vid Kavallerikasernen.[24]

Genom att Livgardet bildades av två förband, för de förbandsfälttecken. En fana som förs av infanteridelen, och ett standar som förs av kavalleridelen. Dock förekommer det att fanan förs tillsammans med standaret. Utöver dessa två fälttecken, för Livkompaniet vid Livgardet vid vissa tillfällen en egen fana.[24]

Paradstyrkor och uppvisningsgrupper[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Livgardets paradstyrkor

Trupper ur Livgardet medverkar i olika statsceremoniella sammanhang. Främst i högvakten i Stockholm men också vid riksmötets öppnande, statsbesök och händelser inom kungafamiljen. Paradtruppslagen är: grenadjärvakt med björnskinnsmössa ur Livkompaniet samt drabantvakt och beriden eskort ur Livskvadron.

Vid livgardet finns även icke anställda uppvisningsgrupper: Svea livgardes fältpiparkår och Svea livgardes musketerarkår.

Förbandschefer[redigera | redigera wikitext]

Förbandschefer verksamma sedan 2000.

  • 2000–2002: Överste Ingvar Hellquist
  • 2002–2005: Överste Kent Edberg
  • 2005–2009: Överste Svante Borg
  • 2009–2014: Överste Håkan Hedlund
  • 2014–idag: Överste Christer Tistam [2]

Namn, beteckning och förläggning[redigera | redigera wikitext]

Namn
Livgardet 2000-07-01
Beteckningar
LG 2000-07-01
Förläggningsorter, detachement och övningsfält
Kungsängens garnison (F) 2000-07-01
Sollefteå (D) 2005-07-01
Märsta (D) 2005-07-01
Falun (D) 2006-01-01
Gävle (D) 2006-01-01
Kungsängens övnings- och skjutfält (Ö) 2000-07-01
Marma skjutfält (Ö) 2004-01-01
Faluns skjutfält (Ö) 2006-01-01

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Livgardets jubileumsdag 14 januari”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/I-Sverige/Livgardet-LG/23733/Okad-ledningsformaga-i-Stockholm/. Läst 18 september 2012. 
  2. ^ [a b] Ny chef för Livgardet
  3. ^ Braunstein (2005), s. 25-29
  4. ^ [a b] Braunstein (2005), s. 119-122
  5. ^ [a b c] ”Regeringens proposition 1999/2000:30”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/det-nya-forsvaret_GN0330/html. Läst 5 mars 2017. 
  6. ^ [a b c] ”Regeringens proposition 2004/05:5”. riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/proposition/vart-framtida--forsvar_GS035. Läst 19 februari 2017. 
  7. ^ [a b] ”Försvarsmusiken en del av Livgardet”. Försvarsmakten. 14 januari 2010. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/I-Sverige/Livgardet-LG/16679/Forsvarsmusiken-en-del-av-Livgardet/. Läst 25 september 2010. 
  8. ^ ”Försvarsmaktens delårsrapport 2011” (PDF). Försvarsmakten. 12 augusti 2011. Arkiverad från originalet den 2 april 2012. http://web.archive.org/web/20120402041411/http://www.forsvarsmakten.se/upload/Huvuddokument_delarsredovisning.pdf. Läst 30 oktober 2011. 
  9. ^ ”Livgardet”. mil.se. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/livgardet/. Läst 5 mars 2008. 
  10. ^ Försvarsmakten. ”Enheter på 10. livbataljonen” (på sv-SE). Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/livgardet/insatsforband/10e-livbataljonen/enheter-pa-10e-livbataljonen/. Läst 12 februari 2016. 
  11. ^ Försvarsmakten. ”11. militärpolisbataljonen” (på sv-SE). Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/livgardet/insatsforband/11e-militarpolisbataljonen/. Läst 8 februari 2016. 
  12. ^ ”12. motoriserade skyttebataljonen” (på sv-SE). Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/livgardet/insatsforband/12e-motoriserade-skyttebataljonen/. Läst 18 januari 2016. 
  13. ^ ”13. säkerhetsbataljonen” (på sv-SE). Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/livgardet/insatsforband/13e-sakerhetsbataljonen/. Läst 18 januari 2016. 
  14. ^ Braunstein (2005), s. 61
  15. ^ ”Dalregementsgruppen”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/livgardet/livgardetshemvarnsgrupper/dalregementsgruppen/. Läst 5 mars 2017. 
  16. ^ Braunstein (2005), s. 65
  17. ^ ”Gävleborgsgruppen”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/livgardet/livgardetshemvarnsgrupper/gavleborgsgruppen/. Läst 5 mars 2017. 
  18. ^ ”Livgardesgruppen”. forsvarsmakten.se. http://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/livgardet/livgardetshemvarnsgrupper/livgardesgruppen/. Läst 5 mars 2017. 
  19. ^ ”Försvarets traditioner i framtiden”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/813daef056f04ee79a6cdca825daecdb/traditionsnamnden_forsvarets_traditioner_i_framtiden_med_oversiktlig_historik_fran_1500_talet_reviderad_2016-03-30.pdf. Läst 5 mars 2017. 
  20. ^ ”LGIGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={E91461BB-9FB8-4E04-822B-66BBB0402A61}&listmode=0&medal={874845CA-A40F-4B1B-89AE-9BC05B1772D1}. Läst 11 mars 2017. 
  21. ^ ”LGISM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={E91461BB-9FB8-4E04-822B-66BBB0402A61}&listmode=0&medal={EFC62CD9-5CD7-42A1-AEE3-B6752DF6E32A}. Läst 11 mars 2017. 
  22. ^ ”LGIIIGM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={E91461BB-9FB8-4E04-822B-66BBB0402A61}&listmode=0&medal={C33CA1BC-EA3B-47F1-82E6-A46DC0451D36}. Läst 11 mrs 2017. 
  23. ^ ”LGIIISM”. medalj.nu. http://www.medalj.nu/ribbon_info.asp?build=&showgroups=A-LMM&visitor={E91461BB-9FB8-4E04-822B-66BBB0402A61}&listmode=0&medal={1807941F-66DC-4467-A2D7-1E2833CE7AA8}. Läst 11 mrs 2017. 
  24. ^ [a b] ”Ny fana för Livgardet spikas på Armémuseum”. sfhm.se. http://www.sfhm.se/contentassets/cf7c9aff3dcf416a9e34713b7a885db7/traditionsnamnden_fanspikning_livgardet_2016.pdf. Läst 11 mars 2017. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]