Årsta slott

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Årsta slott
Slott
Årsta slott i juni 2006
Årsta slott i juni 2006




Land  Sverige
Region Svealand
Kommun Haninge

Årsta slott ligger i Österhaninge socken och Haninge kommunSödertörn i Södermanland.

Slottet som är beläget innanför Blistafjärden, är byggt av sten i två våningar med en stor, delvis oinredd vind i två etage under ett brant, valmat tak. Trapphusets utskjutande porttorn är försedd med en cirka 350 år gammal urtavla och tornets klockade överdel är krönt med en lanternin. På vinden huserar nu en mängd fladdermöss och vid norra gavelns insida är den hissanordning som användes vid byggnadens uppförande ännu bevarad. Sandstensportalen från 1600-talet har alliansvapen för ätterna Bielkenstierna och Natt och Dag. Innanför slottets bastanta ekport står ett antal granitpelare som estetiskt lyfter upp trapphusets entré, varifrån man tar sig vidare till de övre våningarna. Från bottenvåningen leder även en brant trappa ner till källarens skumma utrymmen med murade valv och spöklika gångar.

Slottets främre gård flankeras av två flyglar och anläggningen är delvis omgiven av en park som ligger i anslutning till vidsträckta golfbanor. I parkens sydvästra del är en gravlund för familjen Saxenberg och strax nedanför denna står en pittoresk lekstuga som tillhört familjen Meeths barn. I parkens engelska del är ett antal ålderstigna träd som en gång planterades på Fredrika Bremers initiativ och vid södra infarten står en gigantisk runsten, Blistastenen, som på 1800-talet flyttades hit från byn Blista.

Dagens huvudbyggnad uppfördes 1660–1667 av Claes Hansson Bielkenstierna och hans hustru Barbro Åkesdotter Natt och Dag. Man känner inte till namnen på byggmästare eller arkitekt, men enligt sägnen skall slottet ha uppförts av Barbro Åkesdotter Natt och dag, gift 1643 med Claes Hansson Bielkenstierna. Mannen avled 1662 och hustrun 1680. Vidare säger sägnen, att "Barbro Åkesdotter valde plats och uppförde slottet under en av mannens sjöfärder och att han blev så rasande, när han kom hem och fann att han icke kunde se havet från det nya slottet, att han gav sin hustru en örfil. Barbro Åkesdotter skulle ha hämnats genom att låta en tjänare lönnmörda mannen vid ett femstenarrör nära Brink."[1]

Barbro Åkesdotter (Natt och Dag), som var gift med Claes Hansson Bielkenstierna, uppförde också ättens gravkor vid Österhaninge kyrka, Bielkenstiernska gravkoret, insatt i kyrkan år 1683. I fonden i Österhaninge kyrka utgör det Bielkenstiernska gravmonumentet ett dominerande inslag. Det är en pampig skulpturgrupp, som utfördes av den holländske mästaren, skulptören Nicolaes Millich.

Årsta ärvdes sedan via giften av släkterna Kurck, Soop och Fleming tills det inköptes av den finländske brukspatronen Carl Fredrik Bremer 1805, far till författaren Fredrika Bremer.

Därefter såldes godset 1853 till Aftonbladets grundare Lars Johan Hierta och sedermera till Abraham Saxenberg. Fredrika Bremer var bosatt på slottet hos familjen Saxenberg när hon avled 1865. Saxenberg sålde Årsta 1898 till ett aktiebolag. Näste ägare blev 1910 telefoningenjör Gustaf Cedergren, som lät förvandla det gamla stenhuset till en för tiden modern bostad. Till godset hörde ett större jordbruk med en omfattande gårdsanläggning vars ladugård ansetts vara norra Europas modernaste. Efter Cedergrens död år 1919 inköptes Årsta av direktör Herman Meeths, som var dess ägare till 1964. Årstas huvudbyggnad med en del ekonomibyggnader och parkområde inköptes 1966 av Österhaninge kommun och idag står Haninge kommun som ägare. Årsta slott disponeras idag av restaurangen Årsta Slott Gastronomi samt av Årstasällskapet.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Tyska orden under medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Årstas anor sträcker sig tillbaka till slutet av 1200-talet, och på 1300-talet låg här en huvudgård för Tyska Ordens svenska jordinnehav. Under hela medeltiden innehades Årsta av stormän. År 1457 sålde Tyska Orden alla sina svenska egendomar till riksföreståndaren Erik Axelsson av den mäktiga och berömda dansk-svenska släkten Tott. Orden sålde godset till sönerna till det danska riksrådet Axel Pedersen (Tott), det vill säga till Erik Axelsson (Tott) 1467, som i sin tur överlät det till sin bror riddaren Laurens Axelsson (Tott). Grunderna efter Årstas medeltida byggnader syns i en lummig glänta vid norra alléns slut, cirka 900 meter från slottet, som arkeologiskt minne i grannskapet.

Åtminstone sedan år 1308 bör Årsta ha haft en ståndsmässig bebyggelse. Det var då som Arestadum var säte för Tyska Ordens komptur (kommendör) i Sverige, det var den tyske borggreven Henrik von Strömberg. Verksamheten för riddarorden Tyska Orden var förlagd till Livland. Där kämpade orden mot de hedniska preussarna för att utbreda och försvara kristendomen. Junker Karl Ulfsson, en svensk jarlason och ordensriddare, stupade i det blodiga slaget vid Durben i Kurland år 1260. Han donerade betydande tillgångar orden i Sverige. I omkring 200 år, fram till år 1467, behöll Tyska Orden sina besittningar i Livland. Det var då som riksrådet Erik Axelsson av den mäktiga danska släkten Tott köpte ordens egendomar i Sverige. Mer än hälften av de egendomar som orden då ägde låg i Österhaninge, vilket framgår av köpebrevet. Den Tyska Ordens egendomar omfattade bland annat Årsta och delar av Vendelsö, Sandemar och Gålö. Tyska Orden är en kristen riddarorden med dels en katolsk dels en protestantisk gren.

1500-talet[redigera | redigera wikitext]

Åren 1512–1566 var Axel Laurensson (Tott) (död troligen 1516) och därefter hans dotter Karin Axelsdotter (Tott) (död 1558) ägare till slottet. Karin Axelsdotter var gift med sedermera riksrådet och riddaren Hans Claesson d.ä. (död 1566), ägare till Årsta. På 1500-talet blev Årsta stamgods för ätten Bielkenstierna. Egendomen övergick 1566 till Claes Hansson Bielkenstierna d.ä. (död 1566), Han var av den ätt som senare blev känd under namnet Bielkenstierna. Denne Claes Hansson Bielkenstierna den äldre lämnade gården i arv till sonen Hans Claesson Bielkenstierna d.y. (1574–1620). Han var riksråd, amiral och sjöhjälte och gift med Elisabet Gyllenstierna af Lundholm (1591–1646).[2]

1600-talet[redigera | redigera wikitext]

Åren 1620–1662 var amiralen Claes Hansson Bielkenstierna d.y. (1615–1662), friherre (introducerad 1652), riksråd och amiral ägare till Årsta. Han var gift med Barbro Åkesdotter (Natt och Dag) (1620–1680), som var ägare till Årsta åren 1662–1680. Efter maken Claes Hansson Bielkenstiernas död 1662 gifte hon om sig i januari 1665 med riksrådet Knut Jönsson Kurck (1622–1690). Efter Barbro Åkesdotters (Natt och Dag) död 1680 blev Knut Kurck förmyndare för hennes son Axel Bielkenstierna (1648–1676) från sitt första gifte med amiralen Claes Hansson Bielkenstierna. Axel Bielkenstierna var arvtagare till både Årsta och Vendelsö. Med Axel Bielkenstierna utslocknade ätten på svärdssidan, han avled i sjöslaget vid Öland år 1676. Axel Bielkenstierna efterlämnade en dotter, Charlotta Bielkenstierna (född 1675 i Stettin, död 1703 på Årsta), och hon ärvde Årsta slott och Vendelsö. Genom hans dotters, Charlotta, giftermål övergick Årsta därefter till släkten Fleming. Hon gifte sig 1691 med kammarrådet friherre Johan Casimir Fleming af Liebelitz (1660–1714), som därmed blev ägare till Årsta. Charlotta Bielkenstierna avled 1703 på Årsta i Österhaninge. På juldagen 1714 dog Johan Kasimir Fleming på Årsta. Johan Casimir Fleming ligger begraven i Bielkenstiernska gravkoret i Österhaninge kyrka i Haninge kommun tillsammans med sin fru. Paret hade fem barn, och av dessa fick dottern Sigrid Johansdotter Fleming af Leibelitz (1698–1782) Årsta i arv. Under större delen av 1700-talet härskade Sigrid Fleming på Årsta. Sigrid Fleming ägde Årsta åren 1703–1782.[2]

1700-talet[redigera | redigera wikitext]

Ägare till Årsta var under åren 1703–1782 Sigrid Fleming. Hon var först gift med Erik Mauritz Soop (död 1703) och senare med sin syssling Göran Hermansson Fleming av Liebelitz (död 1784). Egendomen gick i arv till sonen Fredrik Fleming (död 1800). Överste Fredrik Fleming var ägare till Årsta åren 1782–1805. Han var gift med Anna Beata Cronstedt, friherrinna som övertog egendomen tillsammans med sina barn och sålde den och underlydande fastigheter till Carl Fredric Bremer. Denne brukspatron Bremer, Fredrikas Bremers far, övertog Årsta år 1805.[2]

1800-talet[redigera | redigera wikitext]

Brukspatron och grosshandlare Carl Fredric Bremer (1770–1830) och hans hustru Birgitta Charlotta Hollström (1777–1855) med barn, bland annat dottern Fredrika Bremer, var sedan ägare till Årsta åren 1805–1853. Därefter blev grosshandlaren och tidningsmannen Lars Johan Hierta, brukspatronen Johan Lind och direktör Wilhelm Hellgren ägare till Årsta åren 1853–1854. Under drygt 40 år därefter, åren 1848–1898 var sedan Abraham Saxenberg (död 1878) och hans efterlevande ägare åren 1854–1898.

1900-talet[redigera | redigera wikitext]

Årstas ägare under åren 1898–1910 var generalkonsul Axel Johnson (1844–1910), han var även affärsman och skeppsredare, grosshandlare och affärsmannen, ingenjör Emil Egnell (1842–1917) och grosshandlare Carl Johan Schnell (1847–1938). Under åren 1910–1919 var ingenjören Gustaf Theodor Cedergren (född 1879 i Stockholm, död 1919) ägare till slottet. Gustaf Teodor Cedergren var VD för telefonbolaget Mexeric i Mexiko och han var son till Henrik Tore Cedergren (1853–1909), som var direktör och svensk pionjär inom telekommunikation, grundare av Stockholms Allmänna Telefon AB (SAT). Under drygt 45 år därefter, åren 1919–1965, var direktör Herman Meeths (1835–1889) och hans efterlevande ägare till Årsta.[2]

Konsortiet Siab (Svenska Industribyggen AB), JM (John Mattsson Bygg AB) och Skånska Cementgjuteriet, sedermera Skanska, var ägare till Årsta åren 1965–1969.

1969 förvärvade Österhaninge kommun (efter sammanslagning 1971 med Västerhaninge kommun Haninge kommun) slottet och flyglarna och Skanska en del av skogsmarken. Dock gick åkermarken och resten av skogen till privata köpare. Idag ägs lantbruket Årsta säteri av Lars Fröstad och de olika underliggande gårdarnas fastigheter av permanentboende och sommargäster. Tornberget Fastighetsförvaltnings AB förvaltar idag Årsta slott. Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier sköter Fredrika Bremers museivåning i samarbete med Tornberget.[2][3]

Årsta slott i Suecia Antiqua et Hodierna[redigera | redigera wikitext]

Man vet inte hur bebyggelsen på Årsta slott såg ut på Tyska Ordens tid, men hur anläggningen såg ut på 1600-talet kan man få en uppfattning om av två kopparstick utförda av Erik Dahlbergh till bildverket Suecia antiqua et hodierna. Bilderna avser främst att visa det då nybyggda slottet, ungefär där den så kallade Gammelgården nu ligger, men på kopparsticket kan man även se en samling mindre byggnader norr om slottet. På bilden kan man i närheten av Gammelgården och öster om allén i den frodiga växtligheten bland åldriga askar och ekar också finna lämningar efter gammal bebyggelse, det var säkerligen det medeltida Årsta. Lämningarna av den gamla bebyggelsen består av en stenklädd brunn och två säkra husgrunder, den största mäter ungefär 8 x 17 meter, men eftersom det finns flera kullar kan det här möjligen döljas några fler husgrunder.[1]

Slottsparken[redigera | redigera wikitext]

En teckning av Årsta slott är daterad 1667 och det är den första kända teckningen. Den utgjorde underlag till kopparsticket i Suecia antiqua. På den teckningen finns ingen trädgård, utan bara en inhägnad yta med texten Eng afstängd till trädgård. När trädgården sedan anlades är okänt, men på ett kopparstick från 1710 visas en ståndsmässig trädgårdsanläggning. Under årens lopp har slottsparken förändrats och parken har av slottets olika ägare kommit att präglas av dem. Den strikta trädgårdsstilen som rådde under 1600-talet tyckte inte Fredrika Bremer om, och därför förändrade hon parken. Vid mitten av 1800-talet lät hon anlägga en engelsk park, men av den ursprungliga parken behöll hon vissa delar. Det finns rester kvar av en barockträdgård ännu idag. Gustaf Theodor Cedergren byggde både om slottet och omdanade parken. Han försåg parken med spegeldammar och fontäner. En av fontänerna finns kvar samt spår av terrasserade trappor. Dessa skulle leda upp mot skogskanten och utsikten över vattnet. Det fanns en rad växthus intill slottet, men de ansågs för dyra att underhålla och dessa revs på 1960-talet.

Trapphus och inredning[redigera | redigera wikitext]

I Sueciaverket över Årsta slott finns även trapphuset avbildat, det är en av de ytterst få interiörer som avbildas i verket. Här finns en ståtlig dubbeltrappa med kolonner i klassisk arkitektur, den första i sitt slag, trappan är sannolikt ritad av Erik Dahlbergh. Den pampiga trapphallen har alltså dubbla trappor upp till andra våningen. Idag är det ståtliga trapphuset unikt bland svenska herrgårdar och det enda som återstår av den äldre interiören. Trapphallens ursprungliga utformning finns kvar, även om den är hårt restaurerad. Ny kalksten har lagts in i golv och trappor och man har gjort om balustradräckena i trapphallen. Men mycket är kvar från byggnadstiden såsom till exempel den märkliga dubbeltrappan, luftig med välformade kolonner som bär upp kryssvalv i en tunn och djärv konstruktion, samt de vackra valven. På bottenvåningen finns doriska kolonner av granit, med kapitäl och baser av röd kalksten. Övervåningens kolonner är joniska av gotländsk sandsten. Man kanske möjligen hade tänkt sig korintiska kolonner på en tredje våning.[4]

På 1910-talet restaurerades kakelrummet på nedre planet och där är nu väggarna klädda med brunt kakel och bildfriser i blått och vitt, allt specialbeställt från Delft i Holland. Bilderna på friserna föreställer bland annat verk på Rijksmuseum i Amsterdam. En av avbilderna föreställer en avbild av Stadsvaktens festmåltid till minne av freden i Westfalen 1648 efter trettiåriga kriget. Andra konsthantverk föreställer motiv med landskapsscener med betande djur och vattenspeglar med små segelfartyg.

Fredrika Bremers barndomshem[redigera | redigera wikitext]

Fredrika Bremers far brukspatronen Carl Fredric Bremer ägde godset från 1805 till sin död 1856. På övre våningen finns ett rom i borgerlig Karl Johansstil bevarat från hans tid. Interiören i slottet är mycket förändrad. På senare år har en museivåning med minnen från Fredrika Bremer skapats. Den så kallade Fredrika Bremer-våningen ligger en trappa upp i slottet med höga fönster och vacker utsikt över åker och äng. Det som är slottets vackraste rum är det som idag kallas Fredrika Bremer-salongen.[2]

Vid tidigt 1900-tal, då slottet ägdes av telefondirektören Henrik Tore Cedergren och hans son Gustaf Theodor Cedergren, tillkom i slottets inre praktfulla inredningar i stilblandningens tecken. Matsalen har höga polerade paneler i röd mahogny och målade bonader av konstnären Anna Boberg. Hon var gift med arkitekten Ferdinand Boberg och dotter till arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Anna Bobergs gobelängimitation från Hotell Rydbergs matsalar hänger nu i stora matsalen på andra våningen på Årsta slott. Det var Gustaf Theodor Cedergren som köpte inredning från Hotell Rydberg när det revs 1914, och placerade på Årsta slott. Under hans tid på Årsta uppfördes också nya flyglar, Årsta säteris ekonomibyggnader och förvaltarbostad. Flyglarna uppfördes i direkt anslutning till det gamla slottets arkitektur.[2]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

En kopia av byggnaden ingick i Baltiska utställningen i Malmö 1914. Denna användes för Fredrika Bremer-förbundets utställning om den svenska kvinnorörelsen, den så kallade Årstautställningen, som revs efter utställningens slut.

Slottet används ofta för evenemang, föreställningar och filminspelningar. Exempelvis spelades julkalendern Tjuvarnas jul (2011) och TV-serien Pappas pengar (2012) in där.

Årsta slott med flyglar och en del av slottsparken, vy från sydost, mars 2014.
Årsta slott med flyglar och en del av slottsparken, vy från sydost, mars 2014.


Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Årsta i Österhaninge, av Gunnar Redelius 1992
  • Nationalencyklopedin
  • Årsta 2 i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  • Gunnel Stenqvist och Gunnel Furuland, Årsta slott - en kulturskatt i Haninge, Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier, Skriftserie nr 6, 2011, andra tryckningen 2015, sidorna 18–30 samt sidan 76. ISBN 978-91-637-0235-8.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Harry Runqvist (1961). ”Årsta med omnejd”. Österhaninge socken. https://www.haninge.org/wp-content/uploads/2015/06/Harry_Arsta.pdf. 
  2. ^ [a b c d e f g] Gunnel Stenqvist och Gunnel Furuland, Årsta slott - en kulturskatt i Haninge, Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier, Skriftserie nr 6, 2011, andra tryckningen 2015, sidorna 18–30 samt sidan 76. ISBN 978-91-637-0235-8.
  3. ^ Tornberget är ett berg inom Tornbergets naturreservat i skogsområdet Hanveden i Haninge kommunSödertörn. Det är Stockholms läns högsta berg med sina 111 meter över havet.
  4. ^ Fredric Bedoire, Svenska slott och herrgårdar, En historisk reseguide, Albert Bonniers Förlag, 2007, sidorna 60-261. ISBN 91-0-010577-5.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]