Adrien-Marie Legendre

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Adrien-Marie Legendre
Född18 september 1752[1][2][3]
Paris[4]
Död9 januari 1833[5] (80 år)
Paris[4][5]
BegravdAuteuils begravningsplats
MedborgarskapFrankrike
Utbildad vidUniversitetet i Paris
Collège des Quatre-Nations, [6] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMatematiker, universitetslärare, författare[7]
Befattning
President, Franska vetenskapsakademin (1805–1806)
ArbetsgivareÉcole militaire (1775–1780)[6]
École normale supérieure (1795–)
Bureau des Longitudes (1812–)
École polytechnique (1816–)
Noterbara verkLegendrepolynom
Utmärkelser
Medlem av Royal Society of Edinburgh (1820)[8]
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Riddare av Hederslegionen
Fellow of the Royal Society
Eiffeltornets 72 ingraverade namn[9]
Namnteckning
Legendre signature.gif
Redigera Wikidata
Julien-Léopold Boillys karikatyr av Legendre från 1820. Detta är det enda kända porträttet av Legendre.
Adrien-Marie Legendres vapen

Adrien-Marie Legendre, född 18 september 1752, död 10 januari 1833 var en fransk matematiker. Han gjorde viktiga framsteg inom statistiken, talteorin, den abstrakta algebran och den matematiska analysen. Hans namn tillhör de 72 som är ingraverade på Eiffeltornet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Legendre blev redan vid unga år professor i matematik vid militärskolan, senare vid École normale i Paris samt 1783 medlem av Franska vetenskapsakademien. För att kontrollera ortsbestämningen för Greenwich och Paris utförde han 1787 i förening med Cassini och Méchain, enligt offentligt uppdrag, mätningen av en breddgrad mellan Dunkerque och Boulogne. Han blev senare medlem av Bureau des longitudes, ledamot på livstid av universitetets styrelse 1808 och examinator i Polytekniska skolan 1816.

Legendre var en framstående matematiker och verksam på flera skilda områden av sin vetenskap. Så utförde han djupgående undersökningar rörande teorin för elliptiska sfäroiders attraktion, framställde en metod för beräknande av kometbanor och bidrog väsentligen till geodesins utveckling. Vid dessa arbeten kom han att behandla även flera viktiga frågor hörande till den rena matematiken, såsom minsta kvadratmetoden, potentialfunktionen och de så kallade klotfunktionerna, vid vilka frågor man delvis har honom att tacka för en första förberedande utredning, fast senare behandlades de utförligare av Laplace.

Företrädesvis bearbetade Legendre dock talteorin och teorin för elliptiska integraler. Inom talteorin, åt vilken han ägnat arbetet La théorie des nombres (1798), upptäckte han ett stort antal satser, bland dem särskilt den fundamentala "reciprocitetslagen för kvadratiska rester". Beträffande teorin för de elliptiska integralerna var Legendre den förste, som systematiserade de av Euler, Landen och Lagrange funna resultaten samt reducerade alla hithörande integraler till tre kanoniska former. Bland de av honom själv angivna satserna kan nämnas multiplikationsteoremet för talet 3, vilket Legendre visade kunna återföras till en dubbel transformation genom substitutionen av en rationell funktion av 3:e graden.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w61c21bk, omnämnd som: Adrien-Marie Legendre, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Лежандр Адриен Мари”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Auteuils begravningsplats, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica, Inc., 1768.[källa från Wikidata]
  7. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.toureiffel.paris.[källa från Wikidata]