Albert Gaubier

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Albert Gaubier
Född13 september 1908
Warszawa, Polen Polen
Död1 december 1991 (83 år)
Alicante, Spanien Spanien
IMDb SFDb
Nils Poppe (t.v.), Ellen Halvorsen och Albert Gaubier på besök i Helsingfors år 1956.

Albert Gaubier född 13 september 1908 i Warszawa, död 1 december 1990 i Alicante, polsk-svensk regissör, koreograf och dansare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gaubier ville tidigt bli dansare och fick sin utbildning vid operan i Warszawa. Därefter kom han till Monte Carlo, där han fick anställning vid Sergej Djagilevs berömda danstrupp Ballets Russes. Senare var han verksam som balettmästare vid ett flertal operahus i Europa. Gaubier fann en fristad i Danmark, som inte fördömde judar och homosexuella, och bosatte sig i Köpenhamn 1932. Där öppnade han Gaubiers musikdramatiske skole och skapade sin egen corps de ballet, Gaubier-baletten. Kronprins Fredrik var en stor beundrare av Gaubier och blev beskyddare för skolan 1939.

Under Andra världskrigets judeförföljelser var han tvungen att fly till Sverige. Han engagerades av Oscar Winge på Hipp i Malmö, där han mötte Nils Poppe för första gången i revyn Guldgubbar. Samarbetet med Poppe resulterade i tolv långfilmer och teateruppsättningarr. I början av 1960-talet delade Gaubier och Nils Poppe för chefskapet på Södra Teatern i Malmö där man producerade revyer med eleganta shownummer.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

Koreografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Regi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Teater
1959 Här dansar Charlies tant
Where's Charley?
Brandon Thomas Intiman
1969 Den glade soldaten Bom Carro Bergkvist Fredriksdalsteatern[1]

Koreografi[redigera | redigera wikitext]

År Produktion Upphovsmän Regi Teater
1948 Vita hästen
Im weißen Rößl
Hans Müller och Ralph Benatzky
Bearbetning Kar de Mumma och Karl Ewert
Max Hansen Oscarsteatern[2]
1954 Popperetten Bom
Adolf Schütz, Paul Baudisch, Jules Sylvain och Gösta Rybrant Nils Poppe Vasateatern[3]
1958 Spetsbyxor, vaudeville
P.A. Henriksson Nils Poppe Idéonteatern
1970 Lorden från gränden
Me and My Girl
L. Arthur Rose och Noel Gay
Översättning Carro Bergkvist, Gardar Sahlberg och Arne Wahlberg
Martin Söderhjelm Fredriksdalsteatern[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Hans Axel Holm (1 juli 1969). ”Poppe fullfjädrad som soldaten Bom”. Dagens Nyheter: s. 10. https://arkivet.dn.se/tidning/1969-07-01/174/10. Läst 31 maj 2018. 
  2. ^ ”Vita hästen”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24990&pos=164. Läst 11 juni 2015. 
  3. ^ ”Popperetten Bom”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14151&pos=468. Läst 6 maj 2016. 
  4. ^ Barbro Hähnel (22 juni 1969). ”'Lorden från gränden': Poppes bravurnummer och mycket lågkomik”. Dagens Nyheter: s. 17. https://arkivet.dn.se/tidning/1970-06-22/165/17. Läst 31 maj 2018. 

Källor[redigera | redigera wikitext]