Aldous Huxley
| Aldous Huxley | |
 Aldous Huxley 1954. | |
| Född | Aldous Leonard Huxley 26 juli 1894 Godalming, Surrey, Storbritannien |
|---|---|
| Död | 22 november 1963 (69 år) Los Angeles, Kalifornien, USA |
| Yrke | poet, romanförfattare, filosof, manusförfattare[1][2], professor, science fiction-författare och prosaist[3] |
| Nationalitet |  Storbritannien |
| Språk | Sngelska |
| Verksam | 1921–1967 |
| Noterbara verk | Du sköna nya värld (1932) |
| Make/maka | Maria Nys (g. 1919–1955) Laura Huxley (g. 1956–1963) |
| Partner | Nancy Cunard och Mary Hutchinson[4] |
| Namnteckning | |
 | |
| Webbplats | https://www.huxley.net |
Aldous Leonard Huxley, född 26 juli 1894 i Godalming, Surrey, död 22 november 1963 i Los Angeles, Kalifornien, var en brittisk författare. Han var sonson till Thomas Huxley, bror till biologen Julian Huxley och halvbror till nobelpristagaren Andrew Fielding Huxley.
Biografi
Huxley studerade i Oxford 1913-1916. 1923-1930 bodde han i Italien och Frankrike men flyttade till Kalifornien 1937. Han är mest känd för Du sköna nya värld, en dystopisk roman där man med hjälp av genteknik skapar människor med avsedd plats i samhällspyramiden.
I mellankrigstidens mångsidiga engelska kulturliv spelade Huxley en vital roll. Han använde romanen för kritisk idédebatt och skrev samtidssatirer som Antic Hay (1923). Ett betydande verk är Point Counter Point (1928) där han bröt med den konventionella romanformen och skapade ett verk med musikalisk tematik.[5]
På äldre dar började han experimentera med hallucinogena droger.[5] År 1960 diagnostiserades han med cancer och hans hälsa försämrades snabbt de följande åren. Hans död blev ganska uppmärksammad, då han på sin dödsbädd framförde en skriftlig (han hade tappat talförmågan) begäran till sin fru (Laura Huxley) om att få 100 µg LSD injicerat i sig. Hon skrev sedan en bok om det som heter "This Timeless Moment".[källa behövs] Trots att han var en känd och framstående person saknades massmedial bevakning av hans död, eftersom John F. Kennedy blev mördad senare samma dag, 22 november 1963.
Huxleys grav finns på Compton Village Cemetery i Guildford i Surrey, Storbritannien.
Bibliografi
- 1916 – The Burning Wheel (novellsamling)
- 1921 – Chrome Yellow (roman; Kromgult, översättning G. Hgn, Bonnier, 1926)
- 1922 – Mortal Coils (novellsamling; Det underbara leendet, översättning Harald Jernström, Wahlström & Widstrand, 1934)
- 1923 – Antic Hay (Bocksprång i det gröna, översättning Teddy Brunius och Lennart Lagerwall, Wahlström & Widstrand, 1947)
- 1924 – Little Mexican (novellsamling; Den mexikanska hatten, översättning Ulla Hornborg, Wahlström & Widstrand, 1946)
- 1925 – Those Barren Leaves (roman; Vissna löv, översättning Greta Tiselius, Wahlström & Widstrand, 1933)
- 1926 – Two of Three Graces (Tre gracer, översättning Monica Wasastjerna, Wahlström & Widstrand, 1944)
- 1928 – Point Counter Point (roman; Kontrapunkt, översättning Gabriel Sanden, Wahlström & Widstrand, 1932), ny uppl. med översättningen rev. av Britte-Marie Bergström, Forum, 1952)
- 1929 – Do What You Will (essäsamling)
- 1930 – Brief Candles (essäsamling; översättning Greta Tiselius, Wahlström & Widstrand, 1931)
- 1930 – Vulgarity in Literature (Vulgariteten i litteraturen, översättning Johannes Edfelt, Ringförlaget, 1933)
- 1931 – Music at Night (essäsamling)
- 1932 – Brave New World (roman; Du sköna nya värld, översättning Greta Tiselius, Wahlström & Widstrand, 1932; ny uppl. med översättningen rev. av Olof Starkenberg, Wahlström & Widstrand, 1963; ny uppl. med redigering: Leif Eriksson, Lind & Co, 2000)
- 1936 – Eyeless in Gaza (Blind i Gaza, översättning Harald Jernström, Wahlström & Widstrand, 1936)
- 1937 – Huru skapa konstruktiv fred? (översättning Inga och Zita Beskow, Litteratur o. politik, 1937) (okänd originaltitel)
- 1937 – Ends and Means: en undersökning av idealens natur och metoderna för deras förverkligande (Mål och medel, översättning Karin Stolpe, Wahlström & Widstrand, 1938)
- 1939 – After many a summer (Efter många somrar, översättning Frans G. Bengtsson, Wahlström & Widstrand, 1940)
- 1941 – Grey Eminence (Grå eminensen, översättning Gösta Olzon, Wahlström & Widstrand, 1942)
- 1942 – The Art of Seeing (Konsten att se, översättning Vanja Lantz, Wahlström & Widstrand, 1943)
- 1944 – Time Must Have a Stop (Tidens narr, översättning Nils Holmberg, Wahlström & Widstrand, 1945)
- 1945 – The Perennial Philosophy (Den oförgängliga filosofin, översättning Daniel Andreæ, Natur och kultur, 1952)
- 1948 – Ape and Essence (Apa och ande, översättning Teddy Brunius och Lennart Lagerwall, Wahlström & Widstrand, 1949)
- 1954 – The Doors of Perception (En port till andra världen, översättning Nils Kjellström, Wahlström & Widstrand, 1954)
- 1955 – The Genius and the Goddess (Geniet och gudinnan, översättning Karin Hybinette, Wahlström & Widstrand, 1956)
- 1956 – Heaven and hell (Himmel och helvete, översättning Ann-Marie Edéus, Wahlström & Widstrand, 1957)
- 1957 – Mona Lisa-leendet och andra noveller (anonym översättning?, Wahlström & Widstrand, 1957)
- 1958 – Brave New World Revisited (Framtidens värld, översättning Olof Starkenberg, Wahlström & Widstrand, 1959)
- 1962 – Island (Ön, översättning Olof Starkenberg, Wahlström & Widstrand, 1962)
- 1966 – Happily Ever After och Farcial History of Richard Greenow (Och sen levde de lyckliga..., översättning Jane Lundblad, Tiden, 1966)
- 1967 – The Crows of Pearblossom (barnbok; översättning Christina Tranmark-Kossmann, Bergh, 1976)
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- Bra Böckers lexikon, 1976
Noter
- ^ läs online, www.acmi.net.au .[källa från Wikidata]
- ^ HOLLIS, Harvard University, läs online, läst: 20 oktober 2023.[källa från Wikidata]
- ^ hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ The remarkable relationship of T. S. Eliot and Mary Hutchinson, vol. 28, 3/4, Yeats Eliot Review, 2011, s. 3,5-15.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Olsson, Bernt; Algulin, Ingemar (1997). Litteraturens historia i världen. Norstedts. sid. 522-523
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Aldous Huxley.- (engelska)
Wikiquote har citat av eller om Aldous Huxley. - Aldous Huxleys grav på Find A Grave (engelska)
- Aldous Huxley i Libris
|