Hoppa till innehållet

Aleksandar Vučić

Från Wikipedia
Aleksandar Vučić
Александар Вучић
Aleksandar Vučić 2024.
Född5 mars 1970[1][2] (54 år)
Belgrad, SFR Jugoslavien
Medborgare iSerbien Serbien
Utbildad vidjuridiska fakulteten vid Belgrads universitet, kandidatexamen i juridik,
Zemunska gimnazija
SysselsättningPolitiker[3], advokat
Befattning
Serbiens president (2017–)
Politiskt parti
Serbiens progressiva parti (–)
MakaTamara Vučić
Ksenija Vučić
Utmärkelser
Alexandrias Sankt Markus orden (2017)[4]
Republika Srpska-orden (2018)[5]
Kazakstans Vänskapsorden, första graden (2018)[6][7]
Alexander-Nevskij-orden (2019)[8]
Sankt Sava-ordenen (2019)[9]
Kedja av Vita lejonets orden (2021)[10]
Storkors av Karl den heliges orden (2022)[11]
Vita lejonets orden
Makarios III-orden
Hedersdoktor vid Moskvas statliga institut för internationella relationer[12]
Karl den heliges orden
Namnteckning
Webbplatsvucic.rs/
Redigera Wikidata

Aleksandar Vučić (serbisk kyrilliska: Александар Вучић), född 5 mars 1970 i Belgrad, Serbien, är en serbisk politiker. Han var partiledare för Serbiens progressiva parti (SNS) mellan den 24 maj 2012[13] och den 27 maj 2023.[14] Han är Serbiens president sedan 31 maj 2017. Mellan 27 april 2014 och 30 maj 2017 var han landets premiärminister.[15][16]

Från 24 mars 1998 till 24 oktober 2001 var han informationsminister, och från 27 juli 2012 till 27 april 2014 förste vice premiärminister.[13] Från 27 juli 2012 till 2 september 2013 var han också försvarsminister.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Vučićs fars familj kommer från Bugojno i Bosnien, men tvingades på flykt av Ustaša under andra världskriget och bosatte sig då i Belgrad; flera av Vučićs familjemedlemmar, bl.a. hans farfar, mördades av Ustaša under kriget. Hans mor är från Bečej.

Vučić växte upp i Novi Beograd, och studerade vid ett gymnasium i stadsdelen Zemun. Han läste sedan juridik vid Belgrads universitet. Därefter levde han ett par år i Storbritannien, och återvände till Jugoslavien under 1990-talets början för att arbeta som journalist.[17]

Politisk karriär

[redigera | redigera wikitext]
 Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2023-12)
Motivering: Det talas om ett möjligt EU-medlemskap 2022
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

År 1993 blev Vučić medlem av Serbiska radikala partiet, ett högernationalistiskt och högerpopulistiskt parti vars politiska värdegrund ligger i serbisk nationalism och skapandet av ett Storserbien. I parlamentsvalet samma år valdes han till ledamot för Serbiska radikala partiet i landets parlament. Två år senare, blott 24 år gammal, valdes han till partiets generalsekreterare.

I mars år 1998 utsågs han till informationsminister i Mirko Marjanovićs regering. För att stävja den allt starkare kritiken mot den dåvarande Milošević-regimen lät Vučić som informationsminister instifta lagar för att bötfälla journalister som kritiserade den sittande regeringen och förbjöd utländska TV-bolag från verksamhet.[18] Under denna period anklagades serbiska media för att förmedla nationalistisk propaganda som bland annat demoniserade etniska minoriteter och legaliserade illdåd mot dessa.[19]

På grund av oenighet inom Serbiska radikala partiet kring landets närmande till Europeiska unionen lämnade partiets biträdande ledare Tomislav Nikolić tillsammans med 57 andra medlemmar (inklusive Vučić) år 2008 partiet. Nikolić grundande samma år ett nytt parti, Serbiens progressiva parti, och bad Vučić att ansluta sig till det nya partiet. I oktober år 2008 bekräftade Vučić att han skulle tillträda tjänsten som ställföreträdande partiledare för Serbiens progressiva parti. Vučić verkar därefter ha bytt politiskt kurs vilket bland manifesterades i olika uttalanden i media där han tog avstånd från de politiska ståndpunkter han tidigare representerat.

Vučićs politiska hållning är sedan år 2008 EU-vänlig. Målet är att Serbien ska nå unionsmedlemskap år 2022 och för att nå detta mål har flera reformer skett. Exempel på detta är reformer i rättsväsendet, regionalisering, privatisering av den ekonomiska sektorn men även initiativtaganden i Kosovokonflikten. Ett hinder i dessa förhandlingar är att den serbiska opinionen vill behålla de historiska banden med Ryssland och därmed har Vučić försökt spela ett "dubbelspel" som riskerar att göra Serbien väldigt passivt.[20]

Vučićs politiska bakgrund och tidigare uttalanden innebär att han ses med misstro i grannländerna Bosnien och Hercegovina och Kroatien, den sistnämnda staten medlem av Europeiska unionen, vilket ytterligare försvårar ett snabbt närmande till unionen. EU-medlemsstaten Kroatien har direkt och indirekt ställt krav på att de bilaterala problem som kvarstår som en konsekvens av det kroatiska självständighetskriget bör lösas innan ett serbiskt medlemskap kan bli aktuellt. Vučićs medverkan i Milošević-regimens förehavanden i början av 1990-talet ses i Kroatien som en försvårande omständighet.

I det senaste parlamentsvalet som hölls den 24 april 2016 sökte Vučić mandat för ett närmande mot EU.[21] År 2017 efterträddes han på posten som premiärminister av Ana Brnabić.

Citat

[redigera | redigera wikitext]
” För varje dödad serb kommer vi att döda 100 muslimer. „
– Aleksandar Vučić (år 1995), [22][23][24][25]

Vučić uttalar sig år 1995 i Serbiens parlament bara några dagar efter Srebrenicamassakern i grannlandet Bosnien och Hercegovina där omkring 8 000 bosniaker (bosniska muslimer) dödades av bosnienserbiska styrkor under ledning av general Ratko Mladić. Massakern har i efterhand beskrivits och klassificerats som folkmord.[26]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: vucic-aleksandar, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ Munzinger Personen, Munzinger person-ID: 00000029509, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ pace.coe.int, PACE medlems-ID: 5741, läst: 20 april 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  5. ^ ORDEN ZA VUČIĆA Dodik odlikovao srpskog predsednika (på serbiska), Blic, 15 februari 2018, läs online, läst: 1 april 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Встреча с Президентом Республики Сербия Александром Вучичем (på Kazakh (Kazakhstan)), 9 oktober 2018, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Назарбајев доделио Вучићу Орден пријатељства првог реда (på serbiska), 9 oktober 2018, läs online.[källa från Wikidata]
  8. ^ Путин потписао: Вучић добија орден Александра Невског (på ryska), Sputnik, 7 januari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, Internet Archive .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.hrad.cz , läst: 18 maj 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ Journal de Monaco : Bulletin officiel de la Principauté, 25 februari 2022.[källa från Wikidata]
  12. ^ Honorary Doctorates (på engelska), Moskvas statliga institut för internationella relationer, läs online, läst: 29 juni 2019.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b] Rulers: Serbia: Ministries, etc., läst 2016-02-16
  14. ^ ”Serbia's President Vucic steps down as head of ruling party | Reuters”. https://www.reuters.com/world/europe/serbias-president-vucic-offers-resignation-head-ruling-party-2023-05-27/. Läst 18 mars 2024. 
  15. ^ Rulers.org: Serbia, läst 2016-02-16
  16. ^ ”Serbia elects Prime Minister Aleksandar Vucic as president” (på brittisk engelska). BBC News. 3 april 2017. http://www.bbc.com/news/world-europe-39474145. Läst 1 juli 2017. 
  17. ^ ”Порекло Александра Вучића”. Poreklo. http://www.poreklo.rs/2012/04/08/poreklo-aleksandra-vučića/. Läst 13 februari 2017. 
  18. ^ BBC - Läst 13 februari 2017. (engelska)
  19. ^ Judah. The Serbs. Yale University Press. ISBN 978-0-300-15826-7. 
  20. ^ ”Miloš Varcaković: Ingen oro över att Serbien ska alliera sig med Ryssland”. Frihetssmedjan. 16 juni 2015. Arkiverad från originalet den 11 juni 2016. https://web.archive.org/web/20160611193057/http://www.frihetssmedjan.se/2015/06/milos-varcakovic-ingen-oro-over-att-serbien-ska-alliera-sig-med-ryssland/. Läst 23 maj 2016. 
  21. ^ TT. ”Segertippad Vucic vinner Serbienval”. SvD.se. http://www.svd.se/vucic-soker-eu-stod-i-val. Läst 23 maj 2016. 
  22. ^ Independent - Läst 13 februari 2017. (engelska)
  23. ^ CBS News - Läst 13 februari 2017. (engelska)
  24. ^ Muslim Council of HK - Läst 13 februari 2017. (engelska)
  25. ^ Balkaninsight.com - Läst 13 februari 2017. (engelska)
  26. ^ ”European Parliament resolution of 15 January 2009 on Srebrenica”. European Parliament. 15 januari 2009. http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+TA+P6-TA-2009-0028+0+DOC+XML+V0//EN&language=EN. Läst 8 juli 2015. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Ivica Dačić 		Serbiens premiärminister
2014 – 2017 		Efterträdare:
Ana Brnabić
Företrädare:
Tomislav Nikolić 		Serbiens president
2017– 		Efterträdare:
Innehar fortfarande posten
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Aleksandar_Vučić&oldid=56006735”