Ratko Mladić

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ratko Mladić
Evstafiev-ratko-mladic-1993-w.jpg
Ratko Mladić år 1993.
Information
Smeknamn "Bosniens slaktare"[1][2][3]
Född 12 mars 1942 (75 år)
Božanovići, Kungariket Jugoslavien (i nuvarande Bosnien och Hercegovina)
I tjänst för Flag of SFR Yugoslavia.svg Socialistiska federativa republiken Jugoslavien
State Flag of Serbian Krajina (1991).svg Serbiska republiken Krajina
Flag of Republika Srpska.svg Republika Srpska
Försvarsgren Logo of the JNA.svg Jugoslaviska folkarmén
Emblem Republika Srpska Army.svg Republika Srpskas armé
Tjänstetid 1965–1996
Grad 3 kov - general pukovnik.gif Generalöverste
Slag/krig 1) Kroatiska självständighetskriget

2) Bosnienkriget

Ratko Mladić inför krigsförbrytartribunalen i Haag år 2011.

Ratko Mladić (serbiska: Ратко Младић, uttalas: [râtko mlǎːdit͡ɕ]), född 12 mars 1942 i Božanovići i Kungariket Jugoslavien (i nuvarande Bosnien och Hercegovina), är en bosnienserbisk före detta general och dömd krigsförbrytare. År 2017 dömde Internationella krigsförbrytartribunalen för det forna Jugoslavien (ICTY) honom till rättens högsta straff (livstids fängelse)[4] för krigsförbrytelser begångna av bosnienserbiska styrkor mot bosniaker och bosnienkroater under Bosnienkriget (1992–1995).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

När Ratko Mladić var två år gammal dödades hans far av Ustaša, en kroatisk fascistisk organisation trogen Nazityskland.[5] Fadern dödades när han som partisan i jugoslaviska motståndsrörelsen ledde en attack mot byn Bradina som då stod under kroatisk kontroll.

Krigsförbrytelser[redigera | redigera wikitext]

År 1995 anklagades Ratko Mladić krigsförbrytartribunalen i Haag för omfattande krigsförbrytelser. Han åtalades och efterlystes för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under sin tid som befälhavare över de jugoslaviska styrkorna vid Knin i Kroatien och senare under Bosnienkriget som överbefälhavare för den bosnienserbiska armén.[6] Som befälhavare under Bosnienkriget anklagades Ratko Mladić för bland annat folkmordet i Srebrenica år 1995 och för fyra års terrorbombning av civila mål i Sarajevo under belägringen av Sarajevo där uppemot 12 000 Sarajevobor beräknas ha dödats. Under sin tid som militär samarbetade Mladić med den av krigsförbrytartribunalen i Haag sedan år 2016 för krigsbrott dömde Radovan Karadžić.

I juli 1995 erövrade och ockuperade Mladićs trupper FN:s säkerhetszoner Srebrenica och Žepa. Omkring 40 000 bosniaker, som hade sökt skydd, fördrevs från Srebrenica. Mladić åtalades för att ha beordrat kallblodigt mord på minst 8 300 bosniakiska män och pojkar. Den officiella siffran är 8 372.[7]

Arrestering, åtal och dom[redigera | redigera wikitext]

I samband med åtalet valde Mladić att hålla sig undan offentligheten. Han och gömde sig och var på flykt tills han den 26 maj 2011 greps av serbisk polis i byn Lazarevo i Vojvodina i norra Serbien.[8][6][9]. Den 31 maj samma år utlämnades han till krigsförbrytartribunalen i nederländska Haag.

Åtalet mot Mladić gällde krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten på 11 punkter, bland annat folkmordet i Srebrenica samt den nära fyra år långa belägringen av Sarajevo under vilken minst 12 000 människor dödades.[10]

Med hänsyn till krigstribunalens långdragna procedurer, tidigare erfarenheter (den vid rätten åtalade Slobodan Milošević avled år 2006 innan dom avkunnats) och den långa åtalslistan mot Mladić valde rätten att korta ned antalet åtalspunkter mot honom.[11][12] Han prövades därför aldrig för sin skuld i och misstankar om krigsbrott då han som befälhavare år 1991 ledde de jugoslaviska styrkorna i Kroatien (se slaget om Šibenik och Škabrnjamassakern).[12]

Den 22 november 2017 dömde rätten honom till livstids fängelse efter att ha fällt honom på 10 av 11 åtalspunkter.[4]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Ratko Mladić är gift med Bosa Mladić. De fick två barn, sonen Darko (född 1969) och dottern Ana (1971–1994). Ana begick självmord den 24 mars 1994.[13][14]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Serbia Arrests 'Butcher of Bosnia' Ratko Mladic for Alleged War Crimes”. Fox News. 26 maj 2011. http://www.foxnews.com/world/2011/05/26/serbia-arrests-man-believed-ratko-mladic/. Läst 16 maj 2015. 
  2. ^ ”'Butcher of Bosnia' Arrested In Serbia”. CBN News. 26 maj 2011. http://www.cbn.com/cbnnews/world/2011/May/Butcher-of-Bosnia-Arrested-In-Serbia/. Läst 16 maj 2015. 
  3. ^ Vasovic, Aleksandar (26 maj 2011). ”Career soldier Mladic became "butcher of Bosnia"”. Reuters. http://www.reuters.com/article/2011/05/26/us-serbia-mladic-idUSTRE74P33820110526. Läst 16 maj 2015. 
  4. ^ [a b] Hansson, Malin (24 november 2012). ”Mladic döms till livstids fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/nyheter/varlden/nu-kommer-domen-mot-mladic. Läst 23 november 2017. 
  5. ^ Ustaša[död länk]
  6. ^ [a b] ”Profile: Ratko Mladic”. BBC News. 31 juli 2008. http://news.bbc.co.uk/2/hi/europe/1423551.stm. Läst 30 april 2011. 
  7. ^ Bartrop & Jacobs 2015, s. 187
  8. ^ Bosnia genocide suspect Ratko Mladic arrested in Serbia. CNN.com. Läst 26 maj 2011.
  9. ^ ”Wanted: MLADIC, Ratko”. Interpol. Arkiverad från originalet den 26 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090526144843/http://www.interpol.int/public/Data/Wanted/Notices/Data/1995/54/1995_47754.asp. Läst 30 april 2011. 
  10. ^ Graham, Bob (16 maj 2012). ”Bosnia's Butcher in Court: Ratko Mladic Stands Trial for War Crimes”. Time. http://content.time.com/time/world/article/0,8599,2114968,00.html. Läst 18 maj 2015. 
  11. ^ ”Rättegången mot Mladic kan kortas”. Sveriges Television. 27 maj 2011. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/20110527162600_rattegangen_mot_mladic_kan_kortas. Läst 23 november 2017. 
  12. ^ [a b] ”Croatia, the region and the world react to Ratko Mladić verdict” (på engelska). Glas Hrvatske. 23 november 2017. http://glashrvatske.hrt.hr/en/news/foreign/croatia-the-region-and-the-world-react-to-ratko-mladic-verdict. Läst 23 november 2017. 
  13. ^ Thomas, Robert (1999). The Politics of Serbia in the 1990s. Columbia University Press. sid. 199. ISBN 9780231113816 
  14. ^ Graham, Bob (29 maj 2011). ”Mladic's daughter who died of shame”. express.co.uk. http://www.express.co.uk/expressyourself/249321/Mladic-s-daughter-who-died-of-shame. Läst 23 september 2014. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]